Sammanfattning

Stockholms universitet ställer sig positiv till förslaget om deltidssjukskrivning, kortare karenstid och tidsgräns för rätt till studiemedel under sjukdom. Dock finns viss risk för att deltidssjukskrivna studenters förväntningar inte kommer att kunna infrias då en del utbildningar inte kan anpassas fullt ut. Det finns också en risk med att koppla kontrollperiod till studieperiod för vilken studiemedel beviljats.  

I förslaget om rehabiliteringsansvar för studenterna anses att det inte är förenligt med  nuvarande uppdrag då studenter inte kan likställas med arbetstagare.

Möjligt med deltidssjukskrivning inom studiemedelssystemet

Att vara sjukskriven på deltid ses positivt på. I vissa fall kommer det dock inte vara möjligt att genomföra studier på deltid på grund av utbildningens utformning. Flera program bygger på att delkurser tas i en viss ordning vilket försvårar och ibland gör det omöjligt att genomföra utbildningen som studenten planerat för. Studenter kan då uppleva att de bemöts godtyckligt och känner sig svikna.

3.8.7. Tidsperiod för fastställande av uteblivna studieresultat:

En längre kontrollperiod vore önskvärt.

Bakgrund:

Vid universitetet finns utbildningar där kurserna, utöver den avslutande tentamen, också har andra examinatoriska inslag (poänggivande eller i form av obligatorier). Det kan bli svårt för en deltidsstuderande att klara av samtliga under en kursomgång. I stället kan man behöva dela upp fullgörandet över två (eller flera) terminer. Hypotetiskt torde detta leda till att studenten fullgör hälften av den löpande examinationen på kurs A (15 högskolepoäng) termin 1 och sedan gör omtentamen. På kurs B (15 högskolepoäng) fullgörs vissa löpande examinatoriska moment, varefter kursen tenteras påföljande termin (termin 2). I det läget har studenten fullgjort studier motsvarande 50%, men har formellt inte tagit några högskolepoäng. Följande termin fullgörs resterande kurskrav på kurserna A och B, och studenten tentar av kursen B. Den terminen ser studenten ut att ha studerat på heltid. Risken med att koppla kontrollperioden till den studieperiod (s. 81), för vilken studiemedel beviljats, är att utfallet, till följd av kursernas upplägg, riskerar att bli missvisande.  

Det behöver även förtydligas vilka krav som ställs på högskolorna vad gäller dokumentation av studiedeltagande kopplat till sjukskrivning på deltid. Finns det behov av ytterligare reglering i Förordning om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153)?

Kortare karenstid för rätt till avskrivning av studielån

Inga synpunkter

Förtydligat ansvar för studieinriktad rehabilitering

Stockholms universitet anser att utbildningsanordnare inte har ett rehabiliteringsansvar för studenter, motsvarande det rehabiliteringsansvar en arbetsgivare har gentemot sina arbetstagare. Stockholms universitet anser därför att begreppet rehabilitering är missvisande och inte alls bör användas i förhållande till studenter. Då det kan tolkas som att utbildningsanordnare likställs med arbetsgivare i det kapitel i Arbetsmiljölagen där rehabiliteringsansvaret regleras, anser Stockholms universitet att Arbetsmiljöverket bör ges i uppdrag att göras en översyn av 1 kap. 3 § Arbetsmiljölagen. Syftet med denna översyn bör vara att förtydliga utbildningsanordnarnas ansvar gällande åtgärder för att underlätta en återgång i studier samt exemplifiera vilka dessa åtgärder skulle kunna vara. De förslag på åtgärder kopplade till den studieinriktade rehabiliteringen som presenteras i utredningen finns redan i dag i form av särskilt pedagogiskt stöd eller anpassningar på institutionerna.

Utredningen likställer arbetstagare med studenter. Arbetstagare har möjlighet till en längre rehabilitering där arbetsträning är en metod. Det saknas något liknande i förslaget vilket kan försvåra återgång till studier.

Bedömning av sjukintyg/behov av rehabilitering förutsätter särskild kompetens som saknas i dag. Många studerar på flera institutioner samtidigt vilket försvårar en rättssäker bedömning för institutionerna. I förslaget nämns Studenthälsan som möjlig aktör för att ansvara för rehabiliteringen vid lärosäten. I dag arbetar Studenthälsan med förebyggande hälsovård (Högskoleförordningen 1 kap §11) vilket är ett annat uppdrag och förutsätter annan kompetens än rehabilitering. Det är också viktigt att tydliggöra vilken sorts dokumentation som kommer att krävas.

Tidsgräns för rätt till studiemedel under sjukdom

Utredningen  skriver på s 17 ”studiemedel för en sjukperiod får lämnas under längre tid, om det finns särskilda skäl”. Det saknas en redovisning av de särskilda skälen och ett förtydligande är önskvärt.