Stockholms universitet har av Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) anmodats att inkomma med yttrande över betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Universitetet har följande att anföra.

Sammanfattning

Stockholms universitet noterar att det finns vissa goda argument för betänkandets huvudsakliga förslag att införa ett nationellt professionsprogram för lärare och anser, vid en samlad bedömning av de olika delförslagen, att det även finns möjligheter att de uttalade målsättningarna med programmet ska kunna uppnås. Samtidigt bör det påpekas att mängden förslag är omfattande, mångfacetterade och vissa fall inte konkretiserade i en grad som gör det möjligt att i detalj ta ställning till dem. Universitetet framför därför specifika synpunkter endast på ett begränsat antal förslag. 

Generella synpunkter

Stockholms universitet instämmer i att fortbildning för lärare och förskollärare är angeläget. Universitetet vill emellertid invända mot det föreslagna professionsprogrammets svaga koppling till det akademiska utbildningssystemet. Ett alternativ hade varit att satsa på den akademiska lärarutbildningen som grund för professionen, exempelvis genom befintliga påbyggnadsutbildningar (speciallärare, ledarskapsspår etc.). En ytterligare farhåga är att det föreslagna systemet med självdokumentation kan leda till ökad administrativ börda för lärarna, samt att förmågan att beskriva den egna kompetensen kan komma att premieras framför reell kompetens.  
Även om betänkandet betonar att lärares och rektorers professionella utveckling kräver ökat engagemang från lärosätena saknas konkreta förslag om hur detta ska gå till. 

Synpunkter på särskilda förslag

5.1 Utvecklingsmöjligheter

Förslaget om en centraliserad process vid bedömningen av lärares kompetenser (s. 242) kan befaras medföra vissa praktiska svårigheter.  Meriteringssystemet inom professionsprogrammet liknar i stort systemet för meritering på högskolor och universitet och där sker inte meritering genom en centraliserad process. Samtidigt är det viktigt för legitimiteten att systemet inte upplevs som godtyckligt, vilket en centraliserad process sannolikt kan motverka (se vidare under 7.8).

5.2 Fyra nationellt reglerade utvecklingssteg

Stockholms universitet anser att det saknas en tillfredsställande analys av vad de föreslagna reglerade kompetensnivåerna i professionsprogrammet kan leda till, exempel avseende hur mer betonade hierarkier kan påverka lärares kollegiala samarbete. Vidare menar universitetet att argumenten för fyra kompetensnivåer inte är tydligt framskrivna.

Förslaget (5.2.1, ss. 246f.) om att nyutexaminerade omfattas av professionsprogrammet från sin första anställning i skolväsendet, med en individuell plan som fortlöpande ska uppdateras, kan befaras bli svårgenomförbart avseende hur alla lärare ska garanteras rätten till behovsprövad vidareutveckling på lika villkor. Det finns även strukturella problem, t.ex. bristen på lärarvikarier, som kan hindra att vidareutbildning/kompetensutveckling blir tillgänglig för fler än några få lärare.

5.6.3. Stärkt arbete med praktiknära forskning och utveckling

Även om intentionen i förslaget att ge statsbidrag för de huvudmän som avsätter tid/resurser för specifikt forskarutbildade lärare att arbeta med praktiknära forskning i sig kan vara lovvärd anser Stockholms universitet att den begränsade omfattningen (15 % av tjänst ett år i taget) bör ifrågasättas. En så ringa omfattning och kort planeringstid ger ogynnsamma förutsättningar för att bedriva praktiknära forskning.

7.8 Karriärstegsreformen kopplas till professionsprogrammets kompetensnivåer

Stockholms universitet anser det vara viktigt att det utvecklas en rättssäker process avseende bedömningen av professionsprogrammets kompetensnivåer. Det finns en stark oro för att denna process annars kan bli godtycklig, brista i transparens och sakna legitimitet vid tillsättandet av förstelärare. Det finns även farhågor för att denna process kommer att kunna förbruka stora mängder resurser på bekostnad av andra viktiga verksamheter i skolan.

9.5.1 Verktyg för att ge lärare, rektorer och förskolechefer mer utrymme för kärnuppdragen finns i huvudmännens organisation

I betänkandet beskrivs hur professionsprogrammet tillsammans med karriärtjänsterna kan stärka utvecklingen och behålla kompetens i skolor med svåra förutsättningar. Det saknas en tydligare konsekvensanalys om detta då det är huvudmännens uppgift att strategiskt använda t.ex. karriärtjänster.

10.6.1 En stärkt lärarprofession kan gynna skolor med svåra förutsättningar

Betänkandet uppmanar skolhuvudmännen att använda sig av de möjligheter som professionsprogrammet ger samt allokera resurser för att förbättra förutsättningarna för skolor med svåra förutsättningar (ss. 511f.). Stockholms universitet anser att det krävs en tydligare beskrivning av hur meriterade lärare ska rekryteras till dessa skolor då det inte är självklart att de kommer att söka sig till dem enbart på grund av de utvecklingsmöjligheter som ges där. Det blir också svårt att behålla likvärdigheten då skolhuvudmän har så olika förutsättningar. Det kan övervägas att inrätta en statlig funktion som regionalt kan stödja skolor med svåra förutsättningar.

12.2.1 Förslag om en mer flexibel grundlärarexamen

Stockholms universitet ser en risk att förslaget om en mer flexibel grundlärarexamen med möjlighet att välja svenska som andraspråk eller modersmål kan leda till en brist på grundlärare vilket även nämns som en konsekvens i betänkandet. Det hänvisas i förslaget till att ämneslärare och grundlärare med inriktning mot fritidshem kan vara behjälpliga och leda viss undervisning. Universitetet vill dock poängtera att en djupare konsekvensanalys behövs (s. 558).  
Mot bakgrund av den höga andelen flerspråkiga elever i dagens skola finns det skäl att, innan en sänkning av behörighetskraven genomförs, i stället förändra svensklärarutbildningen och dess examensmål i riktning mot en ökad kompetens gällande flerspråkiga elever. Först när sådan kompetens blivit mer allmän bland lärare i svenska skulle en sänkning av behörighetskraven i svenska som andraspråk kunna bli a