Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har anmodat Stockholms universitet att yttra sig över betänkandet Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning (SOU 2017:20). Universitetet har följande att anföra.

Stockholms universitet ser positivt på flertalet av de förslag som framförs i betänkandet. Kommentarer, synpunkter och eventuella resonemang tas upp under respektive förslag. Universitetet anser att utredningen lever upp till förväntningarna att de samlade förslagen ska leda till ett öppnare och enklare system. Universitetet stöder också utredningens utgångspunkt att tillträdesbestämmelsernas huvuduppgift är att lösa tillträdet till högskolan och att de inte ska innehålla bestämmelser som i första hand är avsedda att styra beteenden hos elever i gymnasieskolan och som inte bidrar till tillträdet.  

Stockholms universitet vill också framföra sin positiva syn på utredningens genomförande. Utredningen har varit öppen och transparent med regelbundna avstämningar vilket inneburit en tydlig delaktighet från lärosätena.

Tillträdesutredningens förslag (10.2.1): Den grundläggande behörigheten ska uttryckas i kompetenser. Ett nationellt behörighetsprov ska tas fram som ska ge grundläggande behörighet vid godkänt resultat. Ingen särskild bestämmelse som omfattar arbetslivserfarenhet föreslås.

Stockholms universitet är positivt till att det skapas ytterligare en möjlighet att styrka den grundläggande behörigheten. Det finns onekligen ett behov av en sådan möjlighet men det finns samtidigt ett antal frågetecken som måste rätas ut innan provet kan bli verklighet. Utformningen, bedömningen, likvärdigheten och valideringen av provet måste liksom anordnandet av detsamma säkerställa rättssäkerhet för varje provdeltagare, liksom att risken för fusk eller att andra aktörer kan dra vinning av provet är minimal. Det är viktigt att provet kan genomföras vid flera tillfällen och på många platser. Detta behöver inte nödvändigtvis ske samtidigt.  

Universitetet tillstyrker förslaget att Universitet- och Högskolerådet (UHR) får ansvar för framtagande och genomförande av behörighetsprovet.   

Tillträdesutredningens förslag (10.2.2): Systemet med områdesbehörigheter ska avskaffas. Krav på lämplighet bör vara ett särskilt behörighetskrav. Inte möjligt med högre betygskrav än E.

Stockholms universitet tillstyrker förslaget att områdesbehörigheterna ska avskaffas. I och med att UHR ska fortsätta ansvara för behörigheterna till utbildningar som leder till yrkesexamen  är det önskvärt att UHR i möjligaste mån försöker undvika ett allt för stort antal undantag från föreskrivna behörigheter så att inte samma situation uppstår igen.
Stockholms universitet anser att det är viktigt att möjligheten att använda lämplighet som ett behörighetskrav till andra utbildningar än lärarutbildningarna utreds vidare.
Universitet delar utredningens förslag att det inte ska vara möjligt att använda högre betygskrav än E i behörigheten. Att öppna för en sådan möjlighet riskerar att skapa en onödig otydlighet och sänder samtidigt fel signaler till gymnasister eller de som läser på kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola.

Tillträdesutredningens förslag (10.3.1): Den största urvalsgrunden ska vara betyg då urval behöver göras. Minst 15 procent av platserna ska fördelas på grundval av resultat på högskoleprovet. Lärosätena ska också kunna välja att fördela platser på grundval av lokalt beslutade urvalsgrunder.

Stockholms universitet tillstyrker förslaget till hur platserna ska fördelas i urvalet och möjligheten att ha en lägre andel på högskoleprovet. Det är också positivt att lärosätena i högre utsträckning kan fördela platser utifrån lokalt beslutade urvalsgrunder. Universitetet delar uppfattningen att betyg ska vara den största urvalsgrunden men vill samtidigt betona att det är viktigt att det sker ett aktivt utvecklingsarbete på lärosätena, vid behov i samverkan via SUHF, för att ta fram lokalt beslutade urvalsgrunder. Då genomförandet av eventuella lokala urvalsgrunder kan förutsätta utveckling av ansökningssystemet NyA behövs även samverkan med UHR.

Tillträdesutredningens förslag (10.3.2): Det ska finnas två grupper inom betygsurvalet: en för betyg och en för omdöme från folkhögskola, behörighetsprovet respektive en validering. Systemet med meritpoäng och meritpoängskompensation ska avskaffas. Underkända betyg i andra kurser än sådana som krävs för behörighet och som i efterhand har kompletterats ska få tillgodoräknas som ett E.

Stockholms universitet tillstyrker förslaget att det ska finnas två grupper inom betygsurvalet.

Stockholms universitet är positiva till att de som blir godkända på behörighetsprovet får ett omdöme. Ett incitament att få sökande att skriva provet är att det ger ett meritvärde som det går att konkurrera med. Resultatet av de förändrade antagningsreglerna behöver följas upp och utvärderas över tid för att se att effekterna blir de önskade.  

Stockholms universitet tillstyrker förslaget att avskaffa systemet med meritpoäng och meritpoängskompensation.

Stockholms universitet ställer sig tveksamt till att ha två olika system för komplettering av betyg beroende på om det krävs för behörighet eller inte. Enligt utredningens förslag ska det för kurser som krävs för behörighet vara möjligt att komplettera med vilket betyg som helst medan det för övriga kurser där den sökande har betyget F endast ska vara möjligt att komplettera med betyget E. Det finns en uppenbar risk för att systemet medför otydlighet för de sökande. Antingen ska inte betygen från gymnasiet kunna förändras alls eller så ska det vara samma förutsättningar oavsett typ av komplettering.

Stockholms universitet anser att det är viktigt att systemet till viss del blir förlåtande. Det finns många olika orsaker till varför elever presterar dåligt i gymnasiet, såsom mognad, funktionsnedsättning eller sjukdom. Förslagen om minskade möjligheter att komplettera betyg väcker frågor som behöver följas upp, beforskas och vid behov föranleda justeringar av de nya reglerna. Vilka blir de långsiktiga konsekvenserna av att minska möjligheterna att komplettera gymnasiebetyg? Hur kommer det att påverka möjligheten för dem som vill sadla om och byta spår i utbildningen och karriären? Vad innebär det för de nationella strävandena om livslångt lärande och målen om en flexiblare arbetsmarknad?  

Utredningen lyfter fram att högskoleprovet är det främsta alternativet till betyg. Frågan är dock om högskoleprovet erbjuder samma möjligheter för individer som annars skulle ha kunnat komplettera upp sina betyg. Det framgår inte av utredningen hur stor nuvarande betygsurvalsgrupp BII är. Studenter som fått dåliga betyg på vissa kurser på gymnasiet förlorar möjligheten att genom senare studier komplettera upp betygen för att komma in på en viss utbildning. Detta kan få negativa styreffekter på studier på såväl gymnasiet som kommunal vuxenutbildning.

Tillträdesutredningens förslag (10.3.3): En åldersgräns för att skriva högskoleprovet ska införas. Inom provurvalet ska viktade provresultat få användas inom vissa givna ramar av UHR. Giltighetstiden för ett högskoleprovsresultat ska kortas från fem till tre år. En person ska bara få skriva ytterligare två högskoleprov under ett provs giltighetstid.

Stockholms universitet tillstyrker samtliga förslag gällande högskoleprovet.

Tillträdesutredningens förslag (11.2): De nya tillträdesbestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller för utbildning som påbörjas efter den 31 juli 2022.

Stockholms universitet tillstyrker förslaget att de nya bestämmelserna träder i kraft 1 januari 2022. Det är viktigt att de elever som planerat sina framtida gymnasiestudier i syfte att genom meritpoängen få ett så bra meritvärde som möjligt inte missgynnas.