Stockholms universitet har av Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) anmodats att inkomma med synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget
”Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning”. Universitetet har följande att anföra.

Naturvårdsverkets kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning medför vissa lagändringar. Kategoriseringen har inneburit att Naturvårdsverket tillsammans med Havs-och vattenmyndigheten har föreslagit vilka verksamheter (miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter) som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och vilka verksamheter där det bör ske en bedömning från fall till fall. De ändringar som Naturvårdsverket har föreslagit innebär i huvudsak att det är fler verksamheter än tidigare för vilka det ska ske en bedömning i det enskilda fallet huruvida verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.  

Stockholms universitet tillstyrker de ändringar som innebär att kraven höjs för de verksamheter som omfattas av MKB-direktivets bilagor och anser att det är motiverat att det införs bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de minimikrav som ställs i MKB-direktivet.

Universitetet avstyrker dock de ändringar som innebär att verksamheter, som tidigare ansetts alltid medföra en betydande miljöpåverkan, nu ska bedömas i det enskilda fallet. Naturvårdsverket har föreslagit, i de fall det skett en förändring så att lägre krav ställts, att det inte är miljömässigt motiverat att ställa mer långtgående krav än vad som följer av MKB-direktivet. Universitetet ifrågasätter om den bedömning som Naturvårdsverket har gjort är motiverad mot bakgrund av att dessa verksamheter, enligt Naturvårdsverkets utredning, i många fall innebär en betydande miljöpåverkan och att det är tveksamt om ändringen kommer att leda till någon reell tids- eller ekonomisk besparing för verksamhetsutövarna och om den ökade bördan för Länsstyrelsen därmed är befogad.