Stockholms universitet, som för närvarande aktivt arbetar med en strategi i dessa frågor, ser arbetet för breddat deltagande som mycket angeläget och som ett viktigt komplement till arbetet för breddad rekrytering. Vid universitetets institutioner pågår ett kontinuerligt, intensivt arbete med frågor om breddad rekrytering och breddat deltagande. En kartläggning av detta arbete har också varit föremål för intern utredning under det senaste året, i syfte att lägga en god grund för framtagandet av en ny strategi för universitetet som helhet.

Stockholms universitet avvisar dock förslaget till lagändring om det som nu föreslaget sker utan tillförande av nya resurser. Den föreslagna ändringen av formuleringen i högskolelagen kan visserligen i förstone te sig oproblematisk då den speglar den förskjutning som skett i högskolornas eget breddningsarbete, där begreppet ”breddad rekrytering” idag i praktiken ofta vidgats till att omfatta, kompletterats av, eller helt ersatts med begreppet ”breddat deltagande”. Universitet och högskolor har som regel redan ett stort och aktivt engagemang i dessa frågor.  

Emellertid innehåller förslaget vid närmare påseende flera oklarheter. Det hänvisas till UHR:s rapport Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper? (Dnr U2016/01636/UH), som nu följs upp genom promemorians förslag. Rapportens förslag avsåg dock inte en lagändring utan ett uppdrag till lärosätena om framtagande av strategier.
   
Promemorian hänvisar vidare till den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande (SOU 2017:1), med syftning på förslaget att ”universitet och högskolor ska ges i uppdrag att öka tillgängligheten till högre utbildning i hela landet och att detta bör tydliggöras genom en förändring i högskolelagen”. Det kan antas att den föreslagna lagändringen även ska täcka detta behov, men hur det ska ske eller följas upp framgår inte.  
Slutligen fastslås i promemorian att arbetet bland annat ska handla om att studenter med olika bakgrund som påbörjat en utbildning också ska fullfölja den. Utöver breddad rekrytering ska den nya formuleringen också innefatta åtgärder för ”att personer från olika delar av landet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, relition [sic!] eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund ska fullfölja en högskoleutbildning”, samt fortsatt arbete för att minska den sociala snedrekryteringen. Detta vittfamnande uppdrag är också synnerligen oklart. Det är en självklar vision för lärosäten i Sverige. Men vad innebär det i praktiken om det nu lagfästs? På vilket sätt ska efterlevnaden av lagen kunna följas upp?  

I konsekvensanalysen konstateras vidare att förslaget, i och med att det är en anpassning till det arbete som redan bedrivs, inte torde få konsekvenser för omfattningen på arbetet, vilket därmed inte bedöms medföra ökade kostnader. Med tanke på att UHR-rapporten och andra uppföljningar konstaterat att lärosätena, trots många insatser, som regel inte varit särskilt framgångsrika i arbetet med breddad rekrytering och minskad social snedrekrytering är denna slutsats något förvånande. Därtill har resurserna per student urholkats över tid, och den välbehövliga förstärkningen av HJST-prislappen är endast tillfällig. Hur ska universitet och högskolor utan tillförande av nya resurser väsentligen kunna stärka, effektivisera och vidga sitt arbete till att utöver breddad rekrytering även omfatta samtliga aspekter av breddat deltagande?  

Om en lagändring ska vara meningsfull måste den vidare vara uppföljningsbar och kunna leda till sanktioner om lagen inte följs. Det är dock svårt att se hur högskolor och universitet alls ska kunna uppfylla det nya uppdraget att studenterna ska fullfölja sin utbildning, i och med att detta även kräver insatser från studenternas sida, och det ligger därmed nära till hands att anta att detta riskerar att leda till en urholkning av kvaliteten i syfte att uppnå bättre genomströmning. Avslutningsvis kan ånyo konstateras att det är något förvånande att denna lagändring föreslås redan nu utan tillförande av ytterligare resurser, i synnerhet som den pågående styr- och resursutredningen även har i uppdrag att föreslå hur breddad rekrytering kan underlättas.