Stockholms universitet har av Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) anmodats att inkomma med yttrande över promemorian Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning (U2018/01274/UH). Universitetet har följande att anföra.

Sammanfattning

Stockholms universitet tillstyrker förslagen i promemorian med undantag för förslaget (4.4, s. 27) om att omfattningen av ett självständigt arbete ska kunna understigas. Vidare ifrågasätter universitetet bedömningen avseende ekonomiska konsekvenser för högskolorna (6.1.3, s. 35).

4.1 Syftet med den kompletterande utbildningen

Stockholms universitet tillstyrker förslaget (4.1, s. 19) om ändringar av den kompletterande utbildningens andra och tredje syfte innebärande att utbildningen ska syfta till att studenterna ska kunna få behörighet att i Sverige utöva ett yrke som den utländska utbildningen är relevant för eller få kunskaper för att i Sverige utöva ett sådant yrke.  

Universitetet ser positivt på att förordningen öppnar upp för en bredare syn på yrkesval inom utbildningarna. Erfarenheten visar att inte endast s.k. legitimationsyrken bör inkluderas i satsningarna på kompletterande utbildningar. Även andra akademiker med långa utländska utbildningar och lång yrkeserfarenhet bör beredas tillfälle att komplettera sin utbildning för att lättare få tillgång till den svenska arbetsmarknaden i yrken som motsvarar deras kompetens.  

För vissa typer av examina, t.ex. juristexamen, konstateras att de förslagna ändringarna inte är konstruktiva; för att kunna tillgodogöra sig en svensk kompletterande utbildning måste en utländsk juristexamen förutsättas. En fördel med promemorians förslag är då att lärosätet äger rätt att besluta vilket av de tre syftena som ska gälla för en viss kompletterande utbildning. Därmed kvarstår dagens möjlighet att begränsa t.ex. kompletterande utbildning för utländska jurister till det oförändrade första syftet, dvs. avlägga en sådan examen som avses i högskolelagen och som kan ges efter en högskoleutbildning som motsvarar den utländska utbildningen.

4.2 Ett behörighetskrav ska vara att syftet med utbildningen kan nås inom ramen för denna

Stockholms universitet tillstyrker förslaget (4.2, ss. 22f.) att behörighetskraven ska kompletteras med en bestämmelse om att den sökande ska ha kunskaper och färdigheter av en sådan beskaffenhet och omfattning att syftet med utbildningen kan uppnås inom ramen för denna. Detta innebär ingen förändring från dagens praxis men är ett förtydligande av att endast studenter som kan förväntas genomföra kompletteringen inom ramen för 120 högskolepoäng ska kunna antas till utbildningen.

I promemorian anges (s. 23): ”Vid antagningen måste högskolan bedöma att den sökande har en sådan avslutad utländsk utbildning som krävs, att studenten uppfyller eventuella krav på förkunskaper som högskolan kan ha föreskrivit och att studentens tidigare kunskaper och färdigheter är tillräckliga för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås inom utbildningens omfattning.”

Universitetet betonar att det kan vara svårt och resurskrävande att göra en sådan bedömning. Det är även högskolans ansvar att vid behov föreskriva relevanta förkunskaper, och därför är det viktigt att högskolor som ger utbildningar mot liknande yrkesområden samverkar. En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig en akademisk utbildning är tillräcklig språkförmåga. Särskilt om man som nyanländ har läst in gymnasiekompetens i svenska på kort tid, behövs en extra avstämning av språkkunskaper knuten till den specifika utbildningen för att säkerställa att den sökande har goda förutsättningar att klara både utbildningen och det framtida yrket.

4.3 Utbildningen ska kunna omfatta ytterligare 30 högskolepoäng i svenska eller engelska

Stockholms universitet tillstyrker detta förslag (4.3, ss. 23ff.). Universitetet har tidigare beviljats dispens att lägga en språkintroducerande termin till ULV-utbildningens 120 högskolepoäng. Därmed blir emellertid den kompletterande utbildningen nästan lika omfattande som ordinarie utbildning, vilket gör att syftet med att ha en särskilt reglerad kompletterande utbildning kan ifrågasättas. Den lösning som nu föreslås är väl utformad, då den inte medför någon generell ökning av omfattningen för kompletterande utbildning men samtidigt möjliggör för ytterligare en termin i svenska eller engelska om en sådan är motiverad utifrån studentens behov och utbildningens kunskapsmål.  

Även om den förslagna åtgärden är lämplig för högskolans arbete med kompletterande utbildning vill Stockholms universitet även fortsättningsvis uppmana departementet att se över kvaliteten i utbildningarna i svenska för invandrare. Universitetet konstaterar att ett grundläggande problem är att deltagare på SFI-utbildningar godkänns utan att ha de kunskaper i svenska som dessa utbildningar ska ge. För högskolan leder det till att studenter är behöriga, dvs. har svenska 3 eller svenska som andraspråk 3, men i praktiken saknar de svenskkunskaper som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Detta har tydliggjorts genom de inplaceringsprov som Stockholms universitet tillämpat det senaste året och som prövar målen för svenska 3 eller svenska som andraspråk 3. Nästan 50 % av ULV-studenterna klarar inte detta prov och hänvisas därför till den språkintroducerande terminen.

4.4 Omfattningen av ett självständigt arbete ska kunna understigas

Stockholms universitet uttryckte i sitt yttrande över betänkandet Vägen in i det svenska skolväsendet (SOU 2016:35) att det finns risk för att förslag motsvarande detta (4.4, s. 27) kan leda till brister i den blivande lärarens fördjupade kunskaper inom det egna kunskapsområdet samt att examensmålen därmed inte uppnås fullt ut. Universitetet vidhåller denna ståndpunkt och menar att förslaget kan leda till en situation där exempelvis lärarexamina på sikt kan komma att bli värderade olika, beroende på vilken utbildning de bygger på. Detta kan påverka gruppen utländska studenter som deltar i kompletterande utbildning negativt, inte minst vid konkurrenssituationer på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Naturligtvis ska bedömning och erkännande av motsvarande kompetens alltid vara möjlig vid såväl tillträde som tillgodoräknande, men då i individuella fall. Universitetet anser det problematiskt att införa detta som ett generellt undantag och avstyrker förslaget.

En alternativ lösning kan vara att som kompletteringsutbildningen för socionomer vid Stockholms universitet i stället för självständigt arbete erbjuda en längre period av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Studenterna får då inte socionomexamen men ändå goda förutsättningar att arbeta inom socialt arbete. De studenter som vill kan sedan söka till senare delen av socionomprogrammet för att skriva ett självständigt arbete och avlägga socionomexamen. I det fall då en studerande med avslutad kompletteringsutbildning och med ett avslutat examensarbete i sin utländska examen antas till senare del av programmet för att genomföra det självständiga arbetet kommer institutionen att se över möjligheten av ett tillgodoräknande av det utländska examensarbetet och att ge möjlighet att komplettera med ett examensarbete som understiger 15 högskolepoäng.

6.1.3 Ekonomiska konsekvenser för högskolorna

Promemorian gör bedömningen (6.1.3, s. 35) att de förändringar som föreslås kan  genomföras inom ramen för lärosätenas nuvarande anslag. Stockholms universitet bedömer emellertid att lärosätena kommer att behöva ytterligare resurser för att säkerställa kvaliteten i bedömnings- och antagningsarbetet, då förslagen kommer att innebära mer omfattande och tidskrävande bedömningsarbete för den här typen av utbildning jämfört med andra utbildningar. Förslagen kan också leda till ett behov av kompetensutveckling gällande bedömning av utländsk utbildning, vilket även det kan kräva resurser.