Stockholms universitet har givits möjlighet att lämna synpunkter på Riksrevisionens rapport ”Varför sparar lärosäten? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor”.  
Det är av yttersta vikt att lärosäten ges möjlighet att strategiskt planera verksamheten och därigenom även strategiskt planera användningen av det myndighetskapital som finns inom verksamheten. För att kunna bygga långsiktigt hållbara forsknings- och utbildningsmiljöer krävs en stabil finansiering över tid. Kostnader uppstår i olika grad under ett forskningsprojekt eller en utbildningscykel. En flexibel användning av myndighetskapital är därför ett nödvändigt instrument, inte minst för att trygga en långsiktig kompetensförsörjning och nödvändiga infrastruktursatsningar. Detta gäller särskilt i sämre ekonomiska tider.  

Stockholms universitet instämmer till del i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Vad gäller rekommendationer rörande ”fritt och intecknat kapital” ställer sig Stockholms universitet avvisande.  

Begreppen ”fritt och intecknat kapital” finns inte definierade i statlig redovisning och Stockholms universitet kan konstatera att ett införande av dessa begrepp skulle riskera att motverka syftet med rapporten – att skapa bättre förutsättningar för förbrukning av myndighetskapital. Det finns en påtaglig risk att större delen av myndighetskapitalet skulle definieras som intecknat, vilket snarare skulle kunna leda till ytterligare uppbyggnad av kapital än till förbättrade förutsättningar för förbrukning, och därmed försvåra lärosätenas möjlighet till ekonomisk styrning.