Stockholms universitet har av Formas inbjudits att inkomma med synpunkter på utkast till Forskning för ett integrerat och kunskapsbaserat hållbart samhällsbyggande - forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Universitetet har följande att anföra.

Sammanfattning av övergripande synpunkter

Stockholms universitet tillstyrker avgränsningen av området samt angivet fokus på såväl nybyggnad som användning och förvaltning av bl.a. natur- och kulturmiljöer.

Ekosystemens betydelse för hälsa, välbefinnande och anpassning till klimatförändringar bör lyftas fram tydligare. Det finns ett stort behov av forskning om hållbart naturresursutnyttjande och om utveckling av ekosystemens bidrag i samhällsbyggandet, eftersom lösningar ofta måste anpassas till lokal nivå och typiskt sett involverar många intressenter som behöver medverka.

Ekologiska och gröna värden spelar en genomgripande roll i ett hållbart samhällsbyggande, och bl.a. SDG 15.9 bör därför vara en utgångspunkt i arbetet, liksom bl.a. miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv där särskilt upprätthållandet av grön infrastruktur för ekosystemtjänster är relevant för en hållbar samhällsplanering för förvaltning av städer och landsbygder. Universitetet saknar i materialet en analys av befintlig forskning om ekosystemtjänster, men vill uppmuntra Formas att låta den analys som myndigheten gjorde på uppdrag av regeringen 2015 ligga till grund för identifiering av luckor på detta område.

Synpunkter på innehållet i avsnitt 3

Universitetet saknar i Bilaga 3 uppgifter om relevant forskning om ekosystemtjänster, vilka hade kunnat undersöka t.ex. hållbarhetsramar för produktionen av biomassa i den biobaserade ekonomin samt ett ekologiskt perspektiv på stadsutveckling och byggd miljö.

Angående utmaningar och kunskapsbehov om stadsutveckling så välkomnar universitetet angivet fokus som möjliggör integrerade studier av sociala och ekologiska faktorer. Universitetet ser gärna ett mycket mer utvecklat forskningsprogram om relationen mellan stad och land och analyser av såväl positiva som negativa interaktioner. Det finns behov av att utveckla nya metoder och angreppsätt för att vetenskapligt bättre beskriva och förstå dessa komplexa och ständigt förändrade relationer.

Angående utmaningar och kunskapsbehov om byggd miljö så vill universitetet framhålla att naturbaserade lösningar/ekosystemtjänster bör ses som en tillämpbar ansats inom flera av punkterna som listas.

Universitetet välkomnar att utmaningar och kunskapsbehov om cirkulär och biobaserad ekonomi och resurseffektivitet lyfts in i programmet, vilket underlättar ett helhetsgrepp på samhällsbyggnad. Eventuella luckor i befintliga satsningar avseende den biobaserade ekonomins hållbara produktion av råvara inom bl.a. skogs- och jordbruk bör undersökas för att säkra en hållbar användning och förvaltning av landsbygderna. Problemen kring vattenresurser behöver förtydligas, då det är oklart vad som avses med vatten "som resurs och ekosystemtjänst". Vattenreglering och -rening är viktiga ekosystemtjänster, men det är oklart vilken aspekt på vatten som avses här.

Angående utmaningar och kunskapsbehov om samhällssäkerhet vill universitetet framhålla vikten av att öka kunskapen om hur ekosystemförvaltning kan utvecklas för att bidra till både klimatanpassning och matverkande av växthusgasutsläpp från ekosystemen.

Universitetet ser utmaningarna och kunskapsbehoven om demokrati och delaktighet som fundamentala för att uppnå programmets mål. Sista punkten behöver dock förtydligas så att det framgår att delaktighet i förvaltning och utveckling av natur- och kulturmiljöer kan bidra till demokrati och hållbarhet i samhällsbygget (kommentaren gäller även motsvarande del av avsnitt 4).

Angående utmaningar och kunskapsbehov om kulturarv och kulturmiljö anser universitetet att det behövs en skrivning om förvaltning av levande system som en del av kulturmiljön.

Universitetet instämmer i att relationen mellan forskning och praktik behöver stärkas och vill uppmuntra till att inrätta ändamålsenliga styrmekanismer och mötesplattformar för att fylla behoven av samverkan. Formas uppmuntras också att undersöka möjligheter att underlätta rörlighet mellan akademin och andra samhällsaktörer.

Synpunkter på innehållet i avsnitt 4 - Programmets prioriteringar

Universitetet understryker ett ekologiskt perspektiv och välkomnar att användning av grönområden lyfts fram i samband med hållbara boende- och vistelsemiljöer. Utveckling av ekosystemtjänsters bidrag till samhället genom olika naturbaserade lösningar bör poängteras, inte enbart behovet av att ta hänsyn till befintliga ekosystemtjänster. Både natur- och kulturmiljön har betydelse för livsmiljön, och detta bör framgå. Skrivningar om hur den gröna miljön har betydelse för fysisk och mental hälsa bör stärkas.

Universitetet vill särskilt framhålla vikten av kunskap om integrering av vattenreglerande och klimatreglerande ekosystemtjänster i urban miljöer, och hur sådana åtgärder kan bidra till hälsa och livsmiljö. Detta handlar både om att utvckla ny grön infrastruktur och att förvalta natur- och kulturarv (näst sista punkten). Konflikthantering, resursknapphet och delaktighet är viktiga aspekter i samband med detta. Det huvudsakliga motivet för att integrera ekosystemtjänster i planeringen är att uppnå flerfaldia nyttor på ett effektivt sätt. Samband mellan olika ekosystemtjänster och mellan ekosystem i landskapet behöver klarläggas och tillämpbara planeringsverktyg behöver utvecklas.


Universitetet instämmer i att ett integrerat samhällsbyggande kräver en förmåga till helhetsperspektiv. Tvärsektoriell samverkan bygger på förståelse för samband mellan systemets komponenter, genom t.ex. systemvetenskapliga studier och modellering av komplexa adaptiva system, för att förstå systemets egenskaper och kunna bedöma framgångsfaktorer och risker med större säkerhet. Samhällets förmåga att väga samman kunskap och data från olika discipliner, liksom kvantitativa och kvalitativa data, behöver öka.

Synpunkter på innehållet i avsnitt 5

Stockholms universitet framhåller betydelsen av rörlighet mellan akademin och det omgivande samhället, och föreslår att Formas överväger hur detta kan underlättas, i samband med att utveckling av akademiska karriärvägar undersöks. Universitetet tillstyrker åtgärder för att stärka nyttiggörande och genomslag, och understyrker att forskning om implementering och uppföljning av åtgärders effekter är väsentlig för att kunna hantera oväntade effekter, undvika miljörisker och höja åtgärder effektivitet.