Yttrande från Stockholms universitet till Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU2018:78)

Stockholms universitet har av Utbildningsdepartementet ombetts att yttra sig över Internationaliseringsutredningens slutbetänkande Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78). Universitetet har följande att anföra. 

Sammanfattning

Stockholms universitet delar utredningens vision att Sverige ska bli en av de mest attraktiva kunskapsnationerna, med forskning och utbildning av världsledande kvalitet och där internationella och interkulturella dimensioner är självklara och integrerade.  
Den omvärldsanalys som utredningen presenterar är värdefull och välbehövlig. Utredningen presenterar ett stort antal förslag av vilka många är bra. Men en tydligare prioritering bland förslagen hade varit önskvärd. Liksom i yttrandet över delbetänkandet vill Stockholms universitet betona vikten av att förslagen är precisa, begränsade och väl genomtänkta så att de inte leder till byråkratisering eller till att fokus flyttas från huvuduppgiften att leverera bästa möjliga forskning och utbildning.

•    Förbättrad hantering av uppehållstillstånd och arbetstillstånd är den kanske viktigaste enskilda frågan: om regeringen menar allvar med ambitionen att stärka Sveriges attraktionskraft som kunskapsnation, behöver frågan ges högre prioritet i hela regeringskansliet.
•    Förslaget att bredda perspektivet till Sverige som kunskapsnation är lovvärt.
•    Förslaget om utlandsorganisation är intressant även om det innehåller en del oklarheter.
•    Sammanhållen och mer enhetlig statistik över internationella studenter är en nyckelfråga.
•    Närmare samverkan mellan Migrationsverket och lärosätena vad gäller studieavsiktsbedömning är önskvärd.
•    Förslaget om certifiering är dock tveksamt och än mer förslaget om att generell hantering av studie- och arbetstillstånd skulle kunna överföras till lärosätena.
•    Regelverket kring URA-avtal bör ses över.
•    Förslaget om att lärosätena ska ha möjlighet att använda upp till 0,3 procent av anslaget för utbildning på grund-och avancerad nivå för att i särskilda fall sätta ner studieavgiften för tredjelandsstudenter är problematiskt av principiella skäl.

Allmänna kommentarer

Stockholms universitet uppskattar mycket det transparenta sätt på vilket utredningen arbetat och dess lyhördhet för lärosätenas behov och målsättningar. En av de mest centrala frågorna för att kunna förverkliga visionen är hanteringen av uppehålls- och arbetstillstånd för studenter, doktorander, forskare och annan kvalificerad arbetskraft.

Liksom utredningen belyser tycks mycket få av de tredjelandsmedborgare som studerar i Sverige stanna och arbeta i landet efter studietidens slut. En anledning till det kan vara att Sverige – trots ett relativt generöst regelverk – inte uppfattas som välkomnande för kvalificerad arbetskraft. En undersökning utförd av stiftelsen Diversify Foundation visar att 70 procent av de svarande skulle avråda andra tredjelandsmedborgare från att komma till Sverige för att arbeta på grund av hanteringen av uppehålls- och arbetstillstånd.1  Bland cirka 570 svarande har 80 procent minst en kandidatutbildning eller motsvarande.  

Om regeringen menar allvar med att vilja leva upp till utredningens vision, behövs mycket tydliga signaler uppifrån om vikten av att prioritera ett väl fungerande system för hantering av uppehålls- och arbetstillstånd samt mottagande. Så kallade kompetensutvisningar på grund av småfel bidrar inte till att öka Sveriges attraktionskraft. Det förslag som lades fram för Sveriges implementering av EU:s student- och forskningsdirektiv – inklusive möjligheter att besluta om uppehållstillstånd för nio månader efter slutförd utbildning eller forskning – är mycket positivt.2 Det bör utökas till förslaget om att längre uppehållstillstånd ska ges till sökande till längre utbildningar är mycket positivt.

De allra flesta undersökningar och index pekar på att Sverige ses som ett attraktivt land att leva och arbeta i. Men om Sverige inte ses som välkomnande för kvalificerad arbetskraft kommer det inte att vara möjligt att förverkliga utredningens vision, hur mycket resurser som än läggs på att attrahera fler studenter och forskare och på att sprida kännedom om Sverige som kunskapsnation.  

För att Stockholms universitet ska kunna behålla sin position som ett globalt konkurrenskraftigt forskningsuniversitet är det avgörande att kunna attrahera såväl studenter som forskare. Frågan är angelägen även för näringslivet eftersom det finns stora kompetensbrister inom vissa yrkeskategorier. Mer kunskap behövs om varför så få tredjelandsforskare och tredjelandsstudenter väljer att stanna kvar i Sverige.  minst ett år både för att Sverige ska kunna behålla kvalificerad arbetskraft och för att skapa goda förutsättningar till etablering.

(För det fullstända remiss-svaret, var god se bifogad fil).