Kvinnlig rösträtt. Foto David Castor Wikimedia Commons
Foto: David Castor/Wikimedia Commons

Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Specialiserad på frågor om bland annat ekonomiska rösträttsbegränsningar. Leder forskningsprojektet ”Allmän rösträtt?” som belyser utvecklingen efter 1919/1921 års beslut och alla de grupper som inte fick rösta.
E-post: fia.sundevall@ekohist.su.se
Tfn: 0704-24 24 14

Christina Florin, professor emeritus, Historiska institutionen. Specialiserad på kvinnohistoria, särskilt kvinnors utbildning, yrkesval och kampen för kvinnlig rösträtt. I boken Kvinnor får röst följer hon en grupp rösträttsaktivister som reser land och rike kring för att övertyga beslutsfattarna om att kvinnor och män har lika värde och därför måste få politiskt medborgarskap. Hur var det att leva ”rösträttslivet?” Vilka argument använde de? 
E-post: christina.florin@historia.su.se
Tfn: 08-674 71 03, 070-32 21 951

Anders Ahlbäck, docent och biträdande lektor, Historiska institutionen, kan svara på frågor om kopplingen mellan värnplikt och rösträtt för män, om det så kallade ”värnpliktsstrecket” som uteslöt män som inte gjort militärtjänst från att rösta, samt om hur avskaffandet av värnpliktsstrecket 1922 hängde samman med införandet av kvinnlig rösträtt.
E-post: anders.ahlback@historia.su.se
Tfn: 08-16 44 87

Ludvig Beckman, professor, Statsvetenskapliga institutionen, har bland annat forskat om rösträttsbegränsningar i ett jämförande perspektiv. 
E-post: ludvig.beckman@statsvet.su.se
Tfn: 08-16 30 90

Mattias Lindgren, universitetslektor, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Kan svara på frågor om statistik kring rösträtt.
E-post: mattias.lindgren@ekohist.su.se

Annika Berg, docent och lektor i idéhistoria, Institutionen för kultur och estetik. Kan svara på frågor om rösträttsbegränsningar efter 1921, särskilt straffstrecket och omyndighetsstrecket.
E-post: annika.berg@idehist.su.se