Astrid Söderbergh Widding
Rektor Astrid Söderbergh Widding

Genusakademin vid Stockholms universitet (läs mer här) var värd för det frukostseminarium om genusforskning och akademisk frihet som arrangerades den 8 mars.

Rektor Astrid Söderbergh Widding inledde med att säga att det för några år sedan skulle ha varit otänkbart att säga att den akademiska friheten i Europa är hotad, men att det idag finns ett reellt hot. Som lärosäte är det därför en viktig uppgift att försvara akademisk frihet och lärosätenas autonomi.

Över 900 lärosäten har undertecknat Magna Charta Universitatum som är en deklaration om akademisk frihet och autonomi. Vid Stockholms universitet har detta även tagit sig uttryck i de kärnvärden som förra året fastställdes – och där akademisk frihet och autonomi är två av dessa.

Rektor talade vidare om den polarisering som sker i Europa.
– Självklart måste vi då som universitet värna den akademiska friheten mot politisk styrning av allehanda slag. Det rör sig om kärnan i vår akademiska verksamhet som är hotad.

Farligt om forskare avstår att forska

Astrid Söderbergh Widding underströk att hon ser allvarligt på angreppen mot genusvetenskap i Ungern, i Sverige och på andra håll. Hon exemplifierade även med flera ämnen, som kriminologi och mediestudier, som är utsatta för ideologiska attacker. En fara med detta är att forskare avstår att beforska vissa områden av rädsla för hat och hot.
– Som universitet måste vi i alla lägen stå upp för den akademiska friheten. Vi behöver också påminna om att de värden vi försvarar handlar om samhällets bästa och dess utveckling.

Rektor avslutade med att säga att behovet av tvärvetenskapliga genusforskare är stort och med en förhoppning om att genusforskning och -utbildning ska kunna verka och växa.

Hat och hot riktat mot forskare

Kajsa Widegren, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, berättade om läget för genusforskningen. Hon talade om det hat och hot (inklusive en bombattrapp) som riktats mot Nationella sekretariatet för genusforskning, hur resurserna för genusforskning urholkats och om en bluffartikel riktad mot genusvetenskap som fått stor uppmärksamhet.

Jenny Gunnarsson Payne, etnolog vid Södertörns högskola, talade om ”auktoritär populism” och kampen mot ”genusideologin”. Enligt henne är det ifrågasättande av genusvetenskap som sker världen över en reaktion på de landvinningar som gjorts på jämställdhetsområdet. Dessa rörelser hämtar kraft från högerpopulistisk retorik och ser till exempel kvinnors rättigheter och HBTQ-frågor som ett hot mot samhället. Det tar sig bland annat uttryck i kamp mot att normalisera abort. I vissa kretsar ses genusfrågor som en ”trojansk häst” som riskerar att upplösa sexuella normer och därmed reducera världens befolkning.

”Ett pågående kulturkrig”

Enligt Jenny Gunnarsson Payne finns konspirationsteorier kring genusvetenskap. Den utmålas som hot mot samhället och att det finns egenintresse och ekonomiska motiv bland de som forskar inom området.
– Detta budskap har fått större spridning och det är nu en global rörelse. Det rör sig om ett pågående kulturkrig.
Hon tror även att flera kategorier av forskare kan bli utsatta som till exempel arkeologer, etnologer, psykologer och biologer.

I paneldiskussionen lyfte statsvetaren Maria Jansson att det i tider av minskade resurser finns risk att institutioner negligerar genusaspekter i forskning och undervisning. Det kan till exempel handla om att moment om genus som varit obligatoriska på vissa kurser inte längre blir det och att professurer med genusinriktning inte återbesätts. Enligt henne är då risken att intresset minskar bland studenter att specialisera sig inom genus.

Tuffa frågor i klassrummet

Kim Sylwander, doktorand inom barn och ungdomsvetenskap, forskar om barn och unga i sociala medier. Hon berättade om hur hon som lärare kan få tuffa frågor och att det blir en hätsk ton när frågor om bland annat genus diskuteras i klassrummet och efterfrågade vägledning för hur dessa situationer kan bemötas. Hon har även märkt av denna hätska ton i sociala medier.
– Den här typen av reaktioner påverkar mig i mina tankar om vad jag orkar och vill göra i framtiden.

Lena Gemzöe, professor i genusvetenskap, berättade om att genusvetenskap är ett ungt ämne vid Stockholms universitet. Från att det i början var integrerat i andra ämnen blev det sedan ett eget ämne. Enligt henne var det bra men gör samtidigt ämnet mer ”sårbart” för angrepp.

Viktigt med stöd från ledningen

I den avslutande diskussionen kring vad universitetet kan göra för att motverka angreppen på genusvetenskapen lyfte Klara Hussénius, doktorand i socialt arbete, att det är viktigt att ledningen försvarar genusforskningen och akademisk frihet, på det sätt rektor gjorde i sitt inledningstal. Kim Sylwander instämde och sade att även diskussionen vid hennes institution kring universitetets kärnvärden varit viktig. Det behövs enligt henne ett aktivt samtal om hur man ska bemöta hätska påhopp från studenter och om hur de som ifrågasätter genusvetenskap tänker.

Även Lena Gemzöe efterlyste ökad förståelse för hur anti-genusrörelsen tänker. En del i detta arbete är ett nytt forskningsprojekt hon deltar i om synen på jämställdhet och genusfrågor i dagens Brasilien.