Foto: Niklas Björling
Assar Lindbeck är fortfarande verksam vid Institutet för internationell ekonomi (IIES). På tavlan är Gunnar Myrdal, företrädare som föreståndare för IIES. Foto: Niklas Björling
 

Seminarium 10 mars för att fira Assar Lindbeck. Program och anmälan.


(Denna artikel publicerades först i tidningen Universitetsnytt nr 5 2017.)

Forskare kan få inspiration från olika håll. Ett sätt är att bygga vidare på forskning som andra gjort. Ett annat är att söka problem i verkligheten för att studera dem. Assar Lindbeck definierar sig i den sistnämnda kategorin. De frågeställningar han tagit sig an under drygt 60 år som forskare inom nationalekonomi har han, enligt egen uppgift, samlat på sig runt om i samhället.

Att gå i andras fotspår är inte hans melodi.
Jag tycker inte om trendnissar som springer åt samma håll. Jag försöker alltid att göra en självständig analys.

En ohyvlad planka från Norrbotten. Det är så han beskriver sig själv. Assar växte upp i Luleå i en familj där pappan var tjänsteman och aktiv i arbetarrörelsen och mamman folkskolelärare innan hon blev hemmafru. Hemmet präglades av politiska diskussioner. I sina memoarer ”Ekonomi är att välja” beskriver Assar sig som ett brådmoget barn som senare blev en udda fågel i läroverket där det inte fanns många elever med arbetarbakgrund. Medan de andra pojkarna kom från familjer som sympatiserade med Tyskland gick han själv med ett SSU-emblem på jackslaget och tog debatten både mot nazismen och kommunismen.

Efter gymnasiet flyttade han till Uppsala för att ta en pol mag-examen för att få jobb inom staten. Någon tjänstemannakarriär blev det dock inte.
Akademin visade sig passa min personlighet bäst. Här kan jag titta på vad jag vill och säga vad jag vill.

Efterträdde Gunnar Myrdal

Efter licentiatexamen vid Stockholms Högskola 1956 blev det två år vid amerikanska universitet. I USA imponerades Assar av de effektiva forskarutbildningarna och ville föra hem modellen till Sverige. I slutet av 1950-talet startade han forskarutbildning i nationalekonomi vid Stockholms universitet tillsammans med bland annat Handelshögskolan, där han även blev professor 1964.

År 1962 startade Gunnar Myrdal – ekonom, politiker och senare mottagare av Ekonomipriset - Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet. Assar efterträdde Gunnar Myrdal som föreståndare för IIES 1971 när Myrdal drog sig tillbaka. De första åren handlade om att bygga organisationen och säkra finansieringen för det som idag utvecklats till ett av världens ledande forskningsinstitut inom nationalekonomi.

För Assar blev det 24 år på posten som föreståndare. Men när han trädde tillbaka 1995 innebar det inte att han gick i pension. Än idag, vid 87 års ålder, fortsätter Assar att komma till arbetsrummet längst in i korridoren på plan 8 i A-huset. Däremot är han bara här tre dagar per vecka. De andra två dagarna är han vid Institutet för Näringslivsforskning.

På frågan om när han ska gå i ”riktig pension” blir svaret:
Jag har aldrig förstått det där med pension. Det är en social konstruktion.
Men Assar medger att han trappat ned en aning, sedan flera år ger han inte längre doktorandkurser.

Forskning om migration

I dag är det främst tre områden han forskar om. Det första är om välfärdsstatens problematik och socialförsäkringarna. Det andra är om hur optimala program för ersättningar åt företagsledningar ska utformas. Slutligen rör det sig om forskning om migration, då främst av vilka sociala och ekonomiska effekter det blir av invandring av lågutbildade.
Det här är politiskt laddade frågeställningar, understryker Assar.

Det är en anledning att jag ger mig in på detta område. För Europa är det en ödesfråga hur vi hanterar invandringen. Men jag är samtidigt medveten om att det gäller att ha mycket på fötterna för att kunna uttala sig på ett så här känsligt område.
I  början av nästa år räknar han och kollegan Mats Persson med att kunna färdigställa en första artikel.

Även om Assar arbetat i USA till och från har hans bas förblivit Stockholms universitet. En anledning är att Sverige är ett öppet land där det går att tala fritt som forskare. Han ser även Sverige som ett ”laboratorium” som givit upphov till vetenskapliga artiklar där han studerat olika samhällsproblem.
Felet är bara att experiment här görs i full skala istället för att någon reform först genomförs i en region så att man kan jämföra utfallet.

Aktiv i samhällsdebatten

Foto: Niklas Björling
"Jag har aldrig förstått det där med pension. Det är en social konstruktion."

Det är inte enbart som forskare Assar gjort sig ett namn. Under det senaste halvseklet är han en av de mest aktiva samhällsdebattörerna i Sverige. Runt 150 inlägg på DN Debatt är ett mått på engagemanget.
I viktiga samhällsfrågor kan jag inte låta bli att hålla fingrarna borta. En samhällsvetenskaplig forskare har en skyldighet att ge tillbaka när han är offentligt finansierad.
Och så lägger Assar till ett råd till andra forskare:
Det tar inte lång tid att skriva ett par debattartiklar per år. Det hinner de flesta forskare med.

Genom åren är det många frågor han debatterat. En är avskaffandet av hyresregleringen och en omgörning av bostadspolitiken. Här är han frustrerad av att hans förslag inte fått effekt. Assar var även tidigt emot löntagarfonderna. Även om han säger sig ha övertygat vännen Olof Palme om det principiellt felaktiga i löntagarfonder så valde Olof Palme ändå att driva frågan och det var slutet på deras samarbete.

På frågan om vilka hans viktigaste avtryck är i svensk politik och ekonomi lyfter Assar ändå fram frågan om löntagarfonder – genom att ha varit med och legitimerat motståndet. Han lyfter även fram argumentationen på 1960-talet om att marknadsekonomi är att föredra framför planekonomi.

Ledde Lindbeckkommissionen

Ett tredje område är Ekonomikommissionen, även kallad  Lindbeckkommissionen efter sin ordförande. Den utsågs av regeringen i samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet och kom med  113 förslag som syftade till att förbättra Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Assar är överraskad över att förslagen fick sådant genomslag. Främst handlade det om att den ekonomiska politiken blev mer regelstyrd med bland annat en ny budgetprocess och införandet av ett utgiftstak. Bland de åtgärder som genomfördes fanns även en självständig centralbank och införandet av längre valperioder. Assars skötebarn, borttagandet av hyresregleringen, blev däremot inte verklighet.

Lyssnar politiker på forskare?
De lyssnar för att snappa upp det de vill höra för att söka stöd för sina ställningstaganden. Det är allvarligt att olika parter på detta sätt plockar russinen ur kakan.

Hur ska faktaresistens motverkas?
Lindbeckkommissionens rekommenderade att journalister bör ha antingen akademisk skolning eller yrkeserfarenhet. Det måste finnas kunniga journalister som kan ställa uppföljande frågor.

Gillar inte medaljer och beröm

När det är dags att tillkännage årets mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Ekonomipriset) är Assar ett namn som brukar komma upp i spekulationerna. På frågan om han tror att han kan få priset säger Assar att det inte är något han tänker på.

Genom åren har det blivit många utmärkelser. Men Assar bär inte gärna medaljer och ordnar. Det har att göra med min bakgrund där prål och skryt inte uppmuntrades, säger han.
Jag har sett så många mänskliga julgranar. Jag kan inte känslomässigt ta på mig medaljer då jag inte vill utmärka mig på det sättet.

Beröm är han inte förtjust i:
Jag har väldigt svårt att ta emot beröm. Då känner jag mig generad och vill helst krypa under mattan. Däremot har jag ofta stor nytta av kritik.

I ungdomen fanns tankarna på att ägna sig åt musik. Assar spelade klarinett och piano, det senare instrumentet spelar han fortfarande. När han gick på gymnasiet skrev han en sonat som framfördes i Luleå stadshus. För fem år sedan blev han kontaktad av en kammarmusikförening i Stockholm som hört talas om verket och de kom även att framföra verket igen.

Annars är konst hans stora fritidsintresse. Assar beskriver sig som periodmålare. Det har blivit tre utställningar och snart ska han påbörja en ny målarperiod. Inspirationen brukar komma så snart jag sätter mig ner, säger han. Akryl är tekniken han använder sig av.
Akryl torkar snabbt. Jag har inte tålamod att måla i olja då det tar tid att torka och därmed att måla över.

Text: Per Larsson
Foto: Niklas Björling

 

Korta frågor till Assar Lindbeck

Familj: Gift med Solveig Wikström (professor i företagsekonomi.) Två vuxna barn från tidigare äktenskap.
Bor: Vid Karlaplan - nära till all kultur.
Fritidsintressen: Musik (har under många år spelat klarinett och piano, men inte mycket längre). Numera mest målarkonst.  Jag målar i akryl och har haft tre utställningar på Galleri Svenska Bilder (som nu lagts ned). Det blir nog ytterligare en utställning.
Konstnär som inspirerar mig: Tidiga renässanskonstnärer som Giotti.
Senast lästa bok: Paul Collier, Exodus (om migration). Av skönlitteratur läser jag hellre poesi (Elliot, till exempel) än romaner (som ofta har alldeles för långa transportsträckor).
Favoritmusik: Konventionell smak som Händel, Bach, Mozart, Schubert, Sjostakovitj samt jazz från 1940-talet.
Förebild: Ingen speciell person, men jag har lärt mig speciellt mycket av den amerikanske ekonomen Paul Samuelson.   
Smultronställe vid universitetet: Har inte upptäckt något, men Institutet för internationell ekonomi är en stark arbetsmiljö.
 

Seminarium 10 mars för att fira Assar Lindbeck

För att fira att Assar Lindbeck fyller 90 år bjuder Institutet för internationell ekonomi (IIES) och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) in till en halvdagskonferens i Aula Magna vid Stockholms universitet om vilken roll forskare kan och bör spela i utformningen av ekonomisk politik. På scenen finns Carl Bildt, Erik Fichtelius, Jenny Madestam, Leif Östling, Karin Pettersson, Anna Breman samt professorerna Assar Lindbeck, Torsten Persson och Johan Hassler.
Program och anmälan.