Foto: JB Beranger
Schefflerska palatset, eller "Spökslottet", ligger vid Drottninggatan och donerades till Stockholms högskola 1924. Foto: JB Beranger
 

76 personer verksamma och boende i huvudstaden publicerade ett upprop och en programförklaring den 14 oktober och sex dagar senare konstituerades föreningens styrelse.

De var alla betydande män i staden; bland de 76 undertecknarna fanns professorer vid KI och akademierna, företrädare för näringslivet och ämbetsmannavärlden. Tre personer som representerar dessa världar var Pehr Henrik Malmsten, professor vid KI, Albert Lindhagen, revisionssekreterare och André Oscar Wallenberg, bankdirektör.

Efter 1869 inriktades Högskoleföreningens arbete på att lägga grunden för ett kommande lärosäte, statuter beslutades 1877 och 1878 ägde de första föreläsningarna rum. 1960 blev Stockholms högskola Stockholms universitet.

Vänförening till universitetet

Högskoleföreningen finns fortfarande kvar, nu som en vänförening till Stockholms universitet, vars medlemmar kommer att fira detta på Spökslottet den 17 oktober. I anslutning till detta ger Högskoleföreningen ut tre skrifter. Pia Bjerén Fürstenbach har forskat om de 76 personer vars insatser var avgörande för tillblivelsen av Stockholms högskola och presenterar det i Tid för en ny högskola Stockholm 1869. Anders Gustavsson, Max Scheja och Annika Ullman presenterar forskning om pedagogiken vid den här tiden i Rum för en ny högskola – några pedagogiska idéer i pläderingen för ”en högskola i hufvudstaden”. I SciLifeLab – åren 2007-2009 skildrar Kåre Bremer tillkomsten av detta framgångsrika nationella forskningscentrum.

I samband med 150-årsjubileet kommer Högskoleföreningen därtill att överlämna filmade intervjuer till Stockholms universitet för publicering på dess webb. De rektorer som intervjuats är Staffan Helmfrid, Inge Jonsson, Gustaf Lindencrona, Gunnel Engwall och Kåre Bremer, universitetsdirektörerna är Allan Hellstrand, Leif Lindfors, Ann-Caroline Nordström och Joakim Malmström. Sammantaget ger dessa berättelser en både djup och bred bild av universitetets moderna historia och bildar underlag för både forskning och utbildning.

Pris till framstående avhandlingar

Vad gör Högskoleföreningen till vardags, bortanför 150-årsjubileet? Föreningens uppgift är numer att både hålla traditionen levande och medverka i universitetets förnyelse. Varje år delas pris ut för mest framstående avhandling. Pristagarna nomineras inom fakulteterna och priset delas ut vid föreningens höstmiddag. På våren brukar medlemmarna besöka någon av universitetets nya byggnader eller verksamheter. Föreningen vill också stimulera forskning kring universitetets fysiska miljö och dess historia. Högskoleföreningen bidrar också till universitetets konstnärliga utsmyckning genom inköp av verk, gjorda av enskilda anställda.  

Högskoleföreningen är öppen för alla anställda och tidigare anställda, med intresse för universitetets samlade verksamhet. Man blir medlem genom att betala avgiften till bankgiro 5369-7041. Ett års medlemskap kostar 100 kronor och ständigt medlemskap kostar 1 000 kronor. Som medlem får du Universitetsnytt och blir inbjuden till vår- och höstmiddagar samt andra aktiviteter. Mer information kan ges av Maud.hagqvist@su.se

Läs mer om Högskoleföreningen - Stockholms universitets vänförening