Illustration: Karin Schraml
Illustration: Karin Schraml
 

Problemen, som bland annat yttrar sig som känslomässig och fysisk utmattning, inlärningssvårigheter och kognitiva problem, kan ge hälsoproblem senare i livet.

– Det har länge varit känt att stress bland unga är ett växande problem. Studien i min avhandling visar att problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktiga negativa effekter, säger Karin Schraml, doktorand vid Psykologiska institutionen och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

I studien, som har omfattat drygt trehundra 16-åringar som läst första året på gymnasiet, identifieras följande faktorer som främsta orsaken till ungdomars stress:

• känsla av höga krav kombinerat med bristande socialt stöd,
• låg självkänsla,
• sömnproblem.

Även så kallad social jetlag, avvikelsen mellan kroppens biologiska klocka och det dagliga schemat, utgör ett stort problem för många unga.

Unga kvinnor mest stressade
Studien visar även att problemen med stress är tydligt större bland unga kvinnor än bland unga män. Det går nästan fem kroniskt stressade flickor på varje kroniskt stressad pojke.

– Detta är ett stort problem bland unga kvinnor som kan få konsekvenser för hela livet. Det finns anledning att tro att självkänslan hos många flickor hänger ihop med höga prestationer, och att detta är en stor stressfaktor, säger Karin Schraml.

Stress påverkar skolresultaten negativt
Stressen bland unga går även ut över deras skolresultat. De ungdomar som visar upp de högsta stressnivåerna presterar märkbart sämre i skolan och får tydligt sämre betyg.

– Även om man bortser från de långsiktigt negativa konsekvenserna av kronisk stress på hälsa och välbefinnande, så är det allvarligt även i det kortare perspektivet att stressade ungdomar klarar skolan sämre. Det påverkar deras chanser till högre utbildning negativt vilket kan ge stora konsekvenser i ett samhälle där utbildning är en väg att klara konkurrensen, säger Karin Schraml.

Länk till avhandlingen

För ytterligare information
Karin Schraml, doktorand vid Psykologiska institutionen och Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, tfn 08–5537 8911, mobil 0730-28 30 18, e-post karin.schraml@stressforskning.su.se