Hon söker svaret på universums gåtor

Sara Strandberg. Foto: Eva Dalin.
Sara Strandberg. Foto: Eva Dalin.

Sara Strandberg, Fysikum, får Göran Gustafssonpriset i fysik 2018 för sin”experimentella forskning om supersymmetri och dess potentiella roll för den mörka materian. Genom att hon ansvarar för detektorsystem samt att hon kombinerar analysarbete och metodutveckling med nya koncept för utvärdering av data har hon en ledande roll i ett fält där forskningen sker i stora samarbeten.”

Sara Strandberg arbetar med experimentell partikelfysik och har en viktig roll inom ATLAS-experimentet vid CERN, i Schweiz. Om hon hittar bevis för att supersymmetriska partiklar existerar kommer hon kunna lösa en rad av universums gåtor.

Sara Strandbergs forskning handlar bland annat om vår nuvarande teori för mikrokosmos, den så kallade standardmodellen, där 17 elementarpartiklar bygger upp materien. Problemet med modellen är att den har vissa tillkortakommanden. Bland annat saknas möjligheten att beskriva gravitation och mörk materia. Sara Strandbergs mål är att utvidga standardmodellen så att den blir mer heltäckande. Hon vill förstå vilka som är materiens minsta beståndsdelar och vilka krafter som verkar mellan dem.

Läs mer om Sara Strandbergs forskning: "På jakt efter okända elementarpartiklar"

Sara Strandberg förklarar "Vad är mörk materia".

Framtidens förnyelsebara resurser

Belén Martín-Matute. Foto: Anneli Larsson.
Belén Martín-Matute. Foto: Anneli Larsson.

Belén Martín-Matute, Institutionen för organkemi, får Göran Gustafssonpriset i kemi 2018 för ”utveckling av nya metoder för metallorganisk katalys.”

Belén Martín-Matute riktar in sig mot utveckling av nya katalytiska processer för att skapa kol-kol och kol-heteroatombindningar. Det handlar bland annat om att omvandla vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att behöva hantera farliga mellanled. Heteroatomer, som syre, kväve och halogener (fluor, klor, brom och jod) är vanligt förekommande i läkemedel och jordbrukskemikalier. De bindningarna är därför extra intressanta att skapa.

Huvuddelen i Belén Martín-Matutes forskning är att prioritera hållbarhet i metoderna som utvecklas av hennes forskargrupp. Hon använder miljövänliga lösningsmedel och mångsidiga, stabila och strukturellt simpla, men fortfarande effektiva, katalysatorer. Belén Martín-Matutes metoder ger högt utbyte vid milda temperaturer. Hennes forskning fokuserar även på förädling av biomassa och koldioxid för att undvika bildandet av avfall och för att kunna hitta nya förnybara resurser för kemiindustrin.

Läs mer om Belén Martín-Matutes forskning: "Ny metod kan skapa kemiska produkter utan farliga mellanled"

2018 års Göran Gustafssonpristagare. Foto: Kungl. Vetenskapsakademien.
2018 års Göran Gustafssonpristagare. Från vänster: Axel Målqvist, Göteborgs universitet, Sara Strandberg, Stockholms universitet, Belén Martín-Matute, Stockholms universitet, Rickard Sandberg, Karolinska Institutet, och Yenan Bryceson, Karolinska Institutet. Foto: Kungl. Vetenskapsakademien.
 

Göran Gustafssonprisen

Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning delar varje år sedan 1991 ut Göran Gustafssonpriserna inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin. Prisnomineringar kommer från landets universitet och högskolor och bereds av Kungl. Vetenskapsakademien, som också överlämnar prisen.