Den internationella juryn för Stockholmspriset i kriminologi har utsett en politiker och en forskare i narkotikapolitik till mottagare av utmärkelsen för 2019. Tillsammans har deras respektive arbeten i hög grad bidragit till att förändra och förbättra narkotikapolitik. Priset delas ut den 11:e juni nästa år i Stockholms stadshus. Pristagarna belönas för deras unika och evidensbaserade arbeten som inkluderat omfattande fälttester av effekterna av narkotikapolitiska innovationer på brottsligheten och missbrukarnas hälsa.

Som inrikesminister (1993–2002) och förbundspresident för Schweiz (1999) var Ruth Dreifuss den främsta politiska försvararen av ett unikt försök att testa en ny behandling av heroinanvändare. Man ville undersöka om den nya behandlingen skulle kunna bidra till att minska den brottslighet och de hälsoproblem som ”traditionell” narkotikapolitik gav upphov till.

Ruth Dreifuss

I dessa experiment erbjöds individer som misslyckats med sina metadonbehandlingar en så kallad ”Heroin-Assisterad-Terapi” (HAT). De gavs möjlighet att injicera legalt förskrivet heroin i medicinskt övervakade anläggningar. Frågan var huruvida metoden kunde göras säker och hur det skulle påverka missbrukarnas beteende. Det visade sig att HAT-försöken avsevärt minskade missbrukarnas brottslighet, samtidigt som deras hälsa förbättrades. Resultatet av dessa försök, och lagstiftningsarbete inspirerat av Ruth Dreifuss, blev att HAT-behandlingen idag är rutinmässigt tillgänglig i Schweiz.

Det var den framstående schweiziska psykiatern Dr. Ambrose Uchtenhagen vid universitetet i Zürich som ledde försöken med ”Heroin-Assisterad-Terapi”. Ruth Dreifuss lät sig inte påverkas av de kraftiga protester som försöken väckte. Hon menade att för att finna de bästa alternativa behandlingsmetoderna mot ett heroinberoende var försöken legitima och att resultatet av dem skulle av återspeglas i förd narkotikapolitik. Dreifuss politiska mod lade grunden för ytterligare försök på området i Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och nu senast i Kanada. Alla dessa experiment uppvisade resultat som överensstämde med dem i Schweiz.

Professor Peter Reuter, vid universitetet i Maryland, en framstående forskare på det narkotikapolitiska området fick internationell uppmärksamhet när han förklarade och försvarade de schweiziska försöken.

Peter Reuter

Långt innan dessa försök initierades hade Peter Reuter ägnat decennier åt att undersöka sambandet mellan narkotikapolitik och brottslighet. Hans gedigna forskning har lett till samma insikter och slutsatser som de schweiziska fälttesterna. Genom att studera hur kriminalisering av narkotikabruk och dess verkställighet påverkar brottslighet och hälsa, identifierade Reuter metoder som utan legalisering av narkotika kan ge bättre effekt. Hans studier om effekterna av drogpriser och tillgänglighet av narkotika har visat att många av fördelarna med förbud mot narkotikabruk kan uppnås med mindre ingripande åtgärder. Enbart straffinriktad bekämpning av narkotikaproblemet kan öka brottsligheten utan att minska narkotikakonsumtionen.

Genom att förklara dessa nya behandlingsmetoder, inklusive den schweiziska modellen, har Reuters forskning lett till en förändring av narkotikapolitiken i länder som Brasilien, Peru, Malaysia, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Vietnam, Uruguay och USA med flera.

Av stor vikt är även Reuters forskning som tydligt visat på de avsevärda begränsningar som finns hos många befintliga metoder för narkotikabekämpning. Han visade till exempel redan 1998 varför även mycket stora och ökade polisiära insatser i kampen mot kokainsmuggling från Latinamerika bara marginellt skulle påverka det amerikanska kokainproblemet. Denna forskning var mycket viktig för att omfördela resurserna i kampen mot narkotikan. Reuter har under åren, konsekvent och effektivt, visat på de stora begränsningar som olika program i kampen mot narkotikan uppvisar tex. programmen för besprutning av illegala grödor. 

Dreifuss och Reuter är enligt prisjuryn viktiga exempel på hur ett samarbete mellan forskare och politiska beslutsfattare kan minska brottsligheten samtidigt som samhället slår vakt om humanitära värden.

 

Om pristagarna

Ruth Dreifuss är Distinguished Senior Fellow av Graduate Institute i Genève. Hon har en examen i ekonomi (BA) och ekonometri (MA) vid Universitetet i Genève. Hon var inrikesminister och medlem av det Schweiziska förbundsrådet mellan 1993 och 2002. 1999 blev hon, som första kvinna, Schweiz förbundpresident. Hon är även medlem av Global Commission on Drug Policy och av The Global Drug Policy Program of the Open Society Foundations

 

Peter Reuter är professor i offentlig politik och kriminologi vid University of Maryland i College Park. Född och uppvuxen i Sydney, Australien, har han en examen från University of New South Wales (BA) och senare en doktorsexamen i ekonomi vid Yale University Graduate School. Från 1981 till 1993 arbetade han på RAND Corporation, där han grundade RAND Drug Policy Center. Hans bok ”Disorganized Crime” från 1983 vann Leslie Wilkins-priset som det årets mest enastående bok om kriminologi och straffrättsliga frågor. 2008 blev han invald som medlem av American Society of Criminology.