Paneldiskussion mellan Richard Henderson och doktorander. Foto: Anna-Karin Landin
Paneldiskussion mellan Richard Henderson och doktorander. Foto: Anna-Karin Landin


2017 års Nobelpris i kemi gick till Jacques Dubochet, Université de Lausanne, Joachim Frank, Columbia University och Richard Henderson, University of Cambridge. De fick priset för ”utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning”.

Onsdag den 13 december besökte pristagaren Richard Henderson Stockholms universitet för en föreläsning och panelsamtal med doktorander och forskare inom kemi. Bakom inbjudan stod doktorander vid Institutionen för biokemi och biofysik.

Richard Henderson berättade om hur han som ung forskare  i början av 1970-talet kom i kontakt med olika typer av mikroskop. De kommande decennierna blev sedan Richard Henderson en av de drivande krafterna för att utveckla ny teknik för mikroskopi.

Nobelpris för kryoelektronmikroskopin

Den nya teknik som innebar ett stort genombrott och som han nu belönats med Nobelpris för, är kryoelektronmikroskopin. Genom att frysa ned biomolekyler mitt i deras rörelser går det att visualisera förlopp som man tidigare aldrig har sett, vilket är avgörande för såväl den grundläggande förståelsen av livets kemi som läkemedelsutvecklingen.

1990 lyckades Richard Henderson med elektronmikroskopins hjälp ta fram en tredimensionell bild i atomupplösning av ett protein. Det bevisade teknikens potential. Den andra pristagaren Joachim Frank gjorde tekniken allmänt användbar genom att utveckla en ny bildbearbetningsmetod. Den tredje pristagaren, Jacques Dubochet, förde in vatten i elektronmikroskopet så att biomolekyler kan behålla sin naturliga form även i det vakuum som råder i mikroskopet.

Kryolektronmikroskopen har sedan successivt förfinats så att forskare nu rutinmässigt kan ta fram tredimensionella strukturer i atomupplösning av biomolekyler, som till exempel av proteiner som orsakar antibiotikaresistens och av zikaviruset.

Richard Henderson lyfte även fram banbrytande resultat kring avbildning av mitokondrier i ribosomer som gjordes av hans dåvarande kollega Alex Amunts som numera arbetar vid Stockholms universitet och SciLifeLab i Solna där det finns ett mycket avancerat kryoelektronmikroskop.

Revolutionerande utveckling

Enligt Richard Henderson har mikroskopin de senaste decennierna genomgått en ”upplösningsrevolution” där det nu går att avbilda objekt som man tidigare inte trodde var möjliga att fånga på bld. Från att tidigare enbart varit en en handfull personer som ägnade sig åt kryoelektronmikroskopi är i dag tusentals forskare aktiva inom området.
- Kryoelektronmikroskopin håller på att bli den dominerande tekniken och står inför en ljus framtid, sade Richard Henderson.
 

Richard Henderson tillsammans med arrangörerna.
Richard Henderson tillsammans med arrangörerna.

Efter föredraget blev det paneldiskussion med frågor till Nobelpristagaren. Bland de frågor som var uppe var om vilken betydelse kommersialisering av tekniken har spelat. Richard Henderson betonade att finansiering och intresse från näringslivet är nödvändig för at utveckla denna dyra typ av teknik. Det är inte enbart universitet som nu köper in dessa mikroskop utan även till exempel läkemedelsbolag. Han talade även om behovet av nära kontakt mellan akademi och näringsliv samt om behovet av att forskare kan gå mellan anställningar inom de båda områdena.

Besök av pristagare även 2016

Förra året fick kemidoktoranderna besök av kemipristagaren Bernard L. Feringa. Läs om hans besök.