Foto: Niklas Björling
Louise Wallenberg, docent vid Centrum för modevetenskap, och Camilla Hjelm, Samverkansavdelningen, vid Ripsasamlingen. Foto: Niklas Björling
 

På flera håll inom universitetet finns samlingar av föremål som samlats in, köpts in eller donerats till Stockholms universitet eller föregångaren Stockholms högskola för att användas i forskningen och undervisningen. Det har dock saknats en organisation för att arbeta med samlingarna och göra dem mer tillgängliga.

Efter att Universitetsnytt 2018 hade ett temanummer med smakprov från några av samlingarna tog universitetets konstintendent Camilla Hjelm initiativ till ett möte med de som ansvarar för respektive samling. Ett resultat av mötet var att Stockholms universitets samlingsforum bildades. Det är ett informellt nätverk med ansvariga för de akademiska samlingarna vid universitetet.

Samlingsforum ska sprida information

Syftet med Samlingsforum är att samla, dokumentera, visa och sprida information om samlingarna, deras betydelse och användningsområden. Men även att diskutera stödbehov, utbyta erfarenheter samt berätta hur samlingarna används, omhändertas och bevaras för framtiden.
– De samlade föremålen är en viktig del av universitetets historia och kulturarv, identitet samt vetenskaps- och bildningshistoria. Samlingarna är också en viktig resurs för universitetets utbildningar och forskning. Genom att gå samman blir vi en tydligare och starkare röst utåt och vi kan även göra saker tillsammans för att ge samlingarna synlighet, säger Camilla Hjelm.

Universitetsbibliotekets specialsamling

Foto: Niklas Björling
Kartor i Universitetsbiblioteket.
Foto: Niklas BJörling

Den största samlingen är förmodligen Specialsamlingen i Universitetsbiblioteket med tusentals äldre böcker och skrifter, där kärnan består av böcker som donerades i samband med grundandet av Stockholms högskola 1878. Senare har Kungliga Vetenskapsakademiens bibliotek tillkommit med ett unikt bestånd av äldre naturvetenskaplig litteratur. Därutöver finns en stor samling med kartor samt en mindre del handskriftsmaterial.

En annan stor samling är universitetets konstsamling som består av över 4 000 konstföremål som äldre målningar, grafik, konstglas, porslin, vävda tapeter, antika skulpturer samt äldre inventarier.

Samlingar av djurskelett, ägg och växter

Flera av de vetenskapliga samlingarna i Bergianska trädgården tillhör Stockholms universitet, exempelvis de levande växterna i den botaniska trädgården, cirka 5 500 arter. Studiesamlingen vid Institutionen för biologisk grundutbildning innehåller tusentals föremål som används inom undervisningen, som djurskelett, fågelägg och torkade växter. I Geovetenskapens hus finns Geokronologiska museet med samlingar av lervarvsprover, anteckningsböcker, kartor, fotografier och skisser.
Inom humaniora finns samlingar vid flera institutioner.

Nordiska Latinamerikainstitutet har en samling med böcker och tidskrifter från 1800-talet fram till i dag. Sektionen för modevetenskap har två samlingar i sin ägo. Den ena är Ripsas dräktsamling och den andra utgörs av ett större antal akvareller föreställande folk-och landskapsdräkter.

Vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur finns en osteologisk samling med främst djurskelett och en myntsamling. Docent Lena Holmquist vid institutionen är med i nätverket och hoppas att arbetet inom Samlingsforum ska bidra till att samlingarna blir kända även utanför de egna institutionerna och att andra ska kunna ta del av dem.
– Det är viktigt att det skapas ett kunskapsunderlag med förteckningar över vad som finns för att därigenom förhindra att föremålen slängs eller avyttras. Samlingarna utgör en viktig del av universitetets historia och är därför värda att bevara. Vid andra universitet finns universitetsmuseer och förhoppningen är att Stockholms universitet också ska kunna få ett, säger Lena Holmquist.

Läs mer om samlingar vid Stockholms universitet på su.se/samlingar