Stockholms universitet logo, länk till startsida

Forskningsinfrastruktur - tillgängliga resurser

Vid Stockholms universitet finns en omfattande infrastruktur för forskning med avancerade forskningsmiljöer. Här berättar vi mer.

Foto: Jens Olof Lasthein

Forskningsinfrastruktur inom humanvetenskap

Här finns samlad information om den forskningsinfrastruktur som Humanvetenskapliga området ansvarar för. Resurserna är av mycket olika slag och det finns ingen skarp definition av vad som utgör en infrastruktur.

Presentationen följer fakultets- och institutionsstrukturen och kontaktuppgifter finns angivna för varje resurs.

Institutionen för arkeologi och antikens kultur

Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL)

Arkeologiska forskningslaboratoriet etablerades 1976 i Greens villa av professor Birgit Arrhenius. I början dominerades verksamheten av konservering och fosfatanalyser av jordprover men under de senaste decennierna har en serie nya tekniker för studier av arkeologiskt källmaterial tagits fram eller vidareutvecklats. Arkeologiska forskningslaboratoriet är unikt i Norden såtillvida att det här är arkeologer som jobbar med arkeologiska frågeställningar med hjälp av naturvetenskapliga analysmetoder. De metoder som används har anpassats för det ofta nedbrutna och fragmenterade källmaterialet, vilket ställer särskilda krav på analyserna.

Kontaktperson: Kerstin Lidén, kerstin.liden@arklab.su.se

Institutionen för lingvistik 

Fonetiklaboratoriet

Fonetiklaboratoriet erbjuder utmärkta möjligheter för experimentella studier i talets akustik, produktion och perception. Laboratoriet uppdateras kontinuerligt med högklassig utrustning och lokaler specialanpassade för olika slags experimentella undersökningar. Fonetiklaboratoriet lockar forskare och studenter från hela världen.

Bland laboratoriets resurser finns ett ekofritt rum med ultrahög dämpning och ljudisolering för inspelningar med mycket höga experimentella krav men även andra ljudisolerade rum för kvalificerade ljud- och videoinspelningar; laboratorier för att studera andning, fonation och artikulation i talet;  laboratorier utrustade för perceptuella experiment med bland annat EEG för mätning av elektrisk aktivitet i hjärnan; samt undervisningslabb utrustade med programvaror för talanalys, signalbehandling, programmering och perceptionsexperiment. Fonetiklabbets forskningsassistenter bistår forskare och studenter vid experimentella undersökningar.

En annan mycket viktig resurs i Fonetiklaboratoriet är verkstaden där labbets ingenjörer utvecklar hårdvara och programvara för olika forskningsbehov samt underhåller och anpassar befintlig teknisk utrustning. 

Föreståndare: Mattias Heldner, mattias.heldner@ling.su.se

Se Fonetiklaboratoriets webbsida

Korpusar och resurser 

Institutionen tillhandahåller olika språkdatamaterial användbara för empirisk språkforskning, framför allt i form av ”korpusar”, eller språkdatabaser, som representerar olika slags text. Korpusar kan innehålla modern eller äldre text, eller talat språk som är inspelat och transkriberat i textform, t ex barns eller vuxnas språkinlärning och/eller -användning. Texten är vanligen annoterad, eller ”taggad”, vilket innebär att den är uppmärkt och kopplad med olika slags metainformation, till exempel grammatiska kategorier eller kommentarer. Se även Språkstudion, under Institutionen för språkdidaktik, som härbärgerar korpusar åt olika språkforskare.

Mer om korpusar och resurser

Stockholm Babylab 

En del av forskningsutrymmet i Fonetiklaboratoriet är speciellt anpassat för forskning i Spädbarnets språkliga utveckling. Studier av spädbarnets uppfattningsförmågor kräver särskilt anpassade testmetoder som använder sig av barnets naturliga nyfikenhet och lekfullhet. Fyra olika metoder används i första hand för att studera talperception hos små barn. Stockholm Babylab forskningsmöjligheter inkluderar system för EEG-registreringar, ögonrörelsemätningar, nappsugningsmätningar (HAS) och "Head-Turn"-procedur. Utrymmet är särskilt utformat för att skapa en bekväm omgivning för de barn och föräldrar som deltar i våra forskningsstudier. Intill laboratoriet finns väntrum, toaletter och möjlighet till blöjbyte.

Mer om Stockholm babylab

SUBIC 

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) är en ny strategisk satsning av Stockholms universitet. SUBIC kommer att tillhandahålla en infrastruktur för hjärnavbildningsforskning med inriktning mot funktionen hos människors och djurs hjärnor. Den forskning som kommer att bedrivas vid centret omfattar såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner.

Kontaktperson: Francisco Lacerda, francisco.lacerda@ling.su.se

Se SUBIC:s webbplats

Svenskt teckenspråkslexikon 

Målsättningen med Svenskt teckenspråkslexikon är att på sikt publicera ett komplett teckenspråkslexikon. Inom lexikonverksamheten vid Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik har vi hittills dokumenterat cirka 19 000 tecken. Den här lexikala databasen, som finns fritt tillgänglig genom en webbplats sedan 2008, uppdateras kontinuerligt med nya tecken. För de flesta tecken finns teckendemonstrationer, teckenvarianter, exempelmeningar och fotoillustrationer. För närvarande består lexikonet av ca 5 500 exempelmeningar. Man kan göra sökningar på flera olika sätt, bland annat genom att söka på ord, översättning, tecknets andra betydelser, alternativa tecken, handform och ämnesområde. 

Webbplatsen för Svenskt teckenspråkslexikon

Teckenspråkskorpusar 

Institutionen för lingvistik tillhandahåller genom Avdelningen för teckenspråk språkdatamaterial i form av teckenspråkskorpusar som är användbart för språkforskning och språkundervisning. Korpusarbetet påbörjades 2003 och innehåller delvis spontana dialoger och eliciterade berättelser. De är annoterade med teckenglosor, svensk översättning och övrig grammatisk information.  

Mer om Teckenspråkskorpusar

Institutionen för språkdidaktik 

Språkstudion 

På Språkstudion finns en utvecklad digital infrastruktur för undervisning, examination och forskning. Enhetens datorsalar kan bokas för datainsamling av bland annat uttal, skrivande, talperception och teckenspråk. Språkstudion har kompetens inom teknik, pedagogik och forskningsdesign.

Kontaktperson: Christine Ericsdotter Nordgren

Se Språkstudions webbplats

Institutionen för svenska och flerspråkighet 

Flerspråkighetslaboratoriet 

Nyutrustat språkforskningslaboratorium för den som använder experimentella metoder i sin forskning kring flerspråkighet med bland annat EEG/ERP, Eye Tracking och beteendeexperiment, samt utrustning för fältarbeten och inspelning av gruppsamtal. Labbet är tillgängligt för forskare, doktorander och studenter vid institutionen men är även öppet för forskare inom det ledande området Andraspråk och tvåspråkighet.

Föreståndare José Alemán Bañón.

Webbsida för Flerspråkighetslaboratoriet 

IVIP samtalskorpusar: Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska 

Ett forskningsprogram finansierat av RJ i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg. Tre samtalskorpusar är under uppbyggnad: samtal från service, lärande och vård. Arbetet sker tillsammans med Språkbanken i Göteborg. Projektledare Catrin Norrby.

Mer om IVIP samtalskorpusar

Tisus textkorpus 

Taggad andraspråkskorpus med digitaliserade andraspråkstexter från Tisus – Test i svenska för universitetsstudier. Även skribenters bakgrundsinformation finns, som ålder, kön, modersmål, utbildningsbakgrund etc. I samarbete med Språkbanken i Göteborg.

Kontaktperson: Peter Lundqvist, peter.lundkvist@su.se

Inom ett nytt infrastrukturprojekt, Swedish Language Learner Corpus, SweLL, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, är en ny mer omfattande annoterad andraspråkskorpus på gång, även den placerad på Språkbanken.

Kontaktperson: Gunlög Sundberg, gunlog.sundberg@su.se  

Fornsvensk bibliografi och Svensk runbibliografi 

Fornsvensk bibliografi och Svensk runbibliografi är två specialbibliografier på nätet, främst avsedda för studenter och forskare, som fokuserar de forn- och runsvenska texterna i handskrifter och runinskrifter, vilka kan sökas utifrån vedertagna siglum (handskrifter) och signum (runinskrifter).

Flertalet poster utgörs av sekundärlitteratur som berör de forn- och runsvenska texterna, och denna kan sökas utifrån två specialanpassade ämneshierarkier. Arbetet utfördes vid Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk (2009-2012), med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Riksantikvarieämbetet. För att ekonomiskt och vetenskapligt säkra bibliografiernas fortlevnad har de förts över till Svenskt diplomatarium vid Riksarkivet där den fortsatta uppdateringen utgör en del av deras verksamhet. De första fem åren delfinansieras av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA).

Mer om Fornsvensk bibliografi och Svensk runbibliografi

A Lexicon of Medieval Nordic Law (LMNL) – Ordbok till de nordiska medeltidslagarna 

LMNL är en koncentrerad encyklopedisk historisk nordisk-engelsk-nordisk ordbok över juridisk-kulturellt relevanta termer och företeelser från ca 25 medeltida lagtexter från hela Norden i (ny)översättning till engelska. Ordboken tillhandahåller engelska ekvivalenter till svåröversatta nordiska historiska termer, ger belägg på i vilka lagar dessa förekommer, förklarar deras juridisk-kulturella innebörd, samt beskriver regionala och tidsmässiga likheter och skillnader. Norden med sina sex fornspråkliga varieteter (danska, färöiska, gutniska, isländska, norska och svenska) ses som en enhet, vilket skiljer LMNL från befintliga ordböcker och pågående lexikala projekt. LMNL riktar sig till en inhemsk och internationell publik av studenter och forskare inom en mängd historiska ämnesområden. Arbetet har utförts vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet samt av medarbetare i Norge och England och finansierats av Vetenskapsrådet (2014–2017).

Ordboken är nu tillgänglig som fullt sökbar databas vid Universitetet i Sheffield 

I bokform är den tillgänglig hos Open Book Publishers som fri nedladdningsbar PDF och i print-on-demand version.

Open Book Publishers

Denna version har finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien, Magnus Bergvalls Stiftelse och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. Tidigare projektnamn använt under det pågående arbetet: Medieval Nordic Legal Dictionary (MNLD)

Mer om projektet 

Romanska och klassiska institutionen 

Strindbergsprojektet 

Stockholms universitet har ansvaret för Strindbergsprojektet sedan 1986. Projektet ansvarar för utgivningen av Nationalupplagan av Strindbergs Samlade Verk. Resultatet är 72 volymer som har publicerats på Norstedts förlag och textkritiska kommentarer som publiceras på Litteraturbanken www.litteraturbanken.se . Majoriteten av volymerna har efter medgivande av Norstedts också publicerats på Litteraturbanken. Samtliga volymer kommer att vara publicerade på Litteraturbanken 2017. Alla texter där är fritt tillgängliga och används flitigt i forskning, i undervisning och av allmänhet. Har även skapat Stockholm University Strindberg Corpus (SUSC) som tillhandahålls av Institutionen för lingvistik (se under Korpusar och resurser).

Mer om Strindbergsprojektet

Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer 

Database on historical monetary and financial statistics for Sweden 

Sammanställer och tillgängliggör historisk monetär och finansiell statistik för Sverige från 1668, några av tidsserierna går tillbaka till medeltiden. Konstruerar tidsserier konsistenta över tid och applicerar dagens definitioner, bl a för att underlätta långtidsanalyser över till exempel huspriser, relationen mellan penningmängd och inflation samt den makroekonomiska utvecklingen. Få sådana databaser täcker så pass lång tid, officiellt producerad monetära statistiken går oftast 1-2 bara årtionden tillbaka. Den hemsida som dessa data bland annat finns på är mycket välbesökt (men det finns inte resurser att uppdatera).

Webbsida för Historical statistics

Institutionen för data- och systemvetenskap 

eGovlab

Ett forsknings- och utvecklingscenter etablerat på DSV med fokus på digitalisering av samhällsprocessen. Som en del av eGovlabs verksamhet har vi etablerat en testbädd för innovation, test och kanske framförallt en plats för myndigheter att utveckla framtidens eTjänster inom stat och kommun tillsammans med akademin, företag och medborgarna. Den testbädd som finns är ett så kallat Privat moln där vi kan bygga upp och testa olika typer av IT system, så som verksamt.se som hanterar företagsinformation eller olika typer av eID lösningar.

Kontaktperson: Aron Larsson, aron@dsv.su.se

Läs mer på eGovlabs webbplats (se under testbädd)

HEALTH-BANK 

Swedish Health Record Research Bank innehåller runt 2 miljoner avidentifierade patientjournaler från Karolinska Universitetssjukhuset från år 2007-2014. Banken innehåller både strukturerad och ostrukturerad information. Det strukturerade datat innehåller ett unikt serienummer för varje patient, kön, ålder, tidsstämplar, inskrivning, utskrivning, mm, ICD-10 diagnoskoder, ATC läkemedelskoder, blod- och mikrobiologiska värden, kroppstemperatur. Det ostrukturerade datat består av fritext som läkar- och sjuksköterskeanteckningar m fl yrkesgrupper, som ligger under olika rubriker för varje patient/serienummer.

För en visuell bild över två år av databasen, se Comorbidity View

Föreståndare Health Bank: Hercules Dalianis, hercules@dsv.su.se

Mer om Swedish Health Record Research Bank 

Internet of Things/Mediasense 

DSV har en infrastruktur och plattform för Internet of Things baserad på öppen källkod, MediaSense. Infrastrukturen möjliggör empirisk forskning kring hur interaktion baserad på distribuerade beslut och sensorinformation möjliggör nya lösningar på samhälleliga utmaningar. MediaSense har använts i bl.a. EU projekten FP7-MOBIS (Transport) och AAL-SALIG (Hälsa), innovation kring Stockholm Smart Stad (Urban ICT Arena). Testbädden Kista Urban ICT Arena inbegriper trådlös access, sensornät, en utvecklingsportal och fiberanslutning. Infrastrukturen och plattformen används vidare inom ramen för samarbete med Dramaten, andra kulturella institutioner och KTH Digital Futures. Forskningen rör digitalisering och interaktion med digitalt kulturarv (CH) i utökad verklighet (XR), vare sig för att spara, i sparad form eller i realtid.

Kontaktperson: Theo Kanter, kanter@dsv.su.se

Mer om MediaSense 

Kriminologiska institutionen 

Stockholm Life Course Project (SLCP) 

Stockholm Life-Course Project (SLCP) är en longitudinell studie av brottslighet. Sammanlagt består datamaterialet av drygt 15 000 personer. SLCP bygger på tre intervju- och registerstudier av ungdomar under 20 år: Klientelstudien (första undersökning 1959–1963), Skå-studien (första datainsamling 1955–1961) och Paragraf 12-hemstudien (första undersökning 1990–1994). Samtliga studier omfattade en grupp av lagöverträdare. Medlemmar av denna grupp hade under ungdomstiden haft problem i form av brottslighet och annat antisocialt beteende. Två av studierna omfattade också en kontrollgrupp: personer som ur demografisk synpunkt matchade lagöverträdarna, men som inte hade några kända problem med brottslighet. 

År 2011 förstärktes studien ytterligare med data från Flergenerationsregistret. Man kunde därmed koppla ihop deltagarna i de tre grundstudierna med deras föräldrar, barn, barnbarn, syskon och syskonbarn, vilket resulterade i 15 390 individer för vilka nya registeruppgifter samlats in.

Kontaktpersoner: 
Jerzy Sarnecki, jerzy.sarnecki@criminology.su.se
Amber Beckley, amber.beckley@sociology.su.se

Mer om Stockholm Life Course Project (SLCP) 

Kulturgeografiska institutionen

Geodataenheten 

Geodataenheten på Kulturgeografiska institutionen arbetar med rumslig information, skapade med digitala tekniker och tänkta för användning i geografiska informationssystem (GIS). Här sker metodutveckling och ges stöd för forskningsprojekt som använder GIS. Enheten är ansvarig för utbildning inom GIS och kartografi och även värd för IDRISI Resource Center vid Stockholms universitet; en rasterbaserad GIS-programvara. Informationen från ett flertal forskningsprojekt och uppdragsprojekt finns presenterade och åtkomliga från enhetens hemsida. Enheten har även exempelvis medverkat vid Universitetsbibliotekets uppbyggnad av historiska rumsliga data.

Mer om Geodataenheten

GEOSTAR 

Är besläktat med demografernas STAR-data (se även nedan under SOFI) men inkluderar mer geografiska data, så som geografiska koordinater för individer, fastigheter och arbetsplatser.

I det projekt ”Geografisk kontext: Ett nytt sätt att mäta vad omgivningen betyder för individens livsbana” som har tillgång till GEOSTAR är syftet att utnyttja ny mätmetod för att besvara frågan om hur individers sociala sammanhang utanför familjen påverkar attityder och handlingsmönster.

Påverkas barn och unga av bostadsområdet vad gäller livsbanor? Påverkas olika kohorter och grupper olika? Hur påverkar skalnivån omgivningens betydelse? Data i Geostar finns från 1990 till 2013.

Kontaktperson: Eva Andersson, eva.andersson@humangeo.su.se

Domänspecialist rumsliga data – SND 

Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet har genom rektorsbeslut ansvar för domänspecialistfunktionen för rumsliga data. Arbetet sker inom ramen för det nationella samarbetet Svensk nationell datatjänst (SND) vilket är ett konsortium bestående av ett antal lärosäten i landet. Huvudkontoret finns i Göteborg medan annan verksamhet utförs på ett flertal andra lärosäten. En del av konsortiearbetet utgörs av så kallade domänspecialister. Dessa ansvarar för olika typer av forskning och olika typer av data. Dessa är spridda till de större högskolorna i landet.

Arbetet med rumsliga data genomförs gemensamt av Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för Naturgeografi. Det finns särskilda utmaningar att hantera GIS-data, digitala kartor och andra rumsliga data, såsom projektioner, koordinatsystem och geografisk upplösning. Filstrukturerna kan också vara komplexa och förändrats över tid beroenden på programvarornas utveckling. Forskningsdata av den karaktären ska vara nåbara och användbara för andra forskare. Domänspecialisterna ska stödja detta arbete inom SND.

SND:s webbplats  

För mer information om konsortiet och arbetet med SND generellt 

Psykologiska institutionen med Stressforskningsinstitutet 

Gösta Ekmans Laboratorium 

Forskningen kretsar kring hur vi människor upplever vår omvärld med hjälp av synsinnet, hörselsinnet och luktsinnet. Vi studerar bland annat psykologiska effekter av buller, hur luktsinnet kan användas för att upptäcka demenssjukdom, hur blinda personer kan lära sig att navigera med hjälp av andra sinnen, och hur personer med spindelfobi kan avvänja sig från starka emotionella reaktioner. I GEL finns särskilt anpassade experimentrum för avancerad doftexponering, ljudåtergivning, samt registrering av hjärnaktivitet och ögonrörelser. Det är en internationell forskningsmiljö där ett tiotal nationaliteter representeras, och som finansieras av ett flertal stora externa forskningsanslag.

Kontaktperson: Maria Larsson, maria.larsson@psychology.su.se

Stockholms universitets psykologiska klinik (SUPK)

Stockholms universitets psykologiska klinik syftar till att skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik. Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling samt att inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt. En förutsättning för detta är mottagningsverksamheten, som har uppdraget att erbjuda utbildning vid en modern mottagning med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning samt i samverkan med det omgivande samhället erbjuda allmänheten en säker och god vård i form av psykologisk behandling. Psykologiska kliniken kan söka externa bidrag för forskning och utveckling, åta sig uppdrag samt ingå avtal med aktörer inom hälso- och sjukvård.

Föreståndare: Jan Bergström, jan.bergstrom@psychology.su.se  

Till klinikens webbsida

REWHARD (SFI)

REWHARD är en nationell infrastruktur som syftar till att underlätta forskning om hur arbets- och levnadsförhållanden påverkar varandra liksom individernas hälsa, sjukfrånvaro och välbefinnande över livsloppet. REWHARD består av databaserna SLOSH, LNU, IMAS och STODS och finansieras främst av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Kontaktperson: Marcus Brafors

Mer om REWHARD  

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) 

SUBIC är en ny strategisk satsning av Stockholms universitet. SUBIC kommer att tillhandahålla en infrastruktur för hjärnavbildningsforskning med inriktning mot funktionen hos människors och djurs hjärnor. Den forskning som kommer att bedrivas vid centret omfattar såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner. SUBIC blir en unik facilitet i Sverige, med områdesöverskridande forskningsmöjligheter över samtliga fakultetsområden. SUBIC kommer initialt att förvaltas av Institutionen för lingvistik, men är ett samarbete mellan Stockholms universitets olika institutioner.

Psykologiska institutionen har tillsammans med Institutionen för lingvistik och Zoologiska institutionen varit drivande i arbetet att få SUBIC på plats här på SU. Den fysiska placeringen av SUBIC blir i Arrheniuslaboratoriet, där lokaler finns tillgängliga som kan anpassas för verksamhetens krav på säkerhet, tillgänglighet och tekniska behov.

Huvudansvarig: Francisco Lacerda francisco.lacerda@ling.su.se

För mer information, se Institutionen för lingvistik. 

Till SUBIC:s webbplats

Stockholms universitets sömnlaboratorium 

Sömnlaboratoriet innehåller tre sovrum som är isolerade från yttre miljöfaktorer såsom buller och ljus, och det är möjligt att kontrollera temperaturen i sovrummen.

Sömnlaboratoriet innehåller även ett kök och ett badrum. Laboratoriet har specialutrustning för att registrera och analysera polysomnografi (EEG – hjärnans elektriska aktivitet, EOG - ögonrörelser och EMG - muskelspänning), andning samt hjärtfrekvens.  Det är även möjligt att genomföra datoriserade prestationstest i laboratoriet. Utrustningen för att registrera polysomnografi kan även användas i fältstudier. Laboratoriet har även ett tjugotal aktivitetsmätare (så kallade aktigrafer) för mätning av sömn i fältstudier.

Mer om Stockholms universitets sömnlaboratorium  

Sociologiska institutionen inklusive Demografi 

Generations and Gender Survey (GGS) 

Generations and Gender Survey (GGS) är en surveyundersökning med tillhörande kontextdatabas som ingår i ett internationellt surveyprogram. En svensk GGS möjliggör bland annat nya kunskaper om beslutsprocesser rörande familjebildning och barnafödande; hur subjektiva värderingar påverkar sådana beslut och relationer inom familjer och mellan generationer; hur genus samvarierar med olika beslut över livscykeln; hur sambanden mellan olika händelser över livscykeln ser ut; samt ge en ökad förståelse av samhällets roll i skapandet av olika förutsättningar för arbete och familj. I den svenska undersökningen som genomfördes under 2012-2013 med SCB som ansvarig datainsamlare deltog 9688 personer. Uppföljningar av demografiska utfall under 2013-2016 har gjorts m h a registerdata. GGS genomförs även i ett stort antal andra europeiska länder som en del av the Generations and Gender Programme (GGP). Under 2020 pågår planeringen för en ny surveyomgång i Sverige och andra länder. Datainsamlingen för Sverige föranleds av en period med fallande fruktsamhetstal. 

Mer om Generations and Gender Survey (GGS)

Young Adult Panel Study (YAPS) 

YAPS bygger på en panel av unga vuxna som svarat på en postenkät 1999 och som sedan följs upp 2003 och 2009. Registerdata om giftermål, barnafödande, skilsmässa och separationer har kopplats till enkätsvar om arbete och familj samt attityder till desamma. Data innehåller cirka 3500 ungdomar och har samlats in av Statistiska centralbyrån.

Mer om Young Adult Panel Study (YAPS) 

Institutet för social forskning/SOFI 

Levnadsnivåundersökningen (LNU) 

I LNU 1968 tillfrågades respondenterna om sina faktiska levnadsvillkor (snarare än om attityder och uppfattningar). Frågorna besvarades av ungefär var tusende svensk i åldern 15-75 år (sedermera 18-75 år) och avsåg bl.a. uppväxtförhållanden, familj, utbildning, arbete, hälsa, ekonomi, boende, hushållsarbete och fritid. I senare vågor av LNU, 1974, 1981, 1991, 2000 och 2010 insamlades i stor utsträckning samma typ av uppgifter. Panelansatsen gör att människors levnadsvillkor kan följas över tid och att dessa förhållanden kan relateras till varandra. Perioden mellan vågorna täcks in med biografier över familjeförhållanden, utbildning och sysselsättning. Sedan år 2000 besvarar också eventuella makar/sambos till huvudrespondenten en kortare enkät med frågor om sina levnadsförhållanden och barn (10-18 år) i hushållet besvarar frågor via en s.k. ljudenkät. En ny omgång av LNU - den sjunde i ordningen - genomförs under 2020 och finansieras av Vetenskapsrådet som en del av infrastrukturen Rewhard (RElations, Work and Health across the life-course - A Research Data infrastructure).

Mer om Levnadsnivåundersökningen (LNU)   

Children of Immigrants – Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) 

En komparativ och longitudinell enkätundersökning i Sverige, England, Tyskland och Nederländerna (tidigare kallad Youth in Europe Study [YES]). Projektet har en bred ingång och berör frågor kring elevernas välbefinnande, nätverk och attityder. Studien baseras på ett nationellt representativt skolbaserat urval av elever i 8:e och 9:e klass. Utöver elevernas utsagor görs även separata intervjuer med målsmän och klassföreståndare.

Mer om undersökningen   

Social Policy Indicators (SPIN) Database 

SPIN databasen innehåller unika komparativa data över välfärdsstatens organisering sedan 1930-talet och framåt. SPIN är resultatet av en medveten och långsiktig investering i forskningsinfrastruktur. Ett stort antal svenska och internationella forskare använder SPIN data, och databasen har resulterat i en stor mängd publikationer, varav flera är i internationellt ledande tidskrifter. SPIN data används också av myndigheter och internationella organisationer. SPIN databasen är inte enbart viktig för den ledande forskning som bedrivs vid SOFI, utan databasen möjliggör också ny forskning i anslutning till SUs profilområden, särskilt inom området ”välfärd och demokrati”.

Kontaktperson: Kenneth Nelson, kenneth.nelson@sofi.su.se

Mer om SPIN 

Forskningsinfrastruktur inom naturvetenskap

Här har vi samlat information om den forskningsinfrastruktur som finns vid den naturvetenskapliga fakulteten. Anläggningarna är av mycket olika slag och det finns ingen skarp definition av vad som utgör en infrastruktur. Hör av dig till angiven kontaktperson om du vill nyttja en anläggning.

AlbaNovas mekaniska verkstad

Mer på AlbaNovas webbplats albanova.se

Kontaktperson: Rolf Helg, rhelg@kth.se

AlbaNova Nanofabrikationsanläggning

Nanofabrikationscentrum i samarbete med KTH vid AlbaNova universitetscentrum.

Mer om anläggningen

Kontaktpersoner:
David Haviland, haviland@kth.se
Vladimir Krasnov, vladimir.krasnov@fysik.su.se

AlbaNovas Teleskop 

Institutionen för astronomi förfogar över ett teleskop i AlbaNovas kupol som är ett av Sveriges största optiska teleskop, har en spegeldiameter på en meter och en brännvidd på elva meter. Vikten är 2,3 ton.

Läs mer om AlbaNovas Teleskop 

Kontaktperson: Magnus Näslund, magnus@astro.su.se

Analyslaboratorium för närsalter 

Ett ackrediterat laboratorium för närsaltsanalyser, framför allt i vatten. Specialiserat på mätning av låga närsaltsnivåer. Vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Kontaktperson: Jakob Walve, jakob.walve@su.se

Askölaboratoriet

Askölaboratoriet är en fältstation för marin forskning. Stationen är belägen i Stockholms södra skärgård och är en del av Stockholms universitets Östersjöcentrum. Vid stationen finns flera fartyg och båtar som används för forskning, utbildning och transporter inomskärs.

Besök Askölaboratoriets webbplats

Kontaktperson: Tina Elfwing, tina.elfwing@su.se

Aspvreten Luftövervakningsstation

Aspvreten är del av ett nationellt system för luftövervakning. Det ligger 80 km söder om Stockholm vid kusten och tillhör ACES. Mätningar flyttades 2018 från Aspvreten till Norunda (60°05′N, 17°29′E), 30 km norr om Uppsala. Norunda är del av ett stort europeiskt nätverk, ICOS.

Webbplats Aspvreten Luftövervakningsstation     

ACES webbplats

Kontaktperson: Radovan Krejci, radovan.krejci@aces.su.se

Avancerad ljusmikroskopi 

Institutionen för neurokemi har en uppsättning optiska system. Dessa består av två stycken confokalmikroskop (Leica SP1 point scanning confocal and Yocogava CSU-22Spinning disk system), två stycken epifluorescensmikroskop och ett FACS.

Mer om avancerad ljusmikroskopi

Kontaktperson: Einar Hallberg, Einar.hallberg@neurochem.su.se

Bergianska Trädgården 

Bergianska trädgårdens samlingar består framförallt av levande material – växterna i trädgården och växthusen. Dessutom består samlingarna av föremål, porträtt och herbarium varav en del utgörs av det som testamenterades av bröderna Bergius på 1700-talet. 

Bergianska Trädgårdens webbplats 

Bioinformatikstöd 

Alla doktorander och forskare vid Stockholms universitet erbjuds stöd inom bioinformatik. Öppet för dig som vill diskutera ett projekt på planeringsstadiet, få hjälp med analyser eller råd om hur du bör gå vidare.

Kontaktpersoner:
Agata Smialowska, agata.smialowska@nbis.se
Olga Dethlefsen, olga.dethlefsen@nbis.se

Biologisk avbildningsfacilitet-IFSU 

Centrum för avbildning inom biologi med ljus- och elektronmikroskop. Placerad vid Institutionen för molekylära biovetenskaper, Wenner-Grens Institut. Detta är en av naturvetenskapliga fakultetens kärnanläggningar.

Biologisk avbildningsfacilitet-IFSU

Kontaktperson: Chris Molenaar, chris.molenaar@su.se

Centralverkstaden 

Mekanisk verkstad vid Meteorologiska institutionen.

Kontaktperson: Nils Wahlberg, nils@misu.su.se 

Core Processing Laboratory (CPL) 

Laboratorium för att processa sedimentkärnor, tillhör IGV.

DESIREE

DESIREE är en experimentell anläggning för atom- och molekylfysik. Den består av två lagringsringar med en gemensam kollisionszon, för studier av jon-jon-kollisioner vid låg energi (10 meV) och låg temperatur (10 K).
Nationell infrastruktur med stöd av Vetenskapsrådet, placerad vid Fysikum.

Mer om DESIREE 

Kontaktperson: Henning Schmidt, schmidt@fysik.su.se

Elektronmikroskopicentrum EMC 

Placerad vid Institutionen för material- och miljökemi (MMK). En av naturvetenskapliga fakultetens kärnanläggningar.

Webbplats för Elektronmikroskopicentrum EMC 

Kontaktperson: Gunnar Svensson, gunnar.svensson@mmk.su.se

Fastfas NMR 

Webbplats Fastfas NMR

Kontaktperson: Mattias Edén, mattias.eden@mmk.su.se

R/V Electra af Askö 

Fartyget R/V Electra är stationerat vid universitetets fältstation Askölaboratoriet i Trosa skärgård men kan användas i hela havsområdet. Electra är isgående och utrustad med toppmodern utrustning för både vatten- och sedimentprovtagning liksom geofysiska instrument.

Webbplats för R/V Electra af Askö

Kontaktperson: Christoph Humborg, christoph.humborg@su.se

Ice Core Processing Laboratory 

Frysrum för att lagra och processa isborrkärnor under kontamineringsfria förhållanden vid Institutionen för naturgeografi.

Kontaktperson: Margareta Hansson, margareta.hansson@natgeo.su.se

Institutet för Solfysik

Driver det svenska 1-meters solteleskopet (SST) på La Palma, världens mest högupplösande solteleskop. Nationell infrastruktur med stöd av Vetenskapsrådet, Institut inom Institutionen för Astronomi.

Institutet för Solfysiks webbplats 

Kontaktperson: Jorrit Leenaarts, jorrit.leenaarts@astro.su.se 

Institut Mittag-Leffler

Institut Mittag-Leffler är ett internationellt center för matematikforskning och grundades 1916 av professor Gösta Mittag-Leffler och hans hustru när de donerade sin villa i Djursholm för att starta institutet. Kungliga Vetenskapsakademin ansvarar för institutets verksamhet.

Webbplats för Institut Mittag-Leffler 

Konstantrum 

Odlingsrum med temperaturstyrning, varav en del med ett lägre temperaturintervall för akvatiska försök och andra med ett högre temperaturintervall för växtodling. Vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik.

Kontaktperson: Erik Häggbom, erik.haggbom@su.se

Laser Spectroscopy Laboratory (LSL) 

Laser Spectroscopy Laboratory är ett samarbete mellan institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) och institutionen för geologiska vetenskaper (IGV). Här utförs in-situ mätningar av CO2, CH4 och d13C i CO2 och CH4.

Kontaktperson: Marc Geibel, marc.geibel@aces.su.se

Materialanalyscentrum MACAL

Centrum för materialanalys placerad vid MMK. 

Mer om Materialanalyscentrum MACAL 

Kontaktperson: Mats Johnsson, mats.johnsson@mmk.su.se

Micro-/Macrofossil Processing laboratory

Laboratorium för extraktion och analys av mikro- och makrofossil ur sediment och torv vid Institutionen för naturgeografi. 

Kontaktperson: Martina Hättestrand, martina.hattestrand@geo.su.se

Navarino Environmental Observatory (NEO) 

Vid observatoriet, som är beläget i Grekland, bedrivs forskning och undervisning om klimat och miljö. NEO är ett resultat av ett strategiskt partnerskap mellan det grekiska företaget TEMES, Academy of Athens och Stockholms universitet. Organisatoriskt hör NEO till Institutionen för naturgeografi.

Navarino Environmental Observatory (NEO) 

Kontaktperson:  Johan Kuylenstierna, johan.kuylenstierna@su.se

Nordita

Nordita är ett nordiskt institut för teoretisk fysik. Huvudmän är Stockholms universitet och KTH. Institutet är placerat vid AlbaNova, och finansieras av Nordiska Ministerrådet, Vetenskapsrådet och de båda värduniversiteten.

Norditas webbplats 

Kontaktperson: Thors Hans Hansson, hansson@fysik.su.se

Nordiska Optiska Teleskopet

Webbplats för Nordiska Optiska Teleskopet

Kontaktperson: Peter Lundqvist, peter@astro.su.se

PetroTectonics Analytical Facilities

Laboratorium för geokemisk och isotop-analys av bergarter, tillhör Institutionen för geologiska vetenskaper. 

Mer om PetroTectonics Analytical Facilities 

Kontaktperson: Vicky Pease, Vicky.Pease@geo.su.se

SciLifeLab 

Nationell infrastruktur i Stockholm-Uppsala för molekylära livsvetenskaper med fokus på hälsa och miljö. Samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet.

SciLifeLabs webbplats

Spark Plasma Sintring (SPS) national facility 

Ugn för sintring av material mer hjälp av pulserad direkt ström och uniaxialt tryck. Centrum vid MMK med stöd av Vetenskapsrådet.

Mer om Spark Plasma Sintring (SPS) national facility

Kontaktpersoner: Zhijian "James" Shen och Mirva Eriksson

Stable Isotope Laboratory (SIL) 

Isotoplaboratorium vid Institutionen för geologiska vetenskaper (IGV). 

Mer om Stable Isotope Laboratory (SIL)

Kontakt: SIL.IGB@gmail.com 

Statistiskt stöd 

Naturvetenskapliga fakulteten erbjuder genom matematiska institutionen forskare, inklusive doktorander, stöd med statistiska problem inom forskningsprojekt. 

Kontaktperson: Jan-Olov Persson, joper@math.su.se

Stockholm Luminescence Laboratory 

Laboratorium och utrustning för att åldersbestämma sedimentavlagringar vid Institutionen för naturgeografi.

Kontaktperson: Martina Hättestrand, martina.hattestrand@geo.su.se

Stockholms Matematikcentrum 

Stockholms matematikcentrum (SMC) är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Här samordnas utbildning och forskning i matematik mellan institutionerna. Dess strävansmål är att:

  • Lägga grunden för, och skapa ökad samordning av, utbildningsutbudet på avancerad nivå och forskarnivå.
  • Bygga upp en kommunikationsplattform med inriktning på rekrytering av studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Mer om Stockholms Matematikcentrum

Kontaktperson: Mats Boij, director@math-stockholm.se

Stockholm University Tree-Ring Laboratory 

Laboratorium för analyser av träds årsringar vid Institutionen för naturgeografi. Lägg till lite mer information.

Mer om Stockholm University Tree-Ring Laboratory

Kontaktperson: Björn Gunnarson, bjorn.gunnarson@natgeo.su.se

Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC) 

Avancerad tvärvetenskaplig infrastruktur som är avsedd för experimentell icke-klinisk akademisk forskning om hjärnans funktion och struktur.

Mer om SUBIC

Kontaktperson: Elin Allzén, elin.allzen@su.se

Swedish e-Science Research Centre (SeRC) 

Se mer information på webbplatsen e-science.se 

Tarfala Forskningsstation  

Fältstation i subarktisk högalpin miljö i Kebnekaisemassivet. Stationen är en nationell infrastruktur med stöd av Vetenskapsrådet inom SITES nätverket och hör organisatoriskt till Institutionen för Naturgeografi (NG).

Mer om Tarfala Forskningsstation

Kontaktperson: Gunhild ’’Ninis’’ Rosqvist, gunhild.rosqvist@natgeo.su.se

The Intravital Microscopy Facility of Stockholm University (IVMSU) 

Intravitalmikroskopi

Webbplats för IVMSU 

Kontakt: IVMSU@su.se

Tovetorp Forskningsstation 

Tovetorp är en zoologisk forskningsstation belägen i Södermanland. Här bedrivs forskning inom etologi och ekologi och undervisning. Stationen, som är en del av Zoologiska institutionen, erbjuder utmärkta möjligheter för möten av olika slag.

Mer om Tovetorp Forskningsstation

Kontaktperson: Jan Alvar Lindencrona, jan.alvar.lindencrona@zoologi.su.se

Vetenskapens Hus 

Vetenskapens Hus rymmer sex laboratorier där det dagligen utförs experiment inom naturvetenskap, teknik och matematik tillsammans med skolungdomar. 

Läs mer på vetenskapenshus.se

Kontaktperson: Cecilia Kozma, cecilia.kozma@vetenskapenshus.se

Växthus 

Sex forskningsväxthus om totalt 150 kvadratmeter, där ett av växthusen har möjlighet till sänkt temperatur. Hör till Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Kontaktperson: Peter Hambäck, peter.hamback@su.se

Zeppelin Forskningsstation 

Station för studier av aerosol-moln-klimat växelverkan, ligger på Svalbard och tillhör ACES. 

Mer om Zeppelin Forskningsstation 

Kontaktperson:
Johan Ström, johan.strom@aces.su.se
Radovan Krejci, radovan.krejci@aces.su.se

På denna sida