Stockholms universitet

Biologisk mångfald – experter vid Stockholms universitet

Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner ut i vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.

x

 

Bergianska trädgården Foto: Per Larsson
Bergianska trädgården. Foto: Per Larsson

Artdöd och överlevnad

Linda Laikre, professor, bevarandegenetiker, expert inom bevarande av genetisk mångfald, Zoologiska institutionen
Hur påverkar mänskliga aktivitet förlusten av genetisk mångfald? Vad kan man göra för att säkerställa långsiktig överlevnad och öka anpassningsförmågan genom en bibehållen genetisk och biologisk mångfald.
Telefon: 0705-25 45 74
E-post: linda.laikre@popgen.su.se

Aelys Humphreys, professor i växtevolution, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP).
Om växter som dött ut i nutiden
Telefon: 08-16 37 71
E-post: aelys.humphreys@su.se

Marlene Ågerstrand, biträdande lektor och docent i regulatorisk ekotoxikologi, Institutionen för miljövetenskap
Kopplingen mellan kemikalier och biodiversitet. Riskbedömning och reglering av kemikalier och effekter på miljön.
Telefon: 070-4441935
E-post: marlene.agerstrand@aces.su.se

Våtmarker och biologisk mångfald

Peter Hambäck, professor, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP)
Våtmarker och biologisk mångfald i ett förändrat klimat. Restaurering av våtmarker och multifunktionalitet. Konflikter mellan mål för minskade klimateffekter och biologisk mångfald i våtmarker.
Telefon: : 0730-765126
E-post: Peter.hamback@su.se

Biologisk mångfald i staden

Erik Andersson, docent i miljövetenskap, Stockholm Resilience Centre
Multifunktionella landskap, ekosystemtjänster och social-ekologiska gränser i staden. Vad är det för kulturlandskap vi skapar och för vem? Och hur redo är dessa landskap för olika förändringsprocesser?
Telefon: 0701-91 71 85
E-post: erik.andersson@su.se

Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, Stockholm Resilience Centre
Ekosystemtjänster, städers roll i förändrad markanvändning, global urbanisering, klimatförändringar, naturbaserade lösningar
Telefon: 0705-26 48 06
E-post thomas.elmqvist@su.se

Matproduktion, naturbetesmarker och ekosystemtjänster

Regina Lindborg, professor i geografi, Institutionen för naturgeografi
Bevarandet av biologisk mångfald med särskilt fokus på naturbetesmarker och hur man kombinerar förvaltningen av ekosystemtjänster och bevarandet av biologisk mångfald med hållbar matproduktion i jordbrukslandskapet.
Telefon: 08-16 47 68
E-post: regina.lindborg@natgeo.su.se

Vilda djur och skogsmarker

Bengt Karlsson, professor i evolutionär ekologi, Zoologiska institutionen
Hur påverkas djur av den pågående klimatförändringen?
Telefon: 08-16 40 39
E-post: bengt.karlsson@su.se

Karin Norén, docent i zoologisk ekologi, Zoologiska institutionen
Bevarandeekologi med inriktning på fjällarter och specifikt fjällrävens demografi, genetik och bevarande. Hur påverkas arterna i fjällekosystemet av klimatförändringar? Hur kan inavel inverka på livskraften i små populationer?
Telefon: 08-16 40 34
E-post: karin.noren@zoologi.su.se

Kristoffer Hylander, professor, landskapsekolog, Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Artrikedom och artsammansättning i boreal skog.
Hur påverkas mångfalden av mossor, lavar, växter, myror, blomflugor och fåglar av klimat och markanvändning?
Telefon: 08-16 48 99
E-post: kristoffer.hylander@su.se

Cecilia Kullberg, docent i etologi, Zoologiska institutionen
Fåglar, fågelmigration och klimatförändring. Hur påverkas fåglar av de klimatförändringar vi ser? Vilka grupper gynnas/missgynnas?
Telefon: 08-16 47 13
E-post: cecilia.kullberg@zoologi.su.se

Vilt, viltförvaltning och jakt

Erica von Essen, forskare vid socialantropologiska institutionen. Svarar på frågor om viltförvaltning och jakt: skyddsjakt, troféjakt, licensjakt, bekämpning av främmande arter och övrigt inom människa-vilt relationer
E-post: erica.von.essen@socant.su.se, tfn: 0721462983

Hav, sjöar och fiskbestånd

Gia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser, Institutionen för naturgeografi
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i sötvatten? Många arter, till exempel krokodiler och delfiner har dött ut i vissa områden och fler är på väg att försvinna, men problemen är ofta dolda under ytan.
Telefon: 08-16 47 85
E-post: georgia.destouni@natgeo.su.se

Lena Kautsky, professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och senior advisor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Om blåstångsamhället i Östersjön och hur det kan påverkas av ett förändrat klimat eller en förändrad biologisk mångfald när nya arter introduceras i våra hav.
Telefon: 070 656 40 30
E-post: lena.kautsky@su.se

Sara Cousins, professor i naturgeografi, Institutionen för naturgeografi
Hur påverkas biologisk mångfald på havsstränder av havsnivåförändringar? Hur bidrar betesdjur till biologisk mångfald? Hur bidrar småbiotoper som åkerholmer och skogsbryn till biologisk mångfald?
Telefon: 0708101595
E-post: sara.cousins@natgeo.su.se

Michael Tedengren, marinekolog och biolog, Institutionen för ekologi miljö och botanik
Ekotoxikologi, mänsklig påverkan, kustsystem, tropisk marinbiologi. Korallrev och klimatförändringens effekt på dessa och andra marina ekosystem, vattenbruk och antibiotikaanvändning, det senare ger i sin tur upphov till spridning av antibiotikaresistenta bakterier.
Telefon: 08-16 13 56
E-post: michael.tedengren@su.se

Bertil Borg, professor i funktionell zoomorfologi, Zoologiska institutionen
Fisk, spigg, reproduktionsfysiologi, reproduktion, fysiologi, zoologi. Hur regleras fortplantningen hos fiskar.
Telefon: 0707-56 13 44
E-post: bertil.borg@zoologi.su.se

Henrik Svedäng, fiskeribiolog och docent i marin ekologi, Östersjöcentrum
Fisk, torsk, ål och fiske i Östersjön och Västerhavet. Ekologi och hållbar förvaltning.
Telefon: 0766-18 55 88
E-post: henrik.svedang@su.se

Sofia Wikström, docent och forskare i marin ekologi, Östersjöcentrum
Vad påverkar växter och djur i svenska kust- och havsområden? Effekter av övergödning, fiske och klimatförändringar. Restaurering/återställning av kustmiljöer.
Telefon: 08-16 17 91
E-post: sofia.wikstrom@su.se

Anna Christiernsson, biträdande lektor och docent i miljörätt, Juridiska Institutionen
Det rättsliga skyddet av biologisk mångfald i Östersjön. Hur väl skyddar lagstiftningen den biologiska mångfalden i Östersjön? Kan fastställda miljömål nås och efterlever Sverige internationella och EU-rättsliga åtagande gällande biologisk mångfald i havet? Behövs nya rättsliga angreppssätt?
Telefon: 08-162358 
E-post: Anna.Christiernsson@juridicum.su.se

Matilda Petersson, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Hon forskar om global miljöpolitik och internationellt samarbete, speciellt kopplat till fiske på internationellt vatten och marin biodiversitet. Hon har bland annat studerat icke-statliga aktörers deltagande och deras strategier för att påverka policybeslut inom regionala fiskeriorganisationer som förvaltar tonfisk på internationellt vatten.
E-post: matilda.petersson@ekohist.su.se

Samhälleliga aspekter av biologisk mångfald

Forskningsprojektet BIOrdinary - Biologisk mångfald i vardagslivet: Problem och möjligheter i klimatförändringens tid. Projektledare Karin Ahlberg. Mer information om projektet och forskarna.
E-post: karin.ahlberg@socant.su.se

Biodiversitetsförlust och samhällspåverkan
Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center och Institutionen för miljövetenskap, forskar om hur olika samhällssektorer påverkar och påverkas av biodiversitetsförlust. Fokus är påverkan på och av kapitalmarknade i relation till biodiversitet och klimat. Hon arbetar bland annat inom ett projekt för att länka finansbranschen med biodiversitet: https://finbio.org/
Kontakt: beatrice.crona@su.se, 073-707 85 87

 

Ta del av nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.

På denna sida