Stockholms universitet logo, länk till startsida

Halloween och Allhelgonahelgen – experter vid Stockholms universitet 2020

Har du som journalist frågor om Allhelgonahelgen? Eller letar du efter en ny vinkel på Halloween? Stockholms universitet har ett antal forskare som gärna svarar på frågor om sina respektive ämnen med koppling till Halloween eller Allhelgonahelgen.

Hur uppstod firandet av Allhelgona?
Christer Hedin är religionshistoriker och har bland annat koll på varifrån firandet av Allhelgonadagen och Alla helgons dag kommer, och hur de förhåller sig till Halloweenfirandet.
Tel: 08-16 33 35, mobil: 070-357 43 11, e-post: christer.hedin@rel.su.se  

Filosofi som tröst inför döden
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, har forskat om döden och skrivit flera böcker kring temat. Han menar att filosofi kan erbjuda viss tröst för den som fruktar döden.
Tel: 070-797 66 13, e-post: torbjorn.tannsjo@philosophy.su.se 

Vad händer efter döden?
Inga Sanner är professor i idéhistoria och är kunnig bland annat på spiritism och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
Tel: 08-16 43 71, e-post: inga.sanner@idehist.su.se 

Tradition och förändring
Barbro Blehr är etnolog och har bland annat intresserat sig för hur ritualer etableras och förändras.
Tel: 08-674 79 18, e-post: Barbro.blehr@etnologi.su.se

Om monster och det skrämmande
Bo Eriksson, Historiska institutionen, har forskat om vilken roll monster har spelat under olika tider och epoker, och vad monstren säger om människan och mänskligheten. 
Mobil: 070-267 66 42, e-post: bo.eriksson@historia.su.se

Skräck i litteraturen
Per Israelson är litteraturvetare med inriktning på medie- och kulturhistoria, och har bland annat forskat om fantasy, vampyrer och skräckgenren.
Tel: 08-674 70 05, mobil: 070-247 70 93, e-post: per.israelson@littvet.su.se 

Om bödlarnas historia i Sverige
Annika Sandén är docent vid Historiska institutionen och har forskat om döden och bödlar. 
Tel: 070-920 32 02, e-post: annika.sanden@historia.su.se 

Djurens död
Karin Dirke är docent i idéhistoria och vet mycket om hur människan förhåller sig till dödande av djur, framförallt under sent 1800-tal och 1900-tal.
E-post: karin.dirke@idehist.su.se

Dödens existentiella betydelse
Gunnar Karlsson, professor vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Ansvarig för kursen ”Individens meningsskapande i utmanande existentiella livssituationer”, och har undervisat kring döden och dess existentiella betydelse.
E-post: gunnark@edu.su.se, tel: 070-433 80 49

Känslor kring omhändertagandet av döda
Anneli Öljarstrand, lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Forskar med inriktning mot organisation och ledarskap och kan svara på frågor om hur bland annat begravningsentreprenörer hanterar känslor. Hon har även studerat Svenska kyrkans organisation.
E-post: anneli.oljarstrand@edu.su.se, Tel: 08-120 762 60

Religiösa ritualer och religionshistoriska perspektiv på sjukdomar
Marja-Liisa Keinänen är docent vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG). Hon har forskat om religiösa ritualer och genus inom religion. Har bland annat skrivit om hur karelska kvinnor minns de döda genom mat och är expert på det religiösa livet bland de så kallade ”skogsfinnarna” som bodde i de svenska finnmarksområdena. Hon är också kursansvarig för kursen ”Religionshistoriska perspektiv på epidemier och sjukdomar”.
Tel: 08-674 73 05, e-post: marja-liisa.keinanen@rel.su.se

På denna sida