Stockholms universitet

Växthussamlingen

Uppe på taket på Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) finns en gömd grön plats fylld med ljus. Det är DEEPs växthus som används för undervisning och forskning.

Växthussamlingen började sättas samman på 1960-talet och användes redan då på botanikkurser.

– Med tanke på att samlingen inte är öppen för allmänheten så är det en ganska stor samling för undervisnings- och forskningsändamål för en institution att inneha, säger Anna Pettersson, trädgårdsmästare i växthuset.

Växthuset inifrån med grönska
Det finns nästan tusen 1000 växter i samlingen. Foto: Niklas Björling
 

En mycket sällsynt samling

Den mångfaldiga samlingen samlades in från 1960-talet fram till 2000-talet. Då var det mycket lättare ta in växter till Sverige från hela världen. På den tiden kunde man bara be en lärare, forskningskollega eller till och med en vän som skulle på tropisk semester att ta med några frön eller delar av en växt. Det är inte tillåtet längre. Numera är det svårt att ta in växter från andra länder på grund av Nagaya-protokollet, som skyddar länders levande material mot exploatering. För att ta med sig växter in i Sverige behöver man ett avtal med landet, där det står hur du får använda växtmaterialet.

–  Vi måste därför vara mycket försiktiga med den samling vi har, för vi kan inte få tillbaka den. De växter vi har regenererar vi genom att ta sticklingar och frön och återplantera dem. Vi gör det två gånger om året, för annars blir de för stora. Det är därför vi ofta lägger ut "giveaway-växter" i planteringsrummet. Vi försöker ha tre växter av varje art, säger Anna Pettersson.

Växter från växthuset
Foto: Niklas Björling
 

Odla växter utan näring eller ljus

Studenter använder samlingen för att undersöka olika växtdelar och uppleva växternas mångfald. Växterna används till kurserna i växtfysiologi, biologisk mångfald, organismers fylogeni, växtsystematik och en kurs i trädgårdsbiologi. När det är dags för lektioner hämtar lärarassistenterna ner plantor från växthuset till labbet varje dag och gör sedan en utställning för studenterna beroende på syftet med dagen.

– Vi odlar också växter med försämrade förutsättningar att växa. Till exempel odlar vi dem utan näring eller utsätter dem för mycket ljus. Vi kan då observera hur de ser ut när de utsätts för olika typer av stress, säger Anna Pettersson.

Anna Pettersson mixtrar också med blomningstiderna för att se till att växterna blommar när det behövs – till studenterna på höst och vårterminen.

– De kan såklart blomma av sig själva, men nu har vi till exempel tagit några växter till en mörk garderob och ger dem bara några timmars ljus varje dag. Det startar blomningen. Vissa växter blommar inte när det är långa dagar, förklarar Anna Pettersson.

Små granar odlade i kruka
Gran som används i ett experiment för att testa hur väl kiseldioxid kan minska skalbaggars barkätande och vilka ämnen granarna släpper ut i luften för att förhindra barkätandet. Foto: Niklas Björling
 

Hålla växterna friska

Anna Pettersson sköter bevattningen och bevakar växternas välbefinnande tillsammans med trädgårdsmästaren Johanna Grahn. En av hennes viktigaste uppgifter är att undvika spridning av skadedjur i växthuset.

– Om det finns ett skadedjursproblem kan jag tillsätta bekämpningsmedel, men det vill jag inte eftersom det skadar miljön. 

Istället använder de rovdjur såsom nematoder, insekter och kvalster för att bekämpa skadedjuren. Att hålla växterna skadedjursfria är en del av Anna Petterssons större vision för växthuset.

– Vår ambition är att erbjuda bästa möjliga service till de forskare och studenter som använder växthuset, säger Anna Pettersson.

 

Kontakt

För mer information om växthussamlingen, kontakta trädgårdsmästare Elsa Höglund, elsa.hoglund@su.se, tel: 08- 16 17 47.

Här kan du läsa mer om DEEP.

Vid frågor om universitetets konstsamlingar eller textjusteringar på denna sida, eposta konstintendent Camilla Hjelm, camilla.hjelm@su.se.

På denna sida