Stockholms universitet

Stockholms universitets historia

Stockholms högskola bildades 1878 som ett radikalt alternativ till de traditionella lärosätena. Nu som då står universitetet för öppenhet och tillgänglighet och har en aktiv roll i samhället.

Högskoleföreningen i Stockholm bildades 1869 med syfte att starta en högskola i Stockholm. Den examens- och tentamensfria Stockholms högskola skulle bli en motvikt till de traditionella lärosätena i Uppsala och Lund. Hösten 1877 hålls de första öppna föreläsningarna i slöjdskolans hus på Mäster Samuelsgatan. Föreläsningar hålls i matematik, fysik, kemi och geologi, och snart också i kulturhistoria och nationalekonomi. Traditionen med öppna föreläsningar lever kvar än idag.

Interiör från föreläsning. Foto: Okänd (Bilden til
Föreläsning i Stockholms högskola år 1908. Foto: Okänd (Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum)
 

Högskola och stad i samverkan

Rätten att examinera studenter fick Stockholms högskola 1904. Examensrätten drivs i stort sett fram av stadsfullmäktige och innebär att staden går in som finansiär.

Idén om en ekonomiskt obunden högskola överges och högskola och stad börjar samverka alltmer. Staden vill bland annat att högskolan ska erbjuda juristutbildning då det råder brist på jurister.

 

Historien om Studentpalatset

Studentpalatset, från början Juridiska fakulteten, är en pampig jättebyggnad som universitetet på 1920-talet lät bygga vid Observatorielunden i centrala Stockholm.

Inspirerad av ett grekiskt tempel, med pelare, monumentala takhöjder och åtskilliga antika statyer var det en inspirerande miljö för tusentals studenter i nästan hundra år.

Men på 2020-talet bygger universitetet nytt igen, den här gången i Albano strax norr om Roslagstull, med plats för modern teknik och betydligt fler läsplatser, och avvecklar därför sin sista större verksamhet inne i Stockholms city. Det här är historien om palatset på Norrtullsgatan 2, människorna bakom och konsten som fanns där. 

 

 

 

Högskolan blir universitet 1960

Efter flera år av utredningar och reformer får Stockholms högskola universitetsstatus 1960, och inordnas därmed i den allmänna satsningen på utbildning och forskning som präglat efterkrigstiden.

I efterhand kan man konstatera att förstatligandet var en förutsättning för att högskolan skulle kunna växa i den takt som den nya tiden krävde.

Foto: John Kjellström (bilden tillhör Stockholms stadsmuseum)
Stockholms högskola blev Stockholms universitet 3 september 1960. Här firas invigning av det nya universitetet firas i Stadshuset. Foto: John Kjellström (bilden tillhör Stockholms stadsmuseum)
 

Studentexplosion och trängsel

1960-talets kraftiga ökning av antalet studenter gör lokalerna kring Observatoriekullen i innerstaden överfulla och det finns inga möjligheter att expandera i staden. 1970 börjar den stora utflyttningen till Frescati med ambitionen att samla all verksamhet. Under 70-talet blir både Journalisthögskolan och Socialhögskolan en del av universitetet. År 2008 blir även Lärarhögskolan i Stockholm en del av Stockholms universitet.

Drygt 27 000 studenter, 1 400 doktorander och 5 700 medarbetare är idag aktiva vid Stockholms universitet. Inom vetenskapsområdena naturvetenskap och humanvetenskap erbjuds 300 utbildningsprogram och 1 700 kurser. Universitetet har en total omsättning på 5,3 miljarder kronor.

 

Nationalstadspark och arkitekturpark

Stockholms universitet ligger mitt i världens första nationalstadspark. Samtidigt finns storstaden bara några minuter bort. Blandningen av vacker natur, historiska miljöer, tillgången till arbetsmarknad och kultur- och nöjesutbud är unik för Stockholms universitet. 

Bloms hus, ritad av arkitekten Fredrik Blom (1781-1853), som räknas som Sveriges främste arkitekt under 1800-talets första tredjedel, och invigdes 1838. Foto: Eva Dalin

Under den tid som universitetet varit beläget i Frescati har området omvandlats till en av landets främsta arkitekturparker med bidrag av några av våra mest kända 1900-talsarkitekter – David Helldén (Södra huset), Carl Nyrén (Arrheniuslaboratoriet) och Ralph Erskine (Allhuset, Aula Magna, Juristernas hus, Universitetsbiblioteket).

De första professorerna

  • 1884 – Viktor Rydberg - Stockholms högskolas första professor i kulturhistoria.
  • 1889 – Sonja Kovalevsky - Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor.
  • 1904 – Gustav Cassel - Stockholms högskolas första professor i nationalekonomi.
På denna sida