Stockholms universitet logo, länk till startsida

Program – Hållbarhetsforum 2021

Den 22 april 2021 anordnas Hållbarhetsforum för tredje gången på temat "Från kris till hållbar samhällsutveckling".

Ytterligare medverkande och programinnehåll presenteras successivt.
Välkommen att anmäla dig här.

Tid: kl. 08.45-15.30
Plats: Digitalt evenemang


08.45–13.20


Inledning – Kriser, krishantering och samhällsförändring

08.50-9.40:

I det inledande samtalet får vi ta del av olika perspektiv på hur organisationer hanterar olika kriser (med Covid-19 pandemin och klimatkrisen som exempel). Företrädare från akademi, näringsliv, politik, kultur och civilsamhälle reflekterar kring hur olika typer av kriser påverkat den egna verksamheten och vad den tvingat fram för omställning men också hur nya möjligheter kan uppkomma. Samtalet berör även hur samhället hanterar kriser och vilken beredskap som behövs, ansvarsfördelning mellan olika aktörer, akademins roll samt hur kriser kan driva på förändringar av samhället i mer hållbar riktning.

Medverkande: Rektor Astrid Söderbergh Widding, Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, Henrik Henriksson, VD, Scania, Mikael Brännvall, VD, Svensk Scenkonst, Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen och Sofia Holmdahl, ordförande, Stockholms universitets studentkår. 

Plenarsessioner med efterföljande reflektioner och samtal: 

09.40-10.20 (20 minuter anförande, 20 minuter modererat samtal):

Pandemier, klimatförändringar och kraftiga nedgångar i världsekonomi. Vilka fler samhällskriser finns? Vad är gemensamt för dem och vad skiljer dem åt? Hur rustat är samhället, organisationer, företag och privatpersoner för kriser? Här får vi veta hur expertisen definierar en kris, vilka de allvarligaste kriserna är på såväl det nationella som det internationella planet samt vad som händer om flera kriser är kopplade till varandra.

Anförande 1: What is a societal crisis?

Societies once treated 'crises' as unpredictable events requiring urgent responses under conditions of uncertainty. Crises would come and go: discrete events that represent interruptions to normal life. Today’s crises seem different. Issues like climate change, spreading pandemics and economic turbulence appear as permanent fixtures of our lives. We know about them. We live with them. And yet, with only some exceptions, the sense of urgency is not there. Governments do not act in time or do not act at all.  What explains how modern societies manage these ‘creeping’ crises? What kind of capacities are required to do so? What might prompt governments to act before it’s too late – either in terms of damage or their own lost legitimacy?

Talare: Mark Rhinard, professor i internationella relationer, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet.

Medverkande i samtal: Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, Institutionen för geologiska vetenskaper, SU och Helena Lindberg, riksrevisor vid Riksrevisionen och tidigare generaldirektör för MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Sessionen ges på engelska.
 

10.20-11.00 (20 minuter anförande, 20 minuter modererat samtal):

Vilka stora kriser har påverkat samhället genom historien? Hur har individer, organisationer, företag och stater reagerat på dem? Vilka samhällsförändringar har kriserna drivit fram? Här får vi höra historiska perspektiv på kriser, krishantering och de möjligheter kriserna har skapat. Det blir även lärdomar från historien som vi kan ha nytta av för att hantera dagens kriser.

Anförande 2: Kris och utveckling – historiens normaltillstånd

Arne Jarrick kommer att belysa tre typer av kriser. 1. Kriser som ”självläkt” eller vars upplösning inte huvudsakligen förklaras av krisbekämpande åtgärder. 2. Kriser som mötts av så dåliga lösningar att de lett in i nya kriser. 3. Kriser som mötts av lösningar där man lärt sig av de dåliga lösningarna från förra gången. Talaren belyser även några kardinalfel som ofta görs när man vill reformera system som har allvarliga brister.

Talare: Arne Jarrick, professor emeritus i historia vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, samt Institutet för framtidsstudier.

Medverkande i samtal: Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi, SU och tidigare vice riksbankschef och Kim Salomon, professor emeritus i historia, Lunds universitet.

11.30-12.10 (20 minuter anförande, 20 minuter modererat samtal):

Vad kännetecknar beslutfattande i kriser? Hur agerar ledare och beslutsfattare i akuta respektive smygande kriser? Finns risk att demokratiska principer och mänskliga rättigheter åsidosätts om experter tar besluten? Här diskuteras olika typer av beslutfattande under kris, de psykologiska mekanismer som styr oss och även vilka gränser tex lagstiftningen och den svenska förvaltningsmodellen sätter. Det blir även reflektioner kring experternas och akademins roll samt om hur bredare perspektiv och hållbarhetsaspekter kan inkluderas i beslutsfattandet även under en tid av kris.

Anförande 3: Att leda under rådande kris

Astri Muren tar utgångspunkt i sina erfarenheter av akademiskt ledarskap under coronapandemins första år, 2020. Utifrån sin forskarbakgrund inom nationalekonomi lyfter hon också insikter om svårigheter att i detalj styra beteende och skeenden. Andra centrala aspekter är vikten av dialog, förtroende och att öppna för diskussioner – också i frågor som snabbt behöver avgöras. Likaså vikten av goda medarbetare.

Talare: Astri Muren, professor i nationalekonomi och tidigare vicerektor.

Medverkande i samtal: Kavot Zillén, docent i offentlig rätt, Juridiska institutionen, SU, forskar inom medicinsk rätt och mänskliga rättigheter inom vården och Johanna Sandwall, krisberedskapschef, Socialstyrelsen.

12.10-12.40 (30 minuter modererat samtal):

Vad kan coronapandemin leda till för bestående förändringar, såväl på samhällsnivå som på det individuella planet? Är vi rustade att ta oss an dessa utmaningar? Kan coronapandemin i själva verket innebära övergång till ett mer hållbart samhälle? Vilka lärdomar finns det för att adressera andra kriser, tex klimatkrisen? Paneldeltagarna ger olika perspektiv på hur det går att ta vara på förändringar i spår av kriser. Fokus ligger på möjligheter inom forskning och utbildning samt övergången till ett mer hållbart samhälle.

Medverkande i samtal: Lisen Schultz, forskare, Stockholm Resilience Center, SU, Linnea Hanell, forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, SU, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH och Darja Isaksson, generaldirektör, Vinnova.
 

12.40-13.15:

Hållbarhetsforum avslutas med en kulturarbetares reflektioner kring kriser, utvecklingsmöjligheter och hållbarhet. Vilka är de viktigaste lärdomarna och hur kan vi använda dem i arbetet med att skapa ett mer hållbart samhälle?

Talare: Stina Oscarson samhällsdebattör, dramatiker och författare.
 

14.00 – 15.30

Neoliberalism, globalisering, resiliens och hållbarhet – går de ihop? 

I denna session tar vi avstamp i ekonomiska kriser, pandemier och klimatkrisen för att diskutera hur (eller om) en marknadsekonomi kan kombineras med en resilient hållbar värld. En värld där samhället har uppnått hållbarhetsmålen. En värld där ekonomin inte bara är cirkulär, utan återskapande. Här lyfter vi perspektiv från vetenskap, politik, näringsliv och trossamfund för att kunna reda ut om begreppen neoliberalismen, globalisering, resiliens och hållbarhet går ihop.

Medverkande i sessionen:

  • Kevin Noone, professor, Institutionen för miljövetenskap
  • Per Olsson, forskare, Stockholm Resilience Centre
  • Antje Jackelén, ärkebiskop
  • Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Managing Director, Fräjdin & Hellqvist AB
  • Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio
  • Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist, Svenska Samernas Riksförbund
  • Moderator: Johan Kuylenstierna, adjungerad professor och rektorsråd för Hållbar utveckling samt ordförande, Klimatpolitiska Rådet

Kriser genom historien – hur hållbar har hanteringen varit? 

Klimatkriser, pandemier och andra kriser har funnits så länge som människor funnits. Hur hållbara har samhällen varit genom historien och hur har man hanterat kriser? 
Kan vi bättre förstå långa och korta tidsperspektiv genom att titta bakåt i tiden? Här diskuteras även vad vi kan lära av förhistoriska kriser och vad vi har för ansvar för kommande generationer.

Medverkande i sessionen:

  • Alasdair Skelton, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper
  • Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi vid Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning
  • Anders Andrén, senior professor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur
  • Christina Fredengren, forskare vid Institutionen för arkeologi oh antikens kultur
  • Matti Leino, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur
  • Karin Dirke, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik
  • Arne Jarrick, professor emeritus i historia vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Institutionen för arkeologi och antikens kultur samt Institutet för framtidsstudier
  • Moderator: Kerstin Lidén, professor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur

Konspirationer, konflikter och krishantering – hållbar kommunikation vid kriser 

I medierapportering om coronapandemin har felinformation och desinformation fått stor spridning. Coronasmittan har utmålats som den perfekta häxbrygden för en infodemi, det vill säga en ryktesepidemi som sprider en blandning av sanning, påhitt och rena lögner. I samtalet diskuteras infodemier och konspirationsteorier samt vilka lärdomar det går att dra utifrån pandemin. Vi söker även svar på vilket ansvar medierna har, hur man skapar hållbar kriskommunikation och frågar oss om det går att skapa ”vaccin” mot infodemier.

Medverkande i sessionen: 

  • Sigurd Allern, professor emeritus, Oslo universitet
  • Christian Christenssen, professor vid Institutionen för mediestudier
  • Annika Rabo, professor emerita vid Socialantropologiska institutionen
  • Marina Ghersetti, docent vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet
  • Moderator: Ester Pollack, professor, Institutionen för mediestudier

Beslutfattande under risk och osäkerhet – den svenska modellen under lupp 

Samtalet belyser Sveriges krishantering under coronapandemin. Hur har den ”svenska modellen” för styrning och hantering av pandemin fungerat? Bör regeringar lyssna mer på experter eller själva ta en mer aktiv roll i hanteringen av kriser? Vilka lärdomar från coronakrisen kan föras över till hanteringen av klimatkrisen? Är vi som medborgare beredda att acceptera dramatiska livsstilsförändringarna även för att drastiskt minska klimatutsläppen?

Medverkande i sessionen: 

  • Johan Hirschfeldt, jurist, f.d. president i Svea hovrätt samt tidigare ordförande i Katastrofkommissionen

Internationell krishantering – samarbete, samordning och solidaritet 

Coronapandemin visar att hanteringen av gemensamma internationella kriser är mångfacetterad. Här inryms bland annat behovet av pålitlig information, koordinering av skyddsåtgärder, logistik, hjälpinstanser och resursfördelning. Vilken betydelse och vilka roller har internationella institutioner för att hantera kriser? Behöver vi än mer samarbete och starkare internationella organisationer? Eller hanteras kriser bättre via bilateralt samarbete, privata aktörer eller civilsamhället?

Hållbarhet i utbildningar – så arbetar Stockholms universitet 

Universiteten har en viktig roll i att hantera samhällets hållbarhetsutmaningar, framförallt  genom forskning och utbildning. Stockholms universitet har skrivit under FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning och förbundit sig att vara koldioxidneutralt år 2040 men också att satsa på handlingsorienterad klimatforskning samt att utveckla miljö- och hållbarhetsutbildningar. I samtalet belyser vi Stockholms universitets ambitioner för hållbarhet och presenterar både goda exempel och utmaningar i arbetet med ambitionen att vara ett universitet där hållbarhetsfokus ska genomsyra en större del av utbildningarna. 

Medverkande i sessionen: 

  • Magnus Breitholtz, professor och prefekt vid Institutionen för miljövetenskap samt ordförande i Miljörådet
  • Christina Schaffer, lärare, hållbar samhällsutveckling vid Institutionen för naturgeografi 
  • Lisen Schultz, forskare vid Stockholm Resilience Centre 
  • Anna Christiernsson, forskare vid Juridiska institutionen 
  • Li Malmström, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen 
  • Barbro Blehr, professor vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap och vicedekan för Humanistiska fakulteten
  • Yvonne Svanström, professor vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, vicerektor för det humanvetenskapliga området och dekan för Samhällsvetenskaplig fakultet 
  • Elis Wibacke, vice ordförande för Stockholms universitets studentkår
  • Moderator: Cecilia Lundholm, professor vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
På denna sida