Hedersdoktorer 2025

Mats Melin har haft en lång och betydelsefull karriär som jurist och domare. Han tillträdde en tjänst vid EU-domstolen år 1995 och har därefter bland annat varit chefsjustitieombudsman, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Han har därutöver varit ordförande i ett flertal offentliga utredningar, liksom för Coronakommissionen. Mats Melin har även publicerat inflytelserika artiklar och böcker i konstitutionella frågor. Under åren 2020–2024 var han ordförande för universitetsstyrelsen vid Stockholms universitet.

Patrizia Calefato är professor i kultursociologi och kommunikation vid universitetet i Bari Aldo Moro, Italien. Hennes breda forskningsfält täcker bland annat filosofi, kulturstudier och lingvistik, men sedan det tidiga 2000-talet har hon framförallt varit ledande inom det internationella modeforskningsfältet. Genom semiotiken kom hon redan på 1980-talet att intressera sig för modeteori med fokus på kroppens relation till mode och kläder, och för mode som ett eget språksystem. Böcker som Luxury: Fashion, Lifestyle and Excess (2014) och The Clothed Body (2004) är ständiga referenser inom modeforskningen, och därefter har hon fortsatt att publicera sig i hög takt.

Åsa Simma är scenkonstnär, regissör, dramaturg och aktivist och har under flera decennier varit en ledande röst inom både den samiska och den internationella scenkonsten. Med förankring i den samiska kulturen och språket har Åsa Simma skapat utrymme för dekoloniala och urfolkscentrerade perspektiv. Hennes teaterverk, regiarbeten och föreläsningar har gett röst åt frågor om identitet, kulturarv och språklig rättvisa. Simma fick sin scenkonstnärliga utbildning vid Tuukkaq Teater i Danmark som är världens äldsta teaterskola för urfolkskonstnärer. Där hämtade hon inspiration från såväl västerländskt avantgarde som urfolksformer som jojk, ritual, schamanism och mytologi. Sedan 2015 är Åsa Simma vd och konstnärlig ledare för Giron Sámi Teáhter.

Philippe Aghion är professor i nationalekonomi vid bland annat Collège de France och London School of Economics. Hans forskning handlar om att förstå teknisk utveckling och innovation. I en uppsats med nationalekonomen Peter Howitt från 1992 lanserade han en modern version av Joseph Schumpeters idéer om kreativ förstörelse från 1940-talet. Med kreativ förstörelse menade Schumpeter att etablerade företag får ge vika på grund av nya tekniska framsteg. Uppsatsen har haft enormt inflytande inom fältet. Joseph Schumpeters analys ledde till en oro för stagnation, medan Philippe Aghions slutsatser är positiva: det går att förena långsiktig tillväxt med en jämn fördelning av samhällets resurser och hög välfärd.

Gita Mishra är professor vid University of Queensland, Australien, och en världsledande forskare inom livsloppsepidemiologi och kvinnors hälsa. Inom livsloppsepidemiologi studeras bland annat långtidseffekter av olika fysiska och sociala exponeringar under barndom, tonår och vuxen ålder och hur det påverkar hälsan senare i livet. Mishras expertarbete för FN:s kvinnokommission har varit mycket betydelsefullt för kvinnors och flickors hälsa och rättigheter runtom i världen. Hon har tidigare varit verksam vid University College London, Storbritannien. Sedan 2012 leder hon en stor kohortstudie i Australien samt forskningsnätverket InterLACE som kombinerar data från mer än 1,2 miljoner kvinnor i 19 länder – en ledande global resurs för reproduktiv hälsa.

Thomas von Heijne är en före detta svensk vetenskapsjournalist. Under 1980-talet studerade han vid Journalisthögskolan och Stockholms universitet, där han läste kurser i japanska, nordiska språk och nationalekonomi. Efter en kontraktsanställning vid Japans radio NHK, anställdes han 1990 vid SVT. Där var han verksam till pensioneringen, som centralgestalt i en mängd nyhetsinslag och program om teknik och vetenskap, inte minst astronomi och rymdfart.