2025 års nya professorer vid Stockholms universitet

Född 1991. Disputerade 2020 vid Göteborgs universitet med avhandlingen Kontrollägande och uppköpsreglering – Likabehandling vid offentliga uppköpserbjudanden och effekterna i bolagsstyrningen. Hans forskning har sedan dess primärt behandlat den aktiemarknadsrättsliga regleringens betydelse för kapitalförsörjningen och innovation i den reala ekonomin. Grundfrågorna i forskningen är hur rättsregler ska utformas för att främja en effektiv kapitalallokering, god bolagsstyrning och ett starkt investerarförtroende, samt hur kapitalmarknadsregleringens roll i den gröna omställningen och lösning av hållbarhetsutmaningar. Lidman är också verksam som föreståndare för forskningsavdelningen Swedish Corporate Governance Institute (SCGI).

Född 1967. Disputerade 2015 vid Stockholms universitet med avhandlingen Suveränitetserosion?: Om EU-rättens påverkan på nationella sociala trygghetsmodeller; särskilt Sverige. Forskningen har därefter fokuserat på EU-rättens påverkan på nationella välfärdsmodeller utifrån tre perspektiv: EU:s inre marknad, unionsmedborgarskapet och rättighetsstadgan. De senaste åren har forskningen tagit en ny inriktning och analyserat rättsstatens utmaningar utifrån exempelvis integritetsfrågor och avsaknaden av full transparens i lagstiftningsprocessen. Paju är redaktör för Scandinavian Studies in Law och styrelseledamot i Förvaltningsrättslig Tidskrift. Han har tidigare varit mångårig redaktör för Europarättslig tidskrift samt föreståndare för Institutet för Europeisk rätt.

Född 1972. Disputerade 2008 vid Linköpings universitet med avhandlingen Gifting Technologies: Ethnographic studies of end-users and social media sharing. Hans forskning fokuserar på människa-teknik relationer, kritiska designstudier, och mediearkeologi. Han studerar hur digital materialitet och sociala praktiker samspelar, med ett särskilt intresse för hur dåtida, nutida och framtida kulturtekniker samverkar. Ett konkret resultat av denna forskning betonar vikten av att integrera långsiktiga, geologiska tidsperspektiv och materiella konsekvenser i designprocessen för att bättre hantera komplexa, hållbarhetsrelaterade problem.

Född 1969. Disputerade 2005 vid New York Universitys program Joint History and Middle Eastern and Islamic Studies med avhandlingen The Consequences of Empire in the Balkans and Red Sea: Reading Possibilities in the Transformations of the Modern World. Tidigare arbetat vid universiteten i Antwerpen, Leipzig, och Atlanta. Hans forskning utforskar samhällen som genomgår social, ekonomisk och politisk omvandling under en period då olika europeiska imperialistiska projekt i den islamiska världen korsades med det osmanska riket. Dessa projekt har lett till sex böcker. Han arbetar för närvarande med forskargrupper i Danmark, Grekland, Libanon, Portugal, och Turkiet, och hans senaste arbete täcker också uppkomsten av modern imperialism i Sydostasien och Amerika.

Född 1970. Disputerade 2005 vid Università IUAV di Venezia med avhandlingen A church for Saint Charles: Onorio Longhi, Cardinal Sfondrati and the new construction of the Lombard Nation in Rome. Hennes forskning har främst rört romersk barockarkitektur, däribland Peterskyrkan, med fokus på förhållandet mellan arkitektur och kulturell identitet och på 1600-talets reception av klassiska och kristna traditioner. Som gästforskare vid Nationalmuseum i Stockholm har hon undersökt museets samling av arkitekturritningar och har visat på vikten av att fokusera på ritningarnas materiella egenskaper för att förstå deras roll i arkitekternas praktik. På senare tid har hon intresserat sig för 1920-talets klassicism i arkitektur och dess bildkällor.

Född 1966. Disputerade 2003 vid Stockholms universitet med avhandlingen Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Hennes forskning har fokuserat på ungdom, sexualitet, genus, meningsskapande och komplexa mångfaldsfrågor. Detta har kommit att breddas mot ett intresse för plats och konstruktionen av nationella identiteter. På senare år har hennes forskning även kommit att inbegripa frågor om kulturhistoria, kulturarv och minnesprocesser. Hon har särskilt intresserat sig för historiska materials tolkning och användning, samt metodologiska frågor om autenticitet och undervisning. I sin aktuella forskning undersöker hon genom den vita käppen hur normer kring funktionalitet tar form i kroppar, självbild och vardagliga praktiker. Genom etnografi och med utgångspunkt i crip- och materialitetsteorier fördjupar hon förståelsen för hur funktionsnormer både upprätthålls och utmanas.

Född 1959. Disputerade 2001 vid Uppsala universitet med avhandlingen Jag kan sjunga hur jag vill. Tankevärld och konstsyn i Edith Södergrans diktning. Avhandlingen är en kritisk granskning av tidigare biografisk-psykologisk forskning och sätter fokus på den ryska och kontinentala symbolismens grundläggande betydelse för diktningens idévärld, och utvecklas under inflytande av Schopenhauer, Nietzsche, samt antroposofen Steiner. Hackman har vidare ägnat sig åt editionsfilologi och varit redaktör för textkritiska utgåvor. Forskningen kan generellt beskrivas som omfattande svenskspråkig litterär modernism och kvinnliga författarskap i synnerhet, under en period av stark social och kulturell förändring. Hon har på senare tid särskilt fokuserat på skrivandet som publik handling kopplat till makt och performativitet, och det själv/biografiska berättandets subversiva potential. 

Född 1965. Disputerade 2013 vid Karlstads universitet med avhandlingen Nomadic writing. Exploring processes of writing in early childhood education. I denna avhandling ger hon både teoretiska och empiriska insikter i hur elevers skrivande formas i samspel mellan individen och kontextuella resurser. En central fråga i hennes senare forskning, Skriva som näring för demokratin, är hur skolan kan fungera som en plats där barn och ungdomar genom skrivandet kan leva och lära demokrati. Hermansson är idag särskilt intresserad av hur artificiell intelligens (AI) påverkar elevers skrivande och skrivundervisningen i högstadiet. Projektet Will writing ever be the same? bidrar med nya och viktiga perspektiv på hur AI-baserade teknologier kan integreras i skrivundervisningen.

Född 1971. Disputerade 2013 vid Örebro universitet med avhandlingen Learning by hearing? Technological framings for participation. Hennes forskning är främst baserad inom tillämpad lingvistik, där språk och kommunikation i klassrumsinteraktionen står i särskilt fokus. Holmströms forskning är inriktad mot framför allt dövas och hörselskadades två- och flerspråkighet där (svenskt) teckenspråk är ett av språken. Det svenska teckenspråkets status och ställning är andra återkommande frågor i hennes forskning. De senaste åren har hon främst studerat vuxna döva migranters flerspråkiga situation i Sverige och utmaningar denna grupp möter då de behöver lära sig såväl svenskt teckenspråk som skriven svenska parallellt, oavsett tidigare språkbakgrund, vilket är en unik språkinlärningssituation.

Född 1977. Disputerade 2010 i historia vid Lunds universitet med avhandlingen Postgång på växlande villkor. Det svenska postväsen­dets organisation under stormaktstiden. Hans forskning behandlar stat och samhälle under både äldre och modern tid. Han har bland annat analyserat hur frågan om privat eller offentlig drift av allmännyttiga verksamheter har debatterats i Sverige, från 1600-talet fram till i dag. Resultaten visar hur dagens debatt inte är en modern företeelse, utan en fråga med lång historia. Nyligen avslutande han en studie kring politiska regimskiften i Sverige under perioden 1538–1810. För närvarande undersöker han lokalpolitiska debatter i de nordiska huvudstäderna under perioden 1870–1920, för att förklara varför den nordiska välfärdsstaden växte fram kring sekelskiftet 1900.

Född 1983. Disputerade 2012 vid Stockholms universitet med avhandlingen Le Chevalier courtois à la rencontre de la Suède médiévale: Du Chevalier au lion à Herr Ivan. Hennes forskning anlägger ett jämförande perspektiv på medeltida litteratur. Hon har undersökt hur hövisk litteratur på franska översattes till olika språk under medeltiden och visat hur dessa översättningar bidrog till både europeiseringen av den medeltida kulturen och framväxten av nationella identiteter. Hon har också intresserat sig för den medeltida kulturens mottagande i modern tid, bland annat genom att studera hur Astrid Lindgrens författarskap förhåller sig till medeltida riddarromaner. I sitt nuvarande forskningsprojekt utforskar hon skildringar av främlingar och periferier i medeltida europeisk litteratur.

Född 1958. Disputerade 2003 vid University of Iowa med avhandlingen Taking to the Street: Photojournalism and Democratization in Barcelona, 1970–1979 som undersökte strategier att med bilder skildra samhället i en auktoritär och post-auktoritär kontext. Visuella studier, och särskilt fotografi, har alltjämt varit en röd tråd i hennes forskning. Under de senaste åren har hon bland annat undersökt bildjournalistik i digitaliseringen, nyhetsbilder och etik samt allmänhetens ögonvittnesskildringar. Hennes senaste projekt, om svenska redaktioners visuella bevakning av kriget i Ukraina, visade att det behövs nya digitala metoder och rutiner för bildverifiering, och strategier för att säkra allmänhetens förtroende för journalistiken i en tid av desinformation och missinformation. 

Född 1957. Disputerade 2010 vid Stockholms universitet med avhandlingen Flerspråkiga matematikklassrum – Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Efter 20-års yrkesliv som lärare i grundskolan började Norén 2003 att undervisa i matematikdidaktik på Lärarhögskolan. Hon forskar än idag om flerspråkiga elever och undervisning i matematik, de senaste åren i samarbete med matematiklärare, med fokus på deras undervisning om textuppgifter (word problems). Noréns forskning visar bland annat att elever som undervisas i matematik på sitt andraspråk, svenska, har stor nytta av att få reflektera kring och ”tänka” matematik på sitt modersmål. Hon har även undersökt hur undervisningen kan stötta flerspråkiga elever så att de utvecklar sitt kunnande i matematik samtidigt som de utvecklar sitt svenska språk. 

Född 1976. Disputerade 2008 i statsvetenskap vid Sciences Po Bordeaux med avhandlingen Lokala folkomröstningar i Frankrike och Tyskland. Forskningen rör hur franskspråkig litteratur används som soft power i internationella sammanhang, särskilt genom Frankofonins institutioner. Han intresserar sig för hur frankofona institutioner iscensätter en diskurs om det franska språkets värde genom litterära priser (Prix des cinq continents), festivaler och evenemang som stöder franskspråkiga författare i konkurrensen med världslitteraturerna. I sitt aktuella projekt analyserar han hur kanadensisk urfolkslitteratur på franska erkänns och omformar språket och de litterära normerna. Studien belyser paradoxen i hur ett kolonialt språk används för att synliggöra urfolkens röster och motståndspraktiker.

Född 1979. Disputerade 2013 i pedagogik vid Örebro universitet med avhandlingen Svenska för invandrarskap? Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen svenska för invandrare. Hennes forskning är inriktad mot fokus flerspråkighet, litteracitet och mångfald i olika utbildningskontexter med särskilt fokus på språkundervisning i relation till demokrati, hållbarhet, social och epistemisk rättvisa. Flera forskningsprojekt har varit undervisningsutvecklande och genomförts i samverkan med verksamma lärare inom vuxenutbildningen. I pågående projekt undersöks alternativ och anpassad språkundervisning inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola utifrån kritiskt tvärvetenskapliga perspektiv. Rosén är även verksam som vetenskaplig ledare för Stockholm Teaching & Learning Studies.

Född 1967. Disputerade 2013 vid universitetet i Bergen med avhandlingen Experience and Expertise in Conference Interpreting. Forskar på kognition, expertkunnande och kommunikation över språkbarriärer. Tiselius har visat hur tolken implicit styr (monitorerar) samtalet utifrån egna kognitiva resurser och samtalsparternas förståelse. Som utadjungerad forskare på Astrid Lindgrens barnsjukhus visade Tiselius hur vårdpersonal trots låga trösklar för att arbeta med tolk och höga risker att inte använda tolk, ofta väljer bort tolk när de kommunicerar med patienter som inte talar samma språk. Tiselius är konferenstolk och auktoriserad tolk och har förutom vetenskapliga publikationer också skrivit en lärobok i konferenstolkning.

Född 1968. Disputerade 2004 i franska med litterär inriktning vid Stockholms universitet med avhandlingen Le paradis perdu et retrouvé. Étude de l’innocence et de la culpabilité dans l’œuvre d’ Albert Camus. Sedan dess har hon varit med och etablerat modevetenskap som ett nytt, tvärvetenskapligt akademiskt ämne. Hennes forskning präglas av ett medialt samt idéhistoriskt perspektiv.  Hon har bland annat undersökt hur föreställningar om mode och lyx i digitala medier påverkar deras spridning i en globaliserad värld. I sin granskning av lyxmodeindustrin har hon visat hur myter byggs upp kring produkter, vilka i sin tur omvandlas till sociala praktiker. Hennes forskning omfattar även studier av 1700-talets första franska modetidningar, som hon betraktar som en drivande kraft i framväxten av mode som både en kulturell och kommersiell produkt.

Född 1970. Disputerade 2001 vid Stockholms universitet med avhandlingen The Resurgence of Mass Unemployment. Studies in Social Consequences of Joblessness in Sweden in the 1990s. Hennes forskning har bland annat handlat om olika aspekter av social exkludering och sociala problem, såsom vräkning, problematiskt drogbruk och fattigdom och hur de hänger samman med uppväxtvillkor och med brottslighet. Hon har också studerat konsekvenser av fängelsestraff i en nordisk kontext, samt analyserat den klosterverksamhet som tidigare bedrevs inom svensk kriminalvård. De senaste åren har hon varit med och startat en arbetsgrupp för grön kriminologi vid heminstitutionen, inom ramen för vilken hon främst intresserar sig för brott och skada mot djur i livsmedelsindustrin. 

Född 1976. Disputerade 2007 vid Oxford University med avhandlingen Economics of Informal Insurance Arrangements. Hennes forskning handlar om orsakerna till låg produktivitet inom jordbruket och fattigdom på landsbygden i Afrika söder om Sahara. Resultaten visar bland annat att begränsad tillgång till marknader där hög kvalitet värderas är ett viktigt hinder för ökad produktivitet och inkomsttillväxt i utvecklingsländer.

Född 1980. Disputerade 2009 vid University of Leicester med avhandlingen What is Management Consultancy? Butler forskar inom området organisationsstudier med fokus på arbetssociologi och kritiska perspektiv på ledarskap. Hans forskning undersöker hur ledarskap omformas – och ifrågasätts – i ett alltmer digitaliserat organisationslandskap. Med utgångspunkt i social teori, filosofi och kvalitativa metoder intresserar sig Butler för de kulturella och etiska aspekterna av algoritmer på arbetsplatsen. Han forskar även i ämnen som kreativt arbete, forskningsetik och humorns roll i politiken.

Född 1968. Disputerade 2004 vid Stockholms universitet med avhandlingen A History under Siege: Intensive Agriculture in the Mbulu Highlands, Tanzania, 19th Century to the Present. Börjeson forskar om arbete, lokal kunskap och förändringsprocesser i jordbrukslandskap och är intresserad av frågor om miljö- och utveckling i skärningspunkten mellan samhällsvetenskap och ekologi. Hans forskning bygger främst på kvalitativa metoder där besök på gårdar och samtal med människor som arbetar med lantbruk står i centrum. På senare tid har hans forskning handlat om lantbruksarbete i Sverige med fokus på frågor om grön omställning och hållbarhetsutmaningar. En stor del av hans forskning bygger på fältstudier i afrikanska länder och lyfter fram betydelsen av lokal kunskap som drivkraft för utveckling.

Född 1980. Disputerade 2009 vid Lunds universitet med avhandlingen The Other Side of Technology: Lacan and the Desire for the Purity of Non-Being. I tre år arbetade han som lektor vid universitetet i Cardiff innan han började på Stockholms universitet 2014. I sin forskning har han undersökt relationen mellan organisationer och teknologi. Framförallt har han studerat det moderna arbetslivet och hur det formats av trender inom bland annat wellness och självhjälp. På senare tid har han ägnat sig åt kontorets historiska utveckling, både som arbetsplats och idé. En återkommande frågeställning har rört forskarens roll i offentligheten, en fråga som han diskuterat i såväl vetenskapliga tidskrifter som tidningar. 

Född 1980. Disputerade 2008 vid Sussex University med avhandlingen Responsibility and Denial: Antecedents of Group-based Emotional Responses to Atrocities Committed by the Ingroup. Med hjälp av experimentella metoder syftar hennes forskning till att förstå psykologiska processer för försoning i sammanhang med konflikter mellan grupper. Under de senaste åren har hennes arbete utvidgats till att utveckla interventionen som främjar försoning mellan grupper och hållbar fred. Hon bedriver sin forskning på många platser som påverkas av storskaliga konflikter mellan grupper. Hennes arbete har fått ett brett internationellt erkännande, både inom akademiska kretsar och i bredare offentliga sfärer.

Född 1980. Disputerade 2008 vid University of California, Berkeley med avhandlingen Children’s Understanding of Preference. Hennes forskning handlar om barnens socialkognitivutveckling. Hon har studerat, till exempel, småbarns resonering kring interpersonella likheter och sociala aspekter av spädbarns fysiologisk synkronisering med andra. För närvarande arbetar hon med ett projekt om hur förskolebarn utvecklar identitet och attityder kring kön och sociala grupper och förskolans roll i att bidra till inkluderande attityder. En nyligen publicerad studie visade att barns förmåga att tänka nyanserat kring sin könsidentitet är relaterad till att de har mindre starka könsstereotyper.

Född 1971. Disputerade 1998 vid Florida International University med avhandlingen Making life choices program: A psychoeducational intervention for promoting critical cognitive and affective competencies in adolescents at-risk for problem behaviors. Ferrer-Wreders forskning handlar främst om utvecklingspsykologi och sammanväver studier i mänsklig utveckling och kultur samt vetenskap om interventioner/implementering. Ambitionen med forskningen är utökade kunskaper om ungas utveckling och om barns och ungas livsvillkor.

Född 1966. Disputerade 2014 vid Stockholms universitet med avhandlingen Personal Pronouns in Evaluative Communication, som behandlar hur språkliga uttryck förmedlar ingruppsbias och könsstereotyper. Hennes forskning har därefter främst fokuserat på könsinkluderande språk, särskilt införandet och användningen av icke-binära och könsneutrala pronomen i det svenska språket. Studierna omfattar både attityder till och faktisk användning av sådana pronomen, samt deras påverkan på uppfattningar om kön och stereotyper. För närvarande är hennes forskning inriktad på jämställdhet och hur olika former av motstånd mot jämställdhet kan förstås och bemötas.

Född 1971. Disputerade 2001 vid Handelshögskolan i Stockholm med avhandlingen Evolution and Learning in Games och har därefter varit verksam vid Universitat Pompeu Fabra i Spanien samt nationalekonomiska institutionen och företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Hans forskning är framförallt teoretisk och handlar om företagsfinansiering och mikroekonomi. Under senare år har han studerat hur internationell insolvenslagstiftning påverkar finansiella utfall, såsom företagens skuldsättnings och skuldsammansättning (banklån eller obligationsfinansiering). Forskningsresultaten är av vikt för att ytterligare förbättra EU-lagstiftningen på området så att fler livskraftiga företag kan rekonstrueras. De ger även en vägledning om hur den svenska företagsobligationsmarknaden kan utvecklas.

Född 1973. Disputerade 2004 vid Karolinska Institutet med avhandlingen Sleep and Cardiovascular Disease among Women: The Stockholm Female Coronary Risk Study. Hennes forskning fokuserar på arbetsliv, hälsa och välbefinnande. Leineweber är en nyckelperson i the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). I sin forskning har hon bl. a. studerat samspelet mellan arbete och privatliv, kontroll över arbetstider, organisatorisk rättvisa och illegitima arbetsuppgifter. Hennes intresseområden omfattar även arbetsmiljöns betydelse för sjukpension, sjukfrånvaro och personalomsättning inom vården, liksom sjuknärvaro, arbetsvillkor för egenanställda och effekterna av osäkra anställningar. Genomgående visar hennes forskning att arbetsmiljön har stor betydelse för vårt välmående. 

Född 1981. Disputerade 2010 vid Kungliga Tekniska Högskolan med avhandlingen Does Finance Matter for Corporate Innovation. I sin forskning har han bland annat studerat effekterna av koldioxidprissättning på företagens utsläpp, investeringar och övergripande funktionssätt. Han har även i ett flertal publikationer studerat hur tillgång på riskkapital påverkar företagens innovationsinvesteringar. I pågående projekt analyserar han bland annat hur högre dieselpriser påverkar den svenska åkerinäringen. Han är även aktiv i samhällsdebatten i form av flertalet debattartiklar samt författande av populärvetenskapliga texter.

Född 1956. Disputerade 1999 vid Linköpings universitet med avhandlingen The ’strangers’ among us. The social construction of identity in adult education. Osmans forskning fokuserar på övergångar mellan utbildning och arbetsliv, särskilt för personer med invandrarbakgrund. Hans forskning undersöker hur olika utbildningsinstitutioner fungerar som mekanismer för att underlätta dessa övergångar. Osman har även studerat rekryteringsprocesser inom organisationer och hur dessa rekryterar underrepresenterade grupper i syfte att öka mångfalden, samt belyser dilemman i rekryteringsprocessen. Genom kvalitativa metoder, inklusive intervjuer och etnografi, strävar han efter att förstå de sociala villkor som påverkar integration och akademisk framgång för ungdomar från studieovana miljöer.

Född 1966. Disputerade 2003 vid Umeå universitet med avhandlingen An Evaluation of the Adult Education Initiative Relative Labour Market Training. Hans forskning ligger nära policyfrågor och har i många stycken syftat till att ge vägledning i frågor om utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Hans senaste arbeten har handlat om betydelsen av gymnasieutbildningars innehåll för deltagarnas utfall i vuxen ålder, i termer av inkomster, hälsa och röstdeltagande i allmänna val. Resultaten visar att samtliga utfall påverkas märkbart av om individer antas till sitt förstahandsval. I ett pågående projekt utvärderas Yrkeshögskolans effekter på deltagarnas utfall på arbetsmarknaden. Det knyter an till hans tidigare forskning om vuxna deltagare i Komvux och högskola.

Född 1978. Disputerade 2010 i historia vid Linnéuniversitetet med avhandlingen Arbetets relationer och etniska dimensioner. Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska Stålpressnings AB i Olofström 1945–1952. Svanberg antogs som docent 2016 vid Stockholms universitet på monografin Migrationens kontraster. Arbetsmarknadsrelationer, Schleswig-Holstein-aktionen och tyskorna vid Algots i Borås under 1950-talet. År 2023 publicerande han boken Europas kärna och utkanter. Facklig internationalism under kalla kriget och Europaintegrationen 1947–1972. Svanbergs forskning har därmed företrädesvis rört sig inom och mellan fälten arbetarhistoria, migrationshistoria och Europaintegrationens historia.

Född 1964. Disputerade 2000 vid Stockholms universitet med avhandlingen Norm Autonomous Agents som undersöker hur sociala normer kan användas som koordinationsmekanism för AI-agenter, där normer utvecklas i agenternas egen regi. Hans forskning har sedan dess utforskat hur värderingar kan användas i design av AI-system, och hur reglering via lagar kan fungera i utvecklingspraktiken för att skapa etiskt ansvarsfulla sociala rymder där AI och människor interagerar. Han har även forskat inom datorspel med fokus på sociala aspekter och interaktion mellan spelarna, samt modellering och datorsimulering av sociala interaktioner. Verhagen leder i dag Stockholms universitets satsning inom digital humanvetenskap och representerar lärosätet i den nationella infrastrukturen Huminfra.

Född 1973. Disputerade 2008 vid Stockholms universitet med avhandlingen Ungdomsinriktad alkohol- och drogprevention – förutsättningar, evidens och legitimitet.  Hennes forskning har sedan dess främst handlat om recoveryprocesser hos personer som varit i behandling för alkohol- och/eller drogproblem. Olika klientgruppers erfarenheter har belysts utifrån exempelvis social situation och typ av problem och klienter har följts över tid. Hennes forskning har bidragit med kunskap om bland annat hur identitets- och återhämtningsprocesser förändras över tid. För närvarande arbetar hon bland annat i projekt om att förebygga ohälsa bland anhöriga till personer med alkohol- och drogproblem med syftet att öka kunskapen om utbud, efterfrågan av och förklaringsmodeller till anhörigstöd.

Född 1975. Disputerade 2002 vid Universiteit van Amsterdam med avhandlingen A conformal field theory description of fractional quantum Hall states. Hans forskning är inriktat på att förstå kvantsystem i vilka elektronerna har en stark växelverkan med varandra. Han är särskild intresserad av system där elektronerna rör sig på gränssnitt i stället av i tre dimensioner. Då kan det vid mycket låga temperaturer uppstå exotiska materiefaser, med mycket konstiga egenskaper. Det kan finnas partiklar som är mindre än själva materiefasens byggstenar. Genom att kombinera fysikaliska, matematiska och numeriska metoder utforskar han vilka slags partiklar som kan finnas i teori, vad deras egenskaper är, och hur man kan tillämpa dem.

Född 1978. Disputerade 2008 vid Australian National University med avhandlingen Visual Flight Control in the Honeybee. Hennes mångåriga forskning har syftat till att förstå hur neurosensoriska och beteendemässiga anpassningar hos insekter påverkar deras förmåga att navigera och därmed överleva i en föränderlig värld. Denna forskning har bidragit till en ökad förståelse för hur framtida förändringar i livsmiljöer, till exempel de som orsakas av klimatförändringar och mänskliga aktiviteter kommer att påverka insekter och de viktiga ekosystemtjänster de tillhandahåller. Forskningsresultaten är av betydelse för vitt skilda ämnesområden, däribland evolutionsbiologi, neurovetenskap, teknik, ekologi och jordbruk.

Född 1978. Disputerade 2009 vid Stockholms universitet med avhandlingen Earth’s albedo in a changing climate. Hon forskar om moln och deras roll i klimatsystemet. I molnen får processer på mikroskala, såsom interaktionen mellan aerosoler och molndroppar, effekter på global skala. Att representera detta i numeriska modeller av det globala klimatystemet är en utmaning, och Benders forskning bidrar till att vidare förbättra sådana klimatmodeller, som redan idag är ovärderliga verktyg för att förstå och förutsäga klimatförändringar. Hennes arbete med klimatmodeller och satellit-observationer har bland annat visat på förändringar i molnfördelning till följd av varmare klimat, som ytterligare förstärker uppvärmningen. 

Född 1981. Disputerade 2008 vid Stockholms universitet med avhandlingen Minimal models in algebra, combinatorics and topology. Han forskar inom algebraisk topologi och dess samspel med angränsande områden som kommutativ algebra och differentialtopologi. En metod som är karakteristisk för hans forskning är att konstruera algebraiska modeller för geometriska objekt och sedan använda dessa för att översätta geometriska problem till algebraiska, eller omvänt. Hans senaste arbeten har utvecklat nya typer av algebraiska modeller inom forskningen om symmetrier i högdimensionell geometri. Detta har lett till nya beräkningar och till upptäckten av överraskande kopplingar mellan till synes orelaterade problem inom kommutativ algebra och differentialtopologi.

Född 1981. Disputerade 2010 vid Universität Hamburg med avhandlingen Ultrafast Dynamics in Solids Studied with Soft X-rays. Han arbetar för att på en atomär nivå observera och förstå grundläggande katalytiska processer. För att uppnå detta utvecklar och tillämpar han röntgenspektroskopiska metoder som selektivt studerar de aktiva ämnena när kemiska bindningar bryts och skapas på katalysatorns yta. En djup förståelse om de dynamiska processerna och de kortlivade övergångstillstånden mellan reaktant och produkt kan nås genom de verktyg han utvecklar vid moderna röntgenanläggningar. Dessa insikter är nödvändiga för att förbättra framtida katalysatorer och möjliggör nya, hållbara processer för att tillverka och använda både energi och kemikalier.

Född 1983. Disputerade 2010 vid Stockholms universitet med avhandlingen Measuring the Solar Atmosphere. De la Cruz Rodriguez forskning är inriktad på att lösa kromosfärens upphettningsproblem; varför ökar temperaturen i solatmosfären från 5000 till över 1 miljon grader när vi rör oss uppåt/utåt från solens synliga yta? Han har utvecklat en teknik som utifrån observerade data kan skapa högprecisa modeller av den yttre solatmosfären. Denna teknik är viktigt då den tillåter oss att korrekt kombinera data från flera olika markbaserade teleskop och satelliter med minimal oskärpa. Dessa modeller är värdefulla då de kan kvantifiera betydelsen av de individuella dissipationsprocesserna, vilket också ger en uppskattning av strålningsenergiförlusten.

Född 1972. Disputerade 2004 vid Teknische Universität München med en avhandling om kontrollerad generering av enskilda fotoner från atomer i optiska resonatorer. Efter doktorsexamen började han vid ICFO i Spanien och blev senare biträdande och sedan associerad professor vid universitetet i Innsbruck, där han bidrog till genombrott inom kvantberäkning med instängda joner. Sedan 2015 leder Hennrich forskargruppen Trapped Ion Quantum Technologies vid Stockholms universitet, där hans team har utvecklat en ny experimentell plattform baserad på högexciterade så kallade Rydbergjoner. Hans forskning fokuserar på att utveckla kvantteknologi för att möjliggöra kraftfulla kvantdatorer, kvantsensorer och simulering av komplexa system.

Född 1980. Disputerade 2009 vid Karolinska Institutet med avhandlingen Signalling Pathways Controlling Bacterial Adaptation. Hon har även forskat vid Massachusetts Institute of Technology och Philipps-Universität Marburg. Jonas undersöker hur bakterier anpassar sig till förändringar i deras omgivning och hur de kan överleva stressförhållanden, såsom närvaro av antibiotika, svält eller temperaturförändringar. Tillsammans med hennes forskningsgrupp arbetar hon med att kartlägga de molekylära mekanismerna som styr bakteriernas beteende genom att kombinera molekylär- och cellbiologi, genetik och biokemi. Ett särskilt fokus ligger på en viss klass av proteiner, så kallade proteaser, och hur de bidrar till denna reglering genom att bryta ned andra proteiner i cellen. Hennes forskning har bidragit till upptäckten av nya faktorer och molekylära mekanismer som är avgörande för bakteriers stresstolerans och anpassningsförmåga.

Född 1968. Disputerade 2000 vid Uppsala universitet med avhandlingen Exotic states of matter: Molecular effects in investigations of weak, strong and long-range forces. Sedan dess har hans forskning handlat om teoretiska beräkningar av olika fenomen som bygger på växelverkningar mellan atomer eller mellan atomer och ljus, speciellt vid mycket låga energier. Hans nuvarande forskning handlar framförallt om atomer av antimateria där han samarbetar med experimentella grupper vid det europeiska högenergilaboratoriet CERN. Målet är att studera fundamentala materia-antimateria symmetrier. Nyligen kunde ett av dessa samarbeten, ALPHA, påvisa att gravitationskraften har samma riktning för antimateria som vanlig materia, det vill säga antimateria faller nedåt.

Född 1980. Disputerade 2011 vid Uppsala universitet med avhandlingen Distribution and Long-term Effects of the Environmental Neurotoxin β-N-methylamino-L-alanine (BMAA). Hans forskargrupp, verksam inom toxicogenomics, kombinerar experimentella modellsystem, omics-verktyg, beräkningsbiologi, och epidemiologi för att studera gen-miljö-interaktioner, särskilt kemikaliers påverkan på djur och människors hälsa. Ett särskilt fokus är hur manlig miljöexponering kan påverka framtida generationer genom epigenetiskt arv, där förändringar i genuttryck och organismens egenskaper kan ärvas vidare utan att själva DNA-sekvensen förändras. Gruppen utvecklar även nya metoder för att bättre studera kemikalieeffekter, stärka riskbedömningen och bidra till säkrare läkemedel och kemikalier.

Född 1979. Disputerade 2008 vid Duke University med avhandlingen Stoichiometric and Hydro-Climatic Controls on Soil and Litter Mineralization. Sedan 2014 har han arbetat på Institutionen för Naturgeografi vid Stockholms universitet, där han forskar på interaktioner mellan mark, vegetation, och atmosfär, hydro-klimatiska effekter på kol och näringsämnens kretslopp samt hållbar resursanvändning och förvaltning. Han använder processbaserade och konceptuella modeller av vatten-, kol- och näringsflöden. Modeller testas med hjälp av globala datauppsättningar. Inom sitt ERC Consolidator-projekt undersöker han hur mikrobiella anpassningar till klimat- och markanvändningsförändringar formar den globala kolcykeln.

Född 1977. Disputerade 2007 vid Stockholms universitet med avhandlingen On the Arctic Boundary Layer. Idag forskar han på storskaligt och globalt klimat med målet att bättre förutspå magnituden på framtida klimatförändringar och dess karaktär, genom att bland annat avgränsa jordens klimatkänslighet – ett nyckelmått på hur mycket varmare det blir om man fördubblar koldioxidhalten i atmosfären. Han utvecklar även ett framtida europeiskt satellitsystem som för första gången ska mäta jordens strålningsbalans direkt från rymden. Om allt går väl ska systemet från andra halvan 2030-talet övervaka mänsklighetens strävanden att hålla jordens medeltemperatur under två grader, och så tidigt som möjligt detektera huruvida klimatforskarnas prognoser ligger fel.

Född 1985. Disputerade 2013 vid Kungliga Tekniska Högskolan med avhandlingen Topology of moduli spaces and operads. Hans forskning handlar om geometri och topologi, och ett särskilt fokus har varit studiet av så kallade modulirum för kurvor. Dessa modulirum är en matematisk ”Rosettasten” som spelar en viktig roll i algebraisk geometri, topologi, talteori, dynamiska system, komplex analys, strängteori, med mera. Hans forskningsresultat inkluderar att ha motbevisat Fabers förmodan om strukturen för den tautologiska ringen till modulirummet av stabila kurvor (med O. Tommasi), och att ha bevisat den så kallade CFKRS-förmodan för kvadratiska L-funktioner över funktionskroppar (med Bergström-Diaconu-Westerland och Patzt-Miller-Randal-Williams).

Född 1983. Disputerade 2011 vid ETH Zürich med avhandlingen Understanding the toxicity of nanosilver for synthesis of biocompatible plasmonic-superparamagnetic nanocomposites. Innan han började vid Stockholms universitet var han docent vid Karolinska Institutet, där han ledde en forskargrupp. Sotiriou har specialiserat sig inom nanopartikelteknologi för biomedicinska tillämpningar. Forskningen fokuserar särskilt på att undersöka de fysikalkemiska egenskaperna hos nanopartiklar framställda via aerosolprocesser, och att tillämpa denna grundläggande förståelse för att skräddarsy funktionella partiklar för läkemedelsleverans och partikelbaserade medicintekniska system.

Född 1978. Disputerade 2011 vid ETH Zürich i Schweiz med avhandlingen Effects of relative humidity on aerosol light scattering. Hans forskning handlar om hur atmosfäriska aerosolpartiklar påverkar moln och klimat. Han kombinerar laboratorieexperiment med fältobservationer i olika miljöer, inklusive urbana, marina och polära områden, med hjälp av plattformar såsom den svenska isbrytaren Oden. Hans arbete har visat hur aerosoler tar upp vatten, växer, sprider solljus och bidrar till molnbildning - nyckelprocesser för väder och klimat. Nyligen visade han att biologiska aerosoler, till exempel bakterier, kan utlösa isbildning i arktiska moln, och att föroreningar som sotpartiklar kan tas upp i moln.