Yttrande: Införande av ämnesbetyg i gymnasieskolan och motsvarande utbildningar på gymnasial nivå

Generella synpunkter

Stockholms universitet ställer sig överlag positivt till införande av ämnesbetyg enligt den föreslagna modellen, som bättre kommer att spegla elevens kunskaper i ämnet som helhet i slutet av utbildningen. Vidare instämmer universitetet i analysen att reformen ger möjlighet till fördjupat lärande och framför allt mindre stress för eleverna, då enstaka misslyckanden inte skulle få lika stor vikt. Dessutom tas med ämnesbetyg elevens mognads- och utvecklingspotential tydligare i beaktande.

Emellertid kan modellen befaras medföra stoffträngsel, samtidigt som en viss oklarhet råder avseende progressionen mellan nivåerna. Genom att det kan vara olika lärare som undervisar på olika nivåer kan olika delar av det centrala innehållet komma i fokus på respektive nivå. Även om en elev har klarat föregående nivå är det osäkert om dessa kunskaper är så befästa att de omedelbart går att bygga vidare på. Vidare ser universitetet en risk att det kommer att vara svårare att uppnå höga betyg i mer komplexa fördjupningskurser. Då det inte föreslås någon viktning mellan betyg på de olika nivåerna kan det också finnas risk att skolor väljer bort fördjupningskurser om det är möjligt. Universitetet skulle även önska ett förtydligande av relationen mellan centralt innehåll och betygskriterier.

Stockholms universitet menar att det vore problematiskt att försöka skapa en progression i samtliga gymnasieämnen, då förutsättningarna ser så olika ut. De gymnasiegemensamma ämnena, som följer eleven under många år, kan vinna på att formuleras utifrån progressionstanken; där finns en helhet, en grundkunskap och en förförståelse att bygga på. Många ämnen är dock nya för eleven, och en progressionstanke i dessa ämnen kan leda till att ämnet delas upp i så många olika delar att det blir svårt att få överblick, eller att innehållet blir för smalt.

I det följande redovisas synpunkter och frågor Stockholms universitet önskar att Skolverket beaktar i den fortsatta processen vad gäller ämnesplanerna eller konsekvensutredningen avseende ett antal specifika ämnen.

Specifika synpunkter avseende vissa ämnen

Svenska och svenska som andraspråk

Ämnena Svenska (SVE) och Svenska som andraspråk (SVA) har likvärdiga – om än inte helt likalydande – mål som ger samma behörighet till gymnasiestudier respektive högre studier. Även om ökad likvärdighet i princip välkomnas har den i praktiken medfört avsevärda förändringar av SVA:s ämnesplan och att ämnets karaktär nästintill har försvunnit. Ämnet SVA framstår som ett vidgat SVE, med tillägg av allt från språkliga strategier, språkutveckling, främjande av flerspråkighet, diakrona och tvärspråkliga jämförelser mellan språken osv.

Stockholms universitet ställer sig frågande till detta. Andraspråksutveckling för lärande i skolan tar lång tid, och undervisningen måste vara långsiktig och specifik, vilket är ett grundläggande skäl till att ämnet SVA finns. I SVA som ett vidgat SVE befaras andraspråkstalande elevers behov inte kunna tillgodoses vare sig i bedömning eller i undervisning. SVA skulle behöva schemaläggas med betydligt fler timmar per vecka än SVE, eller så skulle de olika områdena behöva avhandlas på ett kortare och mer ytligt sätt. Ambitionen att skapa mer likvärdighet genom i stort sett likalydande ämnesplaner skulle därmed ha den motsatta effekten.

Ämnenas centrala innehåll ges i form av punktlistor. Det är inte tydligt varför vissa aspekter fördelas på flera punkter medan andra sammanfattas under en punkt. Generellt kan konstateras att aspekter som är särskilt viktiga för SVA sammanfattas under en enda punkt, även om de innehållsmässigt med fördel hade kunnat fördelas på olika punkter. Detta, samt att betygskriterierna i SVA skiljer sig från dem i SVE enbart genom tillägget ”Elevens språk kan innehålla andraspråksdrag i en utsträckning som inte hindrar den muntliga och skriftliga kommunikationen”, ger intrycket att skillnaderna mellan SVA och SVE är mindre än de faktiskt är.

Retorik, Skrift och Litteratur

I syfte att minska stoffträngseln och främja en tydlig progression föreslås de nuvarande sex kurserna inom ämnet Svenska omvandlas till ett ämne SVE (med tre nivåer motsvarande de gamla kurserna Svenska 1 till 3) och de tre nya ämnena Retorik, Skrift och Litteratur. Det är viktigt att påpeka att dessa tre nya ämnen inte kommer att vara gymnasiegemensamma. Det finns i nuläget inga ämnesplaner, vilket gör det svårt att bedöma gränsdragningen mellan ämnena SVE, SVA och de tre nya ämnena eller hur stoffet fördelas mellan de då sammanlagt fem ämnena. De tre nya ämnenas ämnesplaner ska gå på remiss i en andra omgång. Universitetet vill i stället föreslå att alla fem ämnenas ämnesplaner ska gå på remiss samtidigt, vilket skulle tillåta ett helhetsperspektiv över området, göra det möjligt att bedöma om stoffet har fördelats på ett adekvat sätt och göra justeringar inte enbart i de tre nya ämnenas ämnesplaner, utan också i SVA- och SVE-ämnesplanerna.

Förslaget om nya ämnen leder till farhågor om en stor stoffträngsel i nivå 1, som medför att ämnena för de elever som endast läser nivå 1 kan framstå som alltför begränsade i omfattning. Ett ämnesinnehåll som berörs endast på en ytlig nivå kan befaras te sig obegripligt för dessa elever.  Vidare behöver relationen mellan centralt innehåll och betygskriterier tydliggöras, så att betygskriterierna relateras till det innehåll som finns på respektive nivå.

Samtidigt vill universitetet lyfta att förslaget har många kvaliteter. Framför allt är det positivt att kreativt skrivande är tillbaka på nivå 1 och 2 och att litteraturen fått en mer framträdande roll i det centrala innehållet.

Religionskunskap

Stockholms universitet uppskattar att formuleringarna i ämnesplanen jämfört med tidigare är kortare och mer kärnfulla och att dess delar är mer sammanhängande. Dock skulle universitetet gärna se ett förtydligande av de föreslagna progressionsuttrycken i betygskriterierna, att eleven kan föra ”enkla”, utvecklade” respektive ”välutvecklade” resonemang etc. (vilka även återkommer i andra ämnesplaner).
I andra punkten under Centrala begrepp i nivå 2 används begreppet ”urfolk”, som är något problematiskt ur ett religionsvetenskapligt perspektiv.

Naturkunskap

Stockholms universitet är positivt till att ämnet Naturkunskap i konsekvensutredningen (s. 28) föreslås få ett ökat fokus på naturvetenskapliga arbetsmetoder. Samtidigt bedömer emellertid universitetet att kursinnehållet är något spretigt och alltför omfattande för att kunna rymmas inom den omfattning kursen har. Visst föreslaget innehåll, t.ex. avseende utbildning om sexualitet, samtycke och relationer, kunde med fördel i istället föras till ämnet Idrott och hälsa.

Fysik

Stockholms universitet är kritiskt till att omfattningen av ämnet Fysik på teknikprogrammet kan komma att minska (konsekvensutredningen s. 47) då det skulle skapa problem vid antagning till många universitetsutbildningar. Universitetet vill framhålla vikten av att den dialog som utlovas i frågan inte bara förs med tekniska högskolor utan även med bredduniversitet.

Matematik

Stockholms universitet är försiktigt positivt till förslaget om fyra nivåer i ämnet Matematik, vilket stämmer väl med tanken bakom ämnesbetyg. Samtidigt delar universitetet farhågan kring den betygsproblematik som tas upp i konsekvensutredningen (ss. 27f.), att den genomsnittliga betygspoängen sjunker ju fler poäng elever läser. Det är mycket viktigt att man hanterar denna fråga och hittar en tillfredsställande lösning, annars riskerar införandet av ämnesbetyg att medföra att allt färre läser matematik på högre nivå, tvärtemot både högskolans och samhällets behov.  

Detta beslut är fattat 2022-05-05 av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Anna Riddarström, Ledningssekretariatet (protokollförare). Yttrandet har beretts av områdeskanslierna efter hörande av berörda institutioner. Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors, Ledningssekretariatet.