Frågor om: Ersättningsmodell för utbildning för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma

1. Vad ser ni som de mest kritiska åtgärderna för lärosätena att ta itu med för att bättre anpassa lärosätets utbildningsutbud till yrkesverksammas behov?

En svårighet för lärosätena är att närmare känna till de faktiska behoven, då dessa tenderar att variera över tid. Vidare tenderar definitionen av vidareutbildning att variera beroende på situation och kontext: det kan handla om att bredda, alternativt fördjupa, kunskaperna inom ett område lika väl som att skaffa sig kunskaper utanför sitt yrkesområde.

Med detta sagt kan Stockholms universitet konstatera att dess naturvetenskapliga utbildningar i hög grad redan är anpassade till arbetsmarknadens behov. Enligt SACO/Naturvetarna 2022 var arbetslösheten för naturvetare med minst kandidatexamen 1,5%, medan arbetslösheten i Sverige totalt var 7,2 %, och universitetets egen uppföljning av alumner visar att i stort sett alla studenter får relevanta jobb efter utbildningen. För att ytterligare anpassa kurserna till yrkesverksammas behov kan eventuellt fler fristående kurser behöva ges på kvällstid eller på distans för att yrkesverksamma ska kunna ta till sig kunskaperna de behöver samtidigt som de är yrkesverksamma.

2. Har ert lärosäte en särskild ekonomisk ersättningsmodell för kurser som framför allt riktar sig till yrkesverksamma individers vidareutbildning och omställning? Beskriv i förekommande fall modellen.

Nej, Stockholms universitet har ingen sådan modell. Uppdragsutbildningar med detta syfte förekommer men är ju då finansierade av Skolverket eller annan uppdragsgivare.

3. Vilka finansieringsmodeller eller stödmekanismer skulle kunna underlätta för lärosätena att utveckla sina utbildningsutbud för vidareutbildning och omställning för yrkesverksamma?

För att ett lärosäte ska kunna utveckla sitt utbildningsutbud och samtidigt bibehålla kvaliteten krävs utökade ekonomiska resurser för bl.a. lärarresurser, universitetspedagogisk utveckling och administration, för att utvecklingen av utbildningsutbudet inte ska gå ut över studenter som läser övriga utbildningar (se vidare svaret på fråga 5 nedan).

Regeringssatsningen avseende livslångt lärande, som inleddes under pandemin, innehöll en förenkling i och med att en HÅS motsvarade en HÅP. Hanteringen kan ses som en stödmekanism inom ramen för de anslagsfinansierade utbildningarna. 

4. Nämn några goda exempel från ert lärosäte på kurser som ni erbjuder för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Vad utmärker kurser som framför allt riktar sig till yrkesverksamma för vidareutbildning och omställning?

Vad som efterfrågas av yrkesverksamma är ofta praktiskt inriktade och direkt nischade kortare kurser som det är tydligt vad de leder till. Exempel är kortare lärarprogram – KPU 75 och 90 hp samt yrkeslärarprogram. 
Stockholms universitet har en årligen uppdaterad webbsida med förslag till kurser inom olika ämneskategorier för den som vill skaffa nya kunskaper mitt i livet: 

Livslångt lärande: 50 förslag för dig som funderar på att studera igen

5. Vilka policyrekommendationer skulle ni vilja ge till Utbildningsdepartementet och utredningen för att stötta lärosätenas arbete med vidareutbildning och omställning för yrkesverksamma?

Stockholms universitet ser det som positivt att bättre anpassa utbildning till yrkesverksamma, vilket kan göras effektivt med fristående kurser och framför allt distanskurser. För att en sådan förändring i utbildningsutbud ska bibehålla kvaliteten rekommenderar universitetet regeringen att öka de ekonomiska ramarna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, möjligtvis med öronmärkta resurser för lärosätenas arbete med vidareutbildning och omställning för yrkesverksamma. Det är i så fall viktigt att sådana öronmärkta satsningar görs vid sidan av och inte på bekostnad av övrig finansiering, då det senare skulle innebära en risk för styrning som skulle strida mot universitetens syfte och urholka deras autonomi. En eventuell riktad satsning bör också utformas som morot snarare än piska, för att premiera genomtänkta utbildningar av hög kvalitet snarare än pliktskyldiga lösningar.

6. Finns det någon övrig synpunkt som ni skulle vilja spela in till utredningen om omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma?

Det finns en risk att styrda satsningar för att möta arbetsmarknadens nuvarande behov hunnit bli föråldrade när studenterna väl examineras. Framtidens behov av kompetens styrs i stor utsträckning av dagens upptäckter och forskningsrön. Av den anledningen borde stark forskningsanknytning av utbildning på samtliga nivåer premieras.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, efter föredragning av utbildningsledare Rikard Skårfors.