Yttrande över förslag till kursplaner i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Ställningstagande

Stockholms universitet avstyrker förslaget. I det följande redovisar universitetet sina synpunkter och invändningar avseende uppdraget som helhet respektive innehållet i de föreslagna kursplanerna.

Skäl för ställningstagandet

Övergripande synpunkter

Stockholms universitet saknar en tydlig formulering om vilket problem nya kursplaner förväntas lösa. Om syftet är att lösa ett problem med heterogena grupper anser universitetet att det snarast är ett resursproblem för huvudmännen som nya kursplaner inte löser. 

Om syftet med de nya kursplanerna är att stärka kvaliteten och öka genomströmningen inom svenska för invandrare (SFI) är det otydligt på vilket sätt de nya kursplanerna kan bidra till detta. Ett system med studievägsspecifika kursplaner riskerar att bidra till en fragmentisering av utbildningen snarare än ett långsiktigt perspektiv på språkutveckling som helhet. Uppdraget för SFI-läraren riskerar att bli än mer komplext och fragmentiserat när elever i samma klassrum ska läsa och bedömas utifrån flera olika kursplaner. Detta kan bidra till mer individuellt arbete snarare än att eleverna ges möjlighet att utveckla språket i kommunikativa sammanhang. 

Universitetet saknar den holistiska språksyn som ofta betonas i forskning om språkundervisning för vuxna. Uppdraget och de framskrivna kursplanerna vilar på en språksyn och en syn på individanpassning i språkundervisning som inte är förankrad i forskning. Den kommunikativa språksyn som skrivs fram i syftet krockar med en fragmentarisk automatiserad språksyn som framkommer i det centrala innehållet. Detta resulterar i kursplaner som saknar koherens mellan syfte, centralt innehåll och betygskriterier.

Innehållet i kursplanerna

• Innehållet är i vissa fall mycket övergripande formulerat och i andra fall mycket detaljerat. Dessa detaljer förefaller ha lagts in godtyckligt för att visa någon typ av progression men denna är inte teoretiskt förankrad vad gäller andraspråksutveckling. Ett exempel på detaljer som är otydliga är formuleringen Siffror 0–1000 under Språkliga företeelser. Förväntas eleverna vara bekanta med några siffror på svenska? Samtliga siffror? I tal och/eller skrift? Denna otydlighet riskerar att bidra till inlåsning och brister i likvärdigheten.
• Vad gäller rubriken Språkliga företeelser är det oklart varför detta innehåll har lyfts ut och inte ingår i Samtala, tala och skriva respektive Lyssna och läsa. Det kan exemplifieras i frågan varför uttal inte är en del av Samtala, tala och skriva utan placerats under Språkliga företeelser. 
• Kursplanerna förefaller sakna en teoretisk förankring om hur andraspråksutveckling sker, vilket bidrar till att den progression som skrivs fram mellan de olika kurserna A-D framstår som godtycklig och svår för lärare att tolka. 
• Ett av uppdragen var att skapa kursplaner för grundläggande läs- och skrivinlärning. Två kursplaner har skapats. Det centrala innehållet i dessa kurser är dock detsamma som i kurserna A-D och det är därför otydligt vilken funktion dessa kurser har i relation till övriga kurser. 
• Den nya kursen Latinisering är problematisk eftersom målgruppen är väldigt heterogen med olika behov, bakgrunder och mål. Det är också otydligt vad denna kurs bidrar med i relation till kurserna A-D.
• I syftet skrivs fram att undervisningen ska dra nytta av elevens flerspråkighet men detta syns inte alls i centralt innehåll eller betygskriterier. 
• I kursplanen skrivs strukturerad ljudningsmetod fram i centralt innehåll. Universitetet ifrågasätter med grund i tidigare forskning huruvida detta är den enda och främsta metoden att använda för vuxna som ska lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk. 

Detta beslut är i rektors ställe fattat av prorektor, professor Jane Reichel, i närvaro av universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Henrik Lindell Kennberg, Ledningssekretariatet (protokollförare). Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.