Yttrande över Näringslivspolicy inklusive etableringsstrategi för Stockholms stad

Synpunkter på näringslivspolicyn

Övergripande

Stockholms universitet anser att det vore värdefullt att skriva fram akademins betydelse och roll tydligare. Akademin bidrar med excellent forskning och innovation i Stockholm, men lärosätena är också viktiga samarbetspartners för företag i staden. Dessutom bidrar lärosätena själva till bolagsstarter och innovativa akademibaserade start-ups genom den verksamhet som finns både hos lärosäten med innovationskontor och holdingbolag, men även väl ansedda inkubatorer som finns i Stockholm. Det bedrivs också mycket forskning hos företag i Stockholm, vilket bidrar till att skapa attraktivitet för Stockholm som innovativ stad och region.

Det skulle också kunna tydliggöras hur näringslivet ska bidra till stadens omställning (även om det utrycks att grön omställning är prioriterat). Staden har nyligen antagit en ambitiös klimathandlingsplan och det kommer vara av stor vikt att företag såväl etablerade som nya bidrar till att nå stadens mål. Här är återigen också samverkan med lärosätena som kan bidra med lösningar viktiga och att skapa goda förutsättningar för samverkan mellan företag, akademi och staden.

I samband med punktlistan för att nå målbilden avseende Innovationsklimat som främjar hållbarhet (s. 13) vore det önskvärt om det kunde uttryckas tydligare hur samverkan ska främjas (första punkten). Det finns i dag strukturer där samverkan uppenbart skulle kunna stärkas, t.ex. genom närmare samverkan med det akademiska innovationsstödet. Detsamma gäller hur innovationsklustren ska utvecklas och stärkas (andra punkten). Stockholms universitet menar att det går att skapa bättre synergier mellan befintliga sektorer och använda medel i innovationssystemet mer strategiskt. 

Vad gäller uppföljning har Stockholms universitet starka forskningsmiljöer inom organisation, samhälle och näringsliv och samverkar gärna kring uppföljningsarbete – här finns mycket intressanta data för forskningen, som kan bidra med fördjupade perspektiv som i sin tur kan vara av värde för stadens utveckling.

Specifika kommentarer

Andra stycket s. 3: ”…ett starkt utbildningssystem…”: Borde kompletteras med starkt system för utbildning, forskning och innovation.

Sista stycket s. 3: ”tillgång till utbildning som ger jobb, innovation, konkurrenskraft och en god livskvalitet”. Det verkar fattas något mellan jobb och innovation: Universitetet föreslår ”goda förutsättningar för innovation som leder till stärkt konkurrenskraft och en god livskvalitet”.

Tredje stycket s. 4: ”Staden främjar investeringar och etableringar inom miljöteknik och den gröna omställningen och stärker Stockholms roll som ett kluster för företag inom hållbarhet.” Föreslag till tillägg: ”…företag och innovation inom hållbarhet.” 

Då detta kan även kopplas till de innovativa lösningar och företag som skapas vid lärosätena, framför allt Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH), föreslår universitetet att det i samband med resonemangen i tredje stycket s. 4 skrivs fram att de starka akademiska miljöer som finns i staden och som har tydliga profiler mot hållbarhet stärker förutsättningar för nya avancerade lösningar inom hållbarhet och nya innovativa företag.
 

Synpunkt på etableringsstrategin

Även om lärosätena inom Stockholm trio är de stora akademiska aktörerna (s. 3) skulle det enligt Stockholms universitets mening stärka Stockholms akademiska profil att även lyfta stadens mycket stora samlade utbud av högskolor med särskilda inriktningar inom en bredd av områden. Inte minst bör Handelshögskolans roll framhållas.

Detta beslut är i rektors ställe fattat av prorektor, professor Jane Reichel, i närvaro av universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Henrik Lindell Kennberg, Ledningssekretariatet (protokollförare). Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.