Yttrande över förslag till nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning

Övergripande synpunkter på den nationella planen

Stockholms universitet bedömer att förslaget till nationell plan på ett otillräckligt sätt uppmärksammar kompetensbehovet vad gäller psykologer, specialistpsykologer och psykoterapeuter. Sjukdomsbördan relaterad till olika former av psykisk ohälsa är mycket stor i Sverige. Psykisk ohälsa är den vanligast orsaken till längre tids sjukfrånvaro. Psykisk ohälsa och långvariga sjukskrivningar är förknippade med lidande både för den drabbade och för anhöriga samt med höga kostnader för samhället pga. produktionsbortfall och ökade kostnader vid sjukskrivning. Det finns ett stort behov av att göra effektiva och evidensbaserade insatser för psykisk ohälsa mer tillgängliga samt att se till att insatser som visat sig ha god effekt i forskning tillhandahålls med god kvalitet även i den offentligt finansierade sjukvården. Psykologer, specialistpsykologer och psykoterapeuter har en särskilt viktig roll för att vården ska kunna möta detta behov.

Synpunkter på förslagen

Stockholms universitet tillstyrker Nationella vårdkompetensrådets förslag till insatser för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning i den nationella planen. Vad gäller ett antal av förslagen har universitetet dock specifika synpunkter och kommentarer vilka redovisas i det följande.

Specifika synpunkter

I det följande anges för varje specifik punkt en kommentar eller ett förslag till tillägg/ändring i understruken text (kursiv på webben). 

5.2.1 Kommuner bör säkerställa att medicinsk och specialistpsykologisk kompetens finns på alla ledningsnivåer inom den kommunala hälso- och sjukvården samt att mandat, innehåll och syfte tydliggörs inom och mellan respektive nivå.

5.3.1 Regioner och kommuner bör skapa förutsättningar för och följa verksamheternas systematiska arbetsmiljöarbete, bl.a. genom att utveckla insatser som främjar en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

5.3.4 Regeringen bör se över möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för medicinska, psykologiska, psykoterapeutiska och övriga relevanta vårdprofessioner.

5.5.3 Regeringen bör ge stöd till ökad genomströmning inom den verksamhetsförlagda utbildningen genom långsiktig finansiering till projektet med utveckling av webbplatsen kliniskhandledning.se, som bör breddas till samtliga vårdens professioner (fler vårdprofessioner än för läkare).

5.5.5 Universitet och högskolor bör enas om de kliniska moment som en student inom en viss hälso- och sjukvårdsutbildning ska kunna genomföra efter genomgången utbildning, oberoende av vilket lärosäte som utfärdar examen.

Kommentar: Detta förutsätter ett förändringsarbete vad gäller examensmålen för till exempel psykologexamen och psykoterapeutexamen (som kan inbegripa förändringar i högskoleförordningen). Därutöver bedömer Stockholms universitet att förslaget förutsätter en statlig reglering av specialistutbildning för psykologer.
5.6.1 Universitet och högskolor, regioner och kommuner bör i större utsträckning inrätta förenade anställningar för specialister inom medicin, tandvård, klinisk psykologi, psykoterapi, fysioterapi samt övriga relevanta vårdprofessioner.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Anna Riddarström, Ledningssekretariatet (protokollförare). Ärendet har beretts av Områdesnämnden för humanvetenskap. Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.