Yttrande över förslag till samlad strategi för kompetensförsörjning inom förskolan i Stockholms stad

Stockholms universitet anser att förskolans uppdrag handlar om just utbildning och föreslår att ”jämlika utbildningsvillkor” ersätter ”jämlika livsvillkor” (s. 3). 

Stockholms universitet noterar att Stockholms stad ser en fortsatt kompetensbrist (s. 6). Samtidigt uppger emellertid utexaminerade studenter att outbildad personal eftersöks mer än utbildad; dock är det inte säkert att den upplevelsen gäller just Stockholms stad eftersom studenterna även söker jobb hos fristående aktörer och i andra kommuner. Universitetet fortsätter gärna dialogen med Stockholms stad för att utveckla utbildningar i relation till de behov som staden identifierat. Det är mycket viktigt att högskoleutbildade förskollärare undervisar i förskolan och driver förskolans utveckling. Universitetet instämmer också i vikten av att kontinuerligt utveckla kompetensen inom språkutvecklande arbetssätt för förskolans alla yrkesgrupper och i konstaterandet att det är en grundläggande förutsättning för undervisningens kvalitet att alla medarbetare har goda kunskaper i svenska språket (s. 7). 

Ledarskap är viktigt för förskollärare och ett kompetensutvecklingsbehov både avseende ledning av barngrupper och arbetslag. Universitetet anser att ledarskap behöver stärkas på alla nivåer inom förskolan (s. 8) och har arbetat fram en obligatorisk ledarskapsutbildning som alla förskollärarstudenter kommer att genomgå från och med antagningsomgången hösten 2024. 
Kompetens ska användas så att det motsvarar barnens behov (s. 9). Frågan är hur detta identifieras och om det vore ändamålsenligt att också inkludera verksamhetens behov, eller att benämna det barngruppens behov. 

Stockholms universitet delar uppfattningen att det är viktigt att behålla undervisningskickliga förskollärare i förskolans kärnuppdrag och låta dem fokusera på undervisning. Det är avgörande att det är utbildade lärare som undervisar barnen. Universitetet anser att det gärna kan förtydligas att förskollärares uppdrag är att leda arbetslaget (s. 8). Det låter mycket bra att förskollärare kan välja arbete i barngrupp och genom det utvecklas i utbildnings- och undervisningsuppdraget, så att det blir en karriärväg (s. 9).

Vidare instämmer universitetet i att det är viktigt att medarbetarnas digitala kompetens utvecklas kontinuerligt (s. 9). Det är dock svårt att använda begreppet ”effektivitet” som ett generellt mål.

Universitetet är angeläget om att förskollärare lyfts som det attraktiva yrke det är och instämmer i att en god arbetsmiljö och kompetensutveckling för medarbetare kan öka intresset för förskolan som arbetsplats (s. 10). I detta avseende är avsnitten om samarbeten mycket glädjande; universitetet samarbetar gärna och önskar intensifiera samarbetet med Stockholms stad samt även samarbetet och kunskapsutbytet med andra nordiska länder (s. 11).

Att det finns en vilja att delta i forskningsprojekt (s. 11) är glädjande och mycket viktigt, men detta kan inte enbart ske i kompetensförsörjningssyfte, eller i termer av verksamhetens kompetensutveckling inom ramen för forskningsprojektet. Forskningsprojekt behöver också kunna generera generell kunskap om barns lek, lärande, resiliens och språkutveckling etc. 
Dialog och samarbete mellan förskollärarutbildning och verksamhet är mycket centralt, dock är det alltid lärosätena som ansvarar för högskole- och universitetsutbildningens innehåll, form och examination, med utgångspunkt från högskoleförordningens examensmål.

Universitetet ställer sig tveksamt till förslaget att behov av andra yrkeskategorier och kompetenser identifieras för att stärka möjligheterna för förskolans kompensatoriska uppdrag (s. 11) –vilka skulle dessa yrkeskategorier vara? Där önskas ett förtydligande kring hur behovet identifieras och vilka metoder som används för att identifiera det.

Det skulle ha varit värdefullt att i en kompetensförsörjningsstrategi som denna också inkludera vikten av kompetensstärkning inom områdena engagemang och delaktighet – något som är centralt inom processkvaliteten i en verksamhet och som är direkt länkat till undervisningskvalitet. Det hade också varit värdefullt att i denna strategi lyfta fram hur kompetensförstärkningar utvecklar förskolans verksamhet och stärker förskolans uppdrag, och hur Stockholms stad kan vara en viktig aktör i det arbetet även nationellt.

Detta beslut är fattat av rektor, Astrid Söderbergh Widding, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Henrik Lindell Kennberg, Ledningssekretariatet (protokollförare). Ärendet har beretts av Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Föredragande i ärendet har varit utbildningsledare Rikard Skårfors.