Yttrande över förslag till Skolverkets föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer

Det nyligen remitterade betänkandet från Utredningen om att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) föreslår en utvidgning av examensmålet om kommunikativ förmåga för alla fyra lärarkategorier, dvs. i förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- samt yrkeslärarexamen.  Samtliga lärarkategorier ska ha en sådan kommunikativ förmåga att de kan arbeta språkutvecklande, dvs. kunna bedriva undervisning i sina ämnen på ett sådant sätt att det stödjer elevernas språkutveckling. Det innebär att läraren ska kunna exemplifiera med begrepp och uttryck, ha ett varierat språk och känna till nyanser i språket för att kunna arbeta med elever så att deras ordförråd ökar och att eleven når en ökad förståelse av undervisningsinnehållet.

Skolverket föreslår i föreskrifterna (4 kap 1 §., s. 3) att grundläggande högskolebehörighet eller motsvarande ska utgöra krav på kunskaper i svenska. Sedan 2019 och efter revideringen av förordning 2008:1101 ges lärosätena möjlighet att ge en språkförberedande kurs om 30 högskolepoäng i svenska eller engelska. Samtliga antagna till Utlandsutbildade lärares vidareutbildning (ULV) vid Stockholms universitet genomför ett obligatoriskt språkprov i svenska för att se om behov av språkstödjande svenska finns för att öka studentens förutsättningar att studera inom utbildningen. Mellan 60 och 70 procent av de antagna studenterna bedöms behöva språkförberedande studier trots att studenterna har godkänt betyg i svenska som andraspråk 3 eller motsvarande. Kraven på kunskaper i svenska språket för att få utöva lärar- eller förskolläraryrket i Sverige bör därför vara högre än att de motsvarar kraven för grundläggande behörighet för högskolestudier, på motsvarande sätt som behörighetskravet till svenska lärarutbildningar för förskollärare, grundlärare och ämneslärare föreslås höjas i SOU 2024:81. 

Risken med att kravet på kunskaper i svenska språket är fortsatt lågt i Skolverkets föreskrifter är att många lärare kommer få legitimation utan att behöva genomgå en kompletteringsåtgärd. De riskerar därmed att ha en nivå på svenska som inte räcker till att på ett professionsspråk kommunicera med elever, kollegor och vårdnadshavare samt, i förekommande fall, för myndighetsutövning i form av betygssättning. Läraryrket och förskolläraryrket kräver att läraren inte bara ska behärska det egna undervisningsämnet utan också kan planera, genomföra och utvärdera undervisning samt kommunicera om undervisningen och om elevernas kunskapsutveckling på svenska. Skolverket bör i föreskrifterna säkerställa att läraren har kunskaper i det svenska språket som gör att hon eller han kan undervisa på ett säkert och ändamålsenligt sätt i skola och förskola. 

Stockholms universitet föreslår att Skolverket avvaktar med införandet av de nya föreskrifterna till efter att beslut har fattats om ändringar för lärar- och förskollärarutbildningarna med anledning av förslagen i SOU 2024:81, samt anpassar föreskrifterna efter dessa ändringar.

Vad gäller intyg från anpassningsperiod (2 kap. 2 §, s. 2) vill Stockholms universitet påtala vikten av tydlighet i vad intyget ska omfatta och att den som utfärdar intyget verkligen har insyn och pedagogisk kompetens att bedöma tjänstgöringens kvalitet.

Stockholms universitet ställer sig frågande inför två stycken i konsekvensutredningen (s. 27):

”Lärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska visa sådana pedagogiska och didak-tiska kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som lärare i grund- eller gymnasie-skola samt visa ämneskunskaper och färdigheter som huvudsakligen motsvarar minst ett undervisningsämne. Kunskaperna i undervisningsämnet ska förbereda för undervisning i motsvarande gymnasieskolan.

Yrkeslärare ska visa sådana pedagogiska och didaktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att arbeta som lärare i grund- eller gymnasieskola samt visa yrkeskunskaper som är relevant för ett eller flera yrkesämnen i gymnasieskolan.”

Dels finns yrkesämnen enbart inom gymnasieskolan och inte i grundskolan, dels är frågan vilka konsekvenser skrivningen får för lärare med utländsk yrkeslärarutbildning. Betyder detta att lärare måste ansöka hos Skolverket om validering av sina yrkeskunskaper samtidigt som rektor/huvudman intygar övrig didaktisk kompetens, eller kan lärare få en ämnesbehörighet enbart genom att rektor/huvudman intygar ämneskompetens utan att en validering behöver göras?

Detta beslut är fattat av rektor, professor Hans Adolfsson, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande och föredragande i ärendet har varit Rikard Skårfors, Ledningssekretariatet (protokollförare).