Yttrande över Klimat- och energistrategi för Stockholms län 2025–2030

Då uppvärmningen går betydligt snabbare över land än över hav är Stockholms universitets förslag att lägga till följande text i slutet av första stycket i kapitlet ”Klimatförändringarna är redan här”:

FN:s klimatrapport 2021 (AR6) visar att den globala uppvärmningen går betydligt snabbare över land jämfört med över hav: 1,6 °C respektive 0,9 °C i medel för 2011–2020 i jämförelse med den förindustriella perioden 1850–1900. Skillnaden har också ökat under senare år (Copernicus figur 2) och Europa är den kontinent som värms upp snabbast (Copernicus 10 januari 2025). I Europa har årsmedeltemperaturen ökat med 2,92 °C jämfört med den förindustriella perioden (Copernicus European temperatures). Samtidigt visar en studie av Glantz et al. (2022) att jordytan har blivit torrare i södra Europa, inkluderat Frankrike, under sommarhalvåret. 

I och med att efterfrågan på avdunstning har ökat på grund av accelererande uppvärmning över land är det viktigt att beslutsfattare upplyses då konsekvensen av torrare landområden är en direkt negativ påverkan på jordbruket på jorden.

I kapitlet ”Kompletterande åtgärder” beskrivs positivt hur upptaget av växthusgaser kan öka i skog och mark baserat på olika åtgärder, men samtidigt ingår Bio-CCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage) i klimat- och energistrategin utan att den kritik som har framförts av exempelvis Europas vetenskapsakademier (EASAC) beaktas. EASAC har kommit fram till att Bio-CCS har överskattats och att det finns effektivare sätt att minska koldioxidutsläpp – till exempel genom att bevara skogar eller genom att minska energianvändningen. I Sverige var nettoupptaget av koldioxid under 2023 i skog och mark enligt Naturvårdsverket det lägsta sedan 1990. Det förklaras med att under det senaste decenniet har tillväxttakten i träden varit lägre samtidigt som avverkningen har ökat. Dessutom har torka och insektsangrepp medfört att fler träd dör. I Finland har nettoupptaget av koldioxid i skogen sedan 2013 minskat så mycket att skogsmarkerna under perioden 2021–2023 till och med har blivit en utsläppskälla. Den orsak som anges är att avverkningen är för stor. Samma trend gäller för skogsmarkerna i Estland som enligt det estniska miljöministeriet har blivit en utsläppskälla från och med 2020, vilket har rapporterats av Finlands Natur. Det är viktigt att Länsstyrelsen i Stockholm följer upp och granskar kritiken med tanke på att tillgänglig mängd biomassa för Bio-CCS är mycket begränsad och med hänsyn till ”payback time”, dvs. tiden det tar att uppnå kolbalans från att trädfällning sker och kalhygget börjar släppa ut koldioxid fram till att träden har växt sig tillräckligt stora för att kompensera utsläppet av koldioxid.

I rapporten från EASAC framgår det att världens efterfrågan på biomassa för annat än energi, exempelvis trämaterial, pappersmassa och papper samt bionedbrytbar plast, kommer vara större än den totala mängd biomassa som kommer vara tillgänglig år 2050. En forskargrupp har i tidskriften Science kommit fram till att potentialen för att skapa negativa utsläpp relaterad till Bio-CCS endast är en femtedel av den tekniska potential som FN:s klimatpanel IPPC anger i 2022-års klimatrapport.

Som framgår väntas stor efterfrågan på skogsråvara globalt men även i Sverige, samtidigt som det råder en negativ trend i upptag av koldioxid i den svenska skogen. I samband med skogsbruk anger EASAC en ”payback time” på 10 till 100 år. För skogsbruk med kalhyggen fann forskare från SLU att nordlig skog i Sverige övergick från kolkälla till kolsänka på tio år. För en typisk skog i Mellansverige tar det 10–15 år innan utsläppen har upphört och skogen börjar fungera som en kolsänka. Därtill tar det åtminstone den dubbla tiden för att uppnå ”payback time”, vilket behöver beaktas i klimat- och energistrategin för Bio-CCS. Med tanke på Parisavtalets mål om att undvika att uppvärmningen överskrider 1,5 grader samt EU:s och Sveriges mål om klimatneutralitet till 2050 respektive 2045 poängterar EASAC att Bio-CCS är ett osäkert kort för denna tidsaspekt. Det finns en risk att den rådande snabba temperaturökningen på jorden kan initiera tippningspunkter och då spelar det mindre roll att Bio-CCS därefter bidrar till minskning av koldioxid från atmosfären.

Enligt en rapport från miljöorganisationen Fern lanserar Stockholm Exergi Bio-CSS- tekniken som mer ekonomiskt fördelaktig i jämförelse med andra tekniker med ”negativa utsläpp”. Det blir emellertid något missvisande med tanke på att Bio-CSS-tekniken handlar om att frigöra kol från växter och inte från atmosfären så som ”Direct Air Capture”-teknik. Fern uppskattar att den miljövinst genom infångning av koldioxid som Stockholms Exergi utlovar skulle motsvara en minskning med 0,8 % i årlig svensk skogsavverkning, men med den skillnaden att koldioxid i det senare fallet frigörs direkt från atmosfären. Med tanke på ”payback time” och den stora kostnad som Bio-CSS-tekniken innebär bör man enligt EASAC överväga miljövinsten med att bevara skog, men även alternativet att i stället satsa på förnybar teknik.

Stockholm Exergi använder endast träflis som energikälla, men av kommersiell känslighet och med hänvisning till nationell säkerhet lämnas inte information ut om varifrån träprodukten härstammar. I den årliga rapporten för 2022 framgår att Stockholm Exergi köper in träprodukter från företag som är certifierade enligt ”Forest Stewardship Council” (FSC). Enligt Fern har dock journalister vid flera tillfällen avslöjat skandaler och att FSC inte är en garant för hållbar skogsproduktion. Fern nämner också att Energimyndigheten i Sverige bekräftar att en fjärdedel av allt skogsbiobränsle som produceras med inhemsk råvara i Sverige kommer från trädets stam. Förklaringen ligger i att en stor del av skogsråvaran som avverkas är av så dålig kvalitet (fel form eller ålder) att den inte går att sälja som timmer eller pappersmassa. Miljöorganisationer som Fern varnar även för att en satsning på träbaserat biobränsle skapar ett ökat avverkningstryck på skogarna, på bekostnad av deras biologiska mångfald och möjlighet att binda koldioxid (kolsänkan).

Avslutningsvis bör nämnas att i ett brev till Europaparlamentet 2018 framhåller 800 forskare att bioenergi från skogen förvärrar klimatpåverkan under de närmaste decennierna. I ett öppet brev 2021 uppmanade 500 forskare att återställa skogar istället för att använda dem som bioenergi.

Detta beslut är fattat av rektor, professor Hans Adolfsson, i närvaro av prorektor, professor Clas Hättestrand, och universitetsdirektör Åsa Borin. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande och föredragande i ärendet har varit Rikard Skårfors, Ledningssekretariatet (protokollförare).