Profilområden
Stockholms universitet har identifierat 16 profilområden som vart och ett omfattar flera stora och starka forskningsmiljöer med omfattande utbildning.
www.su.se/profilomraden
Sammantaget visar dessa profilområden vad Stockholms universitet är: ett forskningsuniversitet präglat av en kombination av fri grundforskning och stark tillämpad forskning.
Profilområden inom humanvetenskap
Inom det humanvetenskapliga området finns åtta av universitetets 16 profilområden.
Barns och ungas världar & villkor
I detta profilområde ingår studier av barn och ungdomar som aktörer i skola, kamratliv och familjeliv, samt deras idévärldar, rättigheter och utsatthet. Utifrån barns och ungdomars perspektiv studeras lärande, kommunikation och identifikation. Inom området studeras också barnkultur: litteratur, musik, film och teaterprodukt¬ion med barn som målgrupp, liksom gestaltning av barn och ungdomar i olika konstnärliga uttryck, inklusive stil och mode. En praktikinriktad samverkan sker med Stockholms läns skolor och det bedrivs en öppen seminarieverksamhet.
Internationalisering & migration
Inom profilområdet studeras ekonomiska, kulturella, språkliga, sociala och miljömässiga konsekvenser av globala flöden av individer, varor och information. Den infrastruktur och de nätverk som följer av internationalisering och globalisering undersöks också. Därtill studeras förändringar till följd av folkomflyttningar såväl i nutid som dåtid, liksom den flerspråkighet som är en konsekvens av migration. Forskningen undersöker hur världen påverkas och förändras genom internationella flöden, kontakter och utbyten av idéer och tjänster.
Kulturarv & historiska processer
Inom profilområdet undersöks hur materiella och immateriella lämningar från det förflutna bevaras och tillskrivs mening i samspel mellan människor över tid. Centrala parter är nationer, stater och deras institutioner liksom internationella organisationer och i ökande grad lokala och regionala aktörer. Inom området studeras hur olika former av bevarande inkluderar både tradering och omtolkning, och hur skapandet av särskilt utpekade kulturarv är en politisk process. Närheten till nationella arkiv, museer och andra institutioner i regionen ger gynnsamma förhållanden och särskilt god tillgång till empiriskt material.
Makt, demokrati & välfärd
Inom detta profilområde studeras makt, demokrati och välfärd samt hur dessa fält interagerar med varandra. Forskningen inbegriper studier av stora samhälleliga utmaningar som klimatförändringar, migration och globalisering. Viktiga forskningsfrågor rör exempelvis digitalisering och ett reformerat utbildningsväsende, en åldrande befolkning och ett förändrat medielandskap, samt hur dessa påverkar och påverkas av ledning och styrning på olika nivåer. Närhet till myndigheter och rikspolitik ger näring till området och såväl utbildning som forskning sker i samarbete med offentliga och privata verksamheter – lokala, nationella och internationella.
Normer, rätt & etik
Inom profilområdet studeras normer, rättsregler och regelverk, samt normers gränser och möjligheter. Inom forskning och utbildning på detta område ingår etiska frågor om mänskliga och sociala förhållningssätt. Forskning om brott och straff förekommer i en rad olika discipliner. Profilområdet inrymmer exempelvis frågor om mänskliga rättigheter, internationell konflikthantering och normkritiska perspektiv. Det bedrivs en omfattande utåtriktad verksamhet i form av expertuppdrag, kunskapsförmedling via media och författande av remisser i lagstiftningsfrågor.
Samhälle, organisation & individ
Samhällets institutioner skapas av individer med både gemensamma och motstridiga önskemål. De utmaningar som mänskliga samhällen möter förändras över tid och är föremål för kontinuerlig analys och diskussion. Områdets forskning och utbildning behandlar individers välbefinnande, förhållningssätt, värderingar och agerande enskilt och i sociala sammanhang. Inom detta profilområde studeras olika mål och styrformer inom nationer, regioner, företag och andra organisationer, samt media. Här finns en sedan lång tid väl utvecklad samverkan med exempelvis statliga myndigheter och internationella organisationer.
Språk & lärande
Språk är en förutsättning för tänkande, kommunikation, lärande och identitetsskapande, liksom för olika estetiska och kulturella uttryck. Vid Stockholms universitet bedrivs forskning och utbildning i ett trettiotal språk. Profilområdet är fokuserat på frågor inom ett brett fält som bland annat innefattar språkinlärning och språkdidaktik, flerspråkighet och social interaktion, samt språkhistoria och språkfilosofi. Språk är centralt för exempelvis juridik, litteratur, media, politik och olika estetiska erfarenheter, vilket innebär att det inom området finns forskning som både fokuserar på språkens instrumentella funktioner och deras kulturella, representativa samt meningsskapande uttryck. Även kontakt mellan språk utforskas, i form av tolkning, översättning och andra flerspråkiga praktiker. Områdets forskare rör sig mellan tusenåriga skriftliga lämningar och den digitala tidsålderns problem och möjligheter.
Visuella gestaltningar & gränssnitt
Forskningen och utbildningen inom det humanvetenskapliga området arbetar idag i allt högre grad med olika former av bilder och visualiseringar i syfte att förmedla, synliggöra, tolka eller illustrera komplexa fenomen och sammanhang. Exempel på detta kan vara grafer, scheman, diagram, illustrationer och estetiska uttryck och i allt högre grad olika former av digitala gränssnitt. Därtill kommer forskning om hur människor förhåller sig till, interagerar med och skapar visuella representationer. Allt detta ställer stora krav på en kontinuerlig metod- och teoriutveckling och skapar också förutsättningar för nya typer av tvärvetenskapliga mötesplatser inom universitetet och mellan universitetet och olika externa aktörer – alltifrån kultur- och forskningsinstitutioner till företag och myndigheter.
Profilområden inom naturvetenskap
Inom det naturvetenskapliga området finns åtta av universitetets profilområden.
Astrofysik, kosmologi och partikelfysik
Den framstående forskningen inom partikelfysik och astronomi vid Stockholms universitet spänner över ett brett område, från universums minsta beståndsdelar till hur galaxer bildas och förändras över miljarder år. Varifrån får partiklarna sin massa och ger Higgspartikeln det slutgiltiga svaret? Varför finns det mer materia än antimateria i universum, har det samband med hypotetiska axioner eller de processer som ger neutriner massa? Vad händer när kompakta stjärnrester som neutronstjärnor och svarta hål sammansmälter och hur kan gravitationsvågorna som då uppstår sammanlänkas med andra signaler av ljus och neutriner? Hur kan energirika partiklar som når jorden ge oss information om processer i avlägsna galaxer? Hur bildas galaxer och stjärnor? Vad är den mörka materian och energin, som dominerar i universum? Forskningen vid Institutionen för astronomi och vid Fysikum försöker svara på frågor som dessa. Forskningsområdet omfattar både teoretisk forskning, storskaliga experiment och observationer.
Atomers, molekylers och komplexa kvantsystems fysik
Detta breda profilområde spänner från studier av egenskaper hos isolerade atomer, molekyler och dynamiska processer när sådana system växelverkar med fotoner eller med varandra till studier av sammanflätade foton- och partikeltillstånd, kvantkryptering, kvantinformation, kalla atomära gaser och topologiska kvantmaterial. Profilområdet innefattar också studier av kluster, vätskors egenskaper – speciellt vatten - och av katalytiska reaktioner på ytor. Forskningen bedrivs i en nära samverkan mellan utveckling av teoretiska och experimentella metoder, ofta med starka inslag av instrumentutveckling. Atomer, molekyler och kluster undersöks och manipuleras med hjälp av jonfällor och jonlagringsringar; man använder laserstrålning för att kontrollera egenskaper hos enskilda fotoner och man använder strålningens tidsstruktur för att studera jonisationsdynamik och för att åstadkomma sammanflätade fotontillstånd, teleportering av kvanttillstånd och för att manipulera kvantmaterial bortom jämvikt i extremt snabba förlopp. Frielektronlaser- och synkrotronljusanläggningar spelar avgörande roller för katalysstudier, för studier av nya egenskaper hos vatten i olika former liksom för studier av andra material. Med jonlagringsringar studeras jon-jonkollisioner med nya kraftfulla metoder – bland annat för applikationer inom astrofysik.
Biologiska membraner
Cellmembranen har en central funktion för biokemiska processer i cellen. Vid Stockholms universitet pågår unik forskning om de proteiner som utgör en stor del av cellmembranen. Många centrala processer i cellen är beroende av membranproteiner och en majoritet av framtidens läkemedel förväntas vara riktade mot dessa. Cellulära processer är intimt sammankopplade med membraners funktion att reglera vilka ämnen som passerar in i och ut ur cellen. Membranproteiner, som styr dessa processer, är därför i fokus för många forskargrupper, både i Sverige och internationellt. Det som gör forskningen vid Stockholms universitet unik är den stora bredden. Här finns ett tjugotal olika forskningsgrupper med såväl experimentell som teoretisk inriktning, bland annat inom biokemi, biofysik, cellbiologi, molekylärbiologi, strukturbiologi, neurokemi, bioinformatik och bioteknik. Exempelvis studeras hur membranproteinerna är uppbyggda, hur de tillverkas inne i cellen, hur de fungerar, och vilken roll de spelar för cellens energiomsättning.
Katalys i organisk kemi
Vid Stockholms universitet bedrivs framgångsrik forskning kring nya, effektiva och selektiva syntesmetoder för att framställa organiska molekyler genom katalys. De reaktioner som utvecklas bidrar till hållbar läkemedelstillverkning, framställning av agrokemiska produkter och andra produkter som är viktiga för vårt samhälle. Forskningen täcker in utveckling av katalysatorer baserad på organiska och metallorganiska föreningar samt metalliska nanopartiklar. Modellering med hjälp av beräkningskemi är en viktig beståndsdel i forskningen för att förstå de katalytiska systemen och därmed underlätta design och syntes av nya och bättre katalysatorer. Katalys är en viktig princip inom grön kemi, och katalytiska metoder är också nödvändiga för syntes av komplicerade molekyler som behövs inom andra vetenskapsområden, som till exempel materialvetenskap, energiproduktion (till exempel solceller) och livsvetenskaper.
Klimat, hav och miljö
Centrala frågor för profilområdet är hur jordens hav och naturliga klimat- och ekosystem har utvecklats över tid, hur de fungerar idag och hur de påverkas av människan. Effekter av klimatförändringar och förändrad markanvändning på biologisk mångfald och ekosystem samt källor till miljöföroreningar och deras toxiska effekter utgör också forskningsfält inom profilområdet. Den breda forskningen bedrivs i form av såväl djupgående och specialiserade studier, som med tvärvetenskapliga arbetsmetoder som syftar till att öka förståelsen av dessa komplexa system. Arbetet sker på enskilda institutioner, inom centrumbildningar, och i större forskningsprogram med tvärvetenskaplig inriktning. Vid Bolincentret för klimatforskning samlas en stor del av universitetets klimatforskning och samarbetet inkluderar även SMHI och Kungliga Tekniska högskolan. Klimatets utveckling och klimatrelaterade processer i Arktis är några av Bolincentrets forskningsområden. Vid Östersjöcentrum bedrivs forskning från enskilda vikar till det öppna havet. Centrala forskningsfrågor är kusternas betydelse för klimatet och vilken roll biologisk mångfald spelar för upptag och utsläpp av växthusgaser. Forskningen spänner från storskalig modellering av hela Östersjöområdet till praktiskt åtgärdsarbete. Vid Stockholms resilienscentrum (SRC) integreras naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning om frågor som rör hållbar utveckling och människors påverkan på naturresurser och ekosystem. Inom profilområdet ingår även SUCCeSS, som är ett tvärvetenskapligt centrum som syftar till att främja forskning om cirkulära och hållbara system, med fokus på att återanvända material, mat och kemikalier. Den kunskap som tas fram inom profilområdet ger stöd till beslutsfattare på både lokal och internationell nivå och bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Matematisk teoribildning och modellering
Matematiska strukturer är en bärande del i mycket av den naturvetenskapliga teoribildningen. Inom fysiken är matematiseringen av teorier och modeller mycket långt driven, och omvänt finns många exempel på att ny matematik utvecklats ur idéer som har sitt ursprung inom fysiken. Inom astronomi, kemi och geovetenskap är matematisk modellering mycket viktig, och inom vissa områden, som till exempel kvantkemi och meteorologi, är den ett dominerande verktyg. En ny och viktig utveckling är att matematisk modellering också blir allt viktigare inom livs- och samhällsvetenskaperna. Det finns anledning att tro att matematisk teoribildning kommer att bli allt mer betydelsefull inom såväl naturvetenskap som övriga vetenskaper, och att de matematiska verktygen i allt större utsträckning kommer att behöva utvecklas i samarbete med andra forskare. Detta gäller inte minst numeriska aspekter, ofta sprungna ur nya former av högdimensionella data. Denna korsbefruktning innebär både att ny avancerad matematik, och matematisk intuition, kommer till användning inom andra vetenskaper, och att frågeställningar inom dessa i sin tur inspirerar matematiker att formulera, och få insikter om, nya matematiska begrepp och strukturer. Vid Stockholms universitet finns en stark teoriverksamhet inom flertalet naturvetenskapliga områden, och inom matematik bedrivs forskning bland annat med nära anknytning till dessa teorier och modeller.
Materialkemi
Inom materialkemin på Stockholms universitet bedrivs forskning med målet att utveckla och framställa material med önskvärda egenskaper och funktionaliteter. Detta bygger på god förståelse av atomära detaljer och kontroll av molekylära, mesoskopiska och makroskopiska strukturer. Resultaten är viktiga för hållbara system, minskad energianvändning, och för miljö och hälsa. Hybridmaterial baserade på rikligt förekommande råmaterial och biomassa eller högt funktionella polymerer är centrala och utvecklas för tillämpningar inom till exempel kemiska processer, vatten- och luftrening samt byggnadsteknik. Porösa material studeras för tillämpningar inom bland annat (elektro)katalys, separation av koldioxid från luft och rökgas och för vätgasproduktion och lagring. Nanocellulosa, nanopartiklar av lignin och andra nanomaterial skräddarsys för nya och förbättrade funktioner med adsorption, katalytiska, mekaniska, värmeisolerande, magnetiska och optiska tillämpningar. Att förstå hur ett material är uppbyggt är avgörande för att kunna förklara dess egenskaper och optimera det för specifika tillämpningar. Elektronmikroskopi, diffraktion, NMR-spektroskopi, och spridningsstudier med hjälp av synkrotronljus eller neutroner är exempel på viktiga tekniker som utvecklas och tillämpas för att karaktärisera materialens struktur. Dessutom används beräkningsfysikaliska metoder för ökad förståelse av sambanden mellan struktur, egenskaper, och funktioner hos material.
Samspel mellan gener och miljö
Samspelet mellan det genetiska arvet och miljön påverkar allt liv, på art-, populations- och individnivå. Miljödrivna selektionstryck orsakar förändringar i genfrekvenser, som skapar geografisk variation i individegenskaper och uppkomst av nya arter. På sikt kan detta ge storskaliga evolutionära förändringar av biodiversitet och ekosystemens sammansättning. Variationer i miljön leder även till fysiologiska anpassningar och kan ge snabba ändringar av genuttryck genom modifiering av reglerande proteiner och icke-kodande RNA, men även globala och mer långsiktiga förändringar. De senare involverar förändringar av arvsmassan, dess organisation och funktion genom så kallade epigenetiska mekanismer, samt evolution av plastiska egenskaper som anpassar individen till förväntad miljövariation genom naturligt urval. Vid Stockholms universitet studeras samspel mellan gener, organismer och miljö på bred front. Alltifrån organismers anpassningar till den omgivande miljön till cellulära svar på förändringar i miljön på mekanistisk nivå. Hur gener, organismer och miljö samspelar är centralt för allt liv på jorden, inte minst när det gäller vår egen hälsa.
Kontakt
Humanvetenskapliga området
Det humanvetenskapliga området är fakultetsövergripande och inkluderar tre fakulteter:
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Naturvetenskapliga området
Naturvetenskapliga fakulteten består av fyra sektioner:
Övergripande funktioner vid universitetet
Senast uppdaterad: 17 november 2023
Sidansvarig: Humanvetenskapliga området & Naturvetenskapliga området