På den storskaliga grisgården har man tidigare lagrat grisstallarnas gödsel i en öppen damm för att senare kunna sprida på gårdens marker. Eftersom stallgödseln innehåller mer fosfor än vad som behövs i växtodlingen har detta resulterat i stora fosforöverskott på gårdens fält. Något som man försöker åtgärda genom flera insatser i ett forskningssamarbete mellan SLU, Östersjöcentrum och stiftelsen BalticSea2020.

Centrifug separerar näringen

Den flytande gödselfraktionen lagras i slutna behållare i marken. Ovanpå just denna behållare ligger regnvatten. Foto: Michelle McCrackin.

Stiftelsen BalticSea2020 har bland annat byggt en ny gödselanläggning där man med hjälp av en skruvpress och en centrifug kan separera grisgödseln i en fast och en flytande fraktion. Den flytande delen av gödseln surgörs och lagras i slutna gödselbehållare som sedan kan användas i gårdens växtodling med hjälp av ett nytt spridningssystem. Gödseln pumpas ut till traktorn direkt från lagringsbehållarna och spridningen sker med släpslangar.

Det har varit en målsättning att behålla en stor andel av fosforn i den fasta delen av gödseln för att minska fosforöverskottet på gården. Den fasta fraktionen kan nämligen användas på en närliggande växtodlingsgård. 

Kraftig minskning av fosfor

Under 2018 har man tagit prover från de olika separeringsstegen och analyserat innehåll av bland annat kväve, fosfor och kol. Preliminära mätningar visar att runt 70% av fosforn och runt 20% av kvävet i stallgödseln hamnar i den fasta fraktionen som transporteras bort från gården, vilket innebär en kraftig minskning av gårdens fosforöverskott.

Centrifugen som delar gödseln i två fraktioner är det sista separeringssteget. Foto: Michelle McCrackin
 

- Vi ser att centrifugeringen är det separeringssteg som skiljer ut störst andel av fosforn från den flytande till den fasta fraktionen, säger Athanasios Pantelopoulos, projektledare och forskare vid SLU.

Spridningen av den flytande delen av gödseln har inte studerats i detalj, men på gården är man mycket nöjd och tycker sig se en bra kväveeffekt i grödan vid spridning på våren.

Kan minska import av gödsel

Under hösten och vintern arbetar projektet vidare med den fasta gödselfraktionen i laboratorieförsök och man kommer även göra odlingsexperiment i växthus. Syftet är att testa olika sätt att behandla den fasta gödselfraktionen för att se om man kan få fram en produkt som både är lättare att hantera och innehåller näringsämnen i en form som är mer tillgänglig för växter.

I början av 2019 förväntar man sig att se de första resultaten från gödselbehandlingarna och förhoppningen är att projektet i längden bidrar till att näringsämnen i stallgödsel kan användas på ett effektivt sätt på växtodlingsgårdar. Det skulle minska både överskottet från djurgårdarna och behovet att importera handelsgödsel till växtodling.
 

Text: Annika Svanbäck