Nyligen publicerades en artikel i DN debatt som hävdade att "Våra åsikter påverkar hur bra vi kan tolka fakta i politiska frågor" (DN debatt 20181231). Artikelförfattarna presenterade där en studie som visade att huruvida människor såg sig själva som "svenskar" eller "världsmedborgare" tycks påverka hur de tar till sig evidens i vissa frågor. Att ens övertygelser om fakta påverkas av värderingar kallas "motiverat tänkande". Artikelförfattarna drog utifrån studien slutsatsen att "motiverat tänkande förekommer ... lika mycket åt bägge håll".
Kathrin Glüer, Peter Pagin och Åsa Wikforss påpekar i sin replik ("Artikelförfattarna misstolkar sin egen statistik", DN debatt 20190107) att den slutsatsen inte alls följer från studien. Vidare skriver de att motiverat tänkande är en en form av kunskasmotstånd, och "[k]unskapsmotstånd utgör ett allvarligt samhällsproblem och det är därför av vikt att inte ge sken av att det är mer utbrett än det är".
Inom det nystartade forskningsprogrammet Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel undersöks bland annat hur en kunskapsresistent individ reagerar på evidens.
