Helen Frowe: Krigets etik

Är det någonsin rätt att döda civila i ett krig? Vilken rätt, om någon, har stater att skicka ut sina unga män och kvinnor att döda och riskera sina egna liv?

Helen Frowe ser ut som en älva i Sagan om ringen och hennes ord är skarpa som ett slipat silversvärd. Hon rör sig i ett minfält som handlar om krig och dess konsekvenser när stater beslutar att gå ut i krig. Hon har gett ut flera viktiga böcker, t ex Defensive Killing och How We Fight: Ethics in War.

Helen är professor i praktisk filosofi och ansvarig för Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace vid Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet leder forskningen kring aktuella frågor så som krigsförbrytarrättegångar, terrorism, drönarattacker och humanitär intervention.

Helen började studera historia vid universitetet i Kent, men ändrade snart till filosofi och älskade det från första stund. Hennes studier sammanföll med den händelse vars efterverkningar vi fortfarande känner: den soliga tisdagsmorgon i New York, den 11 september 2001, då det första planet kraschade in i World Trade centers norra skyskrapa. Efter det följde västvärldens svar på Al Quaidas attack med invasionen av Afghanistan och Irak-kriget.

”Efter invasionen av Afghanistan och Irak började rörelsen ’Not in my name’ där människor manifesterade mot invasionen, både i USA och Storbritannien, för att visa att de inte stödde det krig som deras politiska ledare fattat beslut om”, säger Helen Frowe.

Hon började studera begreppen kring vad en krigförande stat egentligen är och på vems mandat man fattar beslut om att gå in i ett krig.

”Det finns en förväntan att man alltid ska stödja de trupper som krigar för landet, för de unga män och kvinnor som är beredda att offra sitt liv. Men där finns en motsättning om man inte anser att det är ett legitimt kring”, säger Helen Frowe och berättar att det nu tex är många som vill se tidigare premiärminister Tony Blair ställas till svars för krigsförbrytelser med anledning av att Storbritannien gick in i Irak.

Civilbefolkningens ansvar

Det var mycket som ändrades efter den där soliga tisdagsmorgonen, inte bara New Yorks skyline och livet för miljontals människor i Mellanöstern. Det ändrade även den filosofiska synen på krigförande stater och legitimitet vid krig.

En djupare filosofisk analys och diskussion kring vilka skäl och med vilken rätt politiska ledare väljer att sända sina unga män och kvinnor in i ett krig är viktigt, menar Helen.

”Det finns legitima skäl att gå in i ett krig. Ta t ex kampen mot Hitler, vilka hade konsekvenserna blivit om man inte hade erbjudit motstånd mot nazismen, frågar sig Helen.

Men i ett sådant krig, som då är legitimt, är det då rätt att döda civila som stödjer tex nazisterna. Kan man säga kategoriskt att det alltid är fel att döda civila i ett krig. Om du har civila som t ex hjälper nazisterna, vad ska man som soldat då göra?

”Jag argumenterar för att det inte alltid är fel: en stor del av mitt arbete har fokuserat på civilbefolkningens ansvar” säger Helen Frowe

Eller det omvända. Om det är en soldat som är utsänd i ett illegitimt krig, är det då rätt att döda?

”Jag anser att det är tillåtet att döda soldater som deltar i illegitima krig, och en stor orättvisa är att våra väpnade styrkor oproportionerligt består av människor med missgynnad bakgrund. Och det faktum att politikernas barn vanligtvis inte befinner sig i väpnade styrkor påverkar förmodligen hur villiga de politiska klasserna i vissa länder är att gå ut i krig.”

Kulturarvets värde

Ett av Helens senaste forskningsområden handlar också om vårt kulturella arv och vilket värde det har, utifrån olika aspekter. Under Syrienkriget har vi sett hur mesopotamiska, grekiska och romerska kulturarv förstörts av Islamiska staten, till exempel världsarvet Palmyra, som delvis förstördes. Helen beskriver ett dilemma som militära ledare kan ställas inför.

”Tänk scenariot att det finns ett gammalt tempel varifrån fiendesoldater skjuter. Vi behöver veta om det är tillåtet att bomba templet för att minska riskerna för våra egna soldater, eller om man bör öka risken för de egna soldaterna för att undvika att skada templet”, säger Helen.

Det är frågor som man behöver diskutera för att faktiskt hjälpa att väga riskerna mot varandra. En annan fråga som är mycket aktuell och som diskuteras på många platser är huruvida man ska låta statyer som symboliserar olika typer av förtryck alltid ska stå kvar. I Sydafrika är exempelvis statyerna av kolonialisten Cecil Rhodes omdebatterade.

”Vad ska man göra med dem? Ta ned dem, måla graffiti, låta dem stå kvar med en skylt som beskriver vad de faktiskt gjorde?”, det finns olika scenarier men man måste ha en diskussion kring det.

Detta är frågor som är mycket levande på många platser, t ex staden Charlottesville i Virgina, som beslöt att ta bort en staty av sydstatsgeneralen Robert E Lee. Det var ett beslut som tände gnistan till de vitmakt-demonstrationer som skakade den lilla staden och ledde till att en motdemonstrant dödades när en vit maktanhängare körde in i en folkmassa.

”Det finns ett begränsat antal strategiska platser att uppföra statyer på, det borde därför inte vara heligt att ha kvar statyer. Det här är frågor som vi måste ha en levande filosofisk diskussion kring, säger Helen Frowe, som brinner för att göra bra och viktig filosofi tillgänglig.