Amanda Johansson Köves Universitetslektor

Om mig

Jag är jur. dr i offentlig rätt och universitetslektor i socialt arbete med inriktning på juridik vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Jag undervisar i juridik på socionomprogrammet vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Jag undervisar även på specialkurserna Family Law Across Borders (Gränsöverskridande familjerätt), Migrationsrätt och Barnrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Jag har disputerat i rättsvetenskap med inriktning mot offentlig rätt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Min forskning ligger huvudsakligen inom det offentligrättsliga området, framförallt migrationsrätt och förvaltningsrätt, men också barnrätt och familjerätt. I forskningen har jag i allt väsentligt tagit avstamp i frågor som rör de mänskliga rättigheterna, i prin­ciper om lika­behandling och rättvisa i bred bemärkelse, samt i frågor om makt och tolk­ningsutrymme i rätten.

Fokus i min forskning har framförallt varit på hur migranters mänskliga rättigheter, och då särskilt rätten till familjeliv, kommer till uttryck, definieras och hanteras i migrationsrätten, såväl i den svenska som europarättsliga regleringen. Detta framgår inte minst i min doktorsavhandling Familjens gränser eller gränser för familjen? En studie av rättsliga ramar och logiker för anhörigmigration till Sverige (Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 2024). I avhandlingen undersöker jag konstruktioner av familjeband i den migrationsrättsliga regleringen och tillämpningen. Den innefattar en kartläggning och analys av såväl rättskällor som empiriskt material i form av myndighetsbeslut om anhöriginvandring från Migrationsverket. Metodologiskt kan avhandlingen beskrivas som tvärvetenskaplig, då den inkluderar en rättsvetenskaplig och socialkonstruktionistisk ansats, liksom att materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys.

Utöver mitt avhandlingsämne har jag särskilt analyserat frågor om barn i migrationskontexter, deras rättigheter enligt barnkonventionen och hur (samtida) migrationspolitik och lag­stift­ning tenderar att göra skillnad mellan barn.

Som forskare är jag knuten till Barnrättscentrum. Barnrättscentrum är en tvärvetenskaplig forskningsplattform vid Stockholms universitet som har en inriktning mot rättsliga frågor som rör barn och barns rättigheter.

  • Situationen för barn i migrationskontexter i Sverige – vad har hänt sedan barnkonventionen blev svensk lag? Några samtida utmaningar och möjligheter

    Kapitel
    2025. Amanda Johansson Köves.

    I kapitlet diskuteras aktuella migrations­politiska åtgärder och hur dessa många gånger står i motsats till syftet med inkorpore­ringen av barn­kon­ventionen i Sverige, nämligen att stärka barns rättigheter. I kapitlet tjänar migrat­ionspolitiska förslag som illustrativa exempel för att visa en tematik och större utveckl­ingstendens som handlar om att rättigheter å ena sidan gäller för alla barn, å andra sidan att skillnad görs mellan barn som upp­fattas ha en migrat­ionsbakgrund och barn som uppfattas tillhöra majori­tetssamhället. I ana­lysen anläggs ett barnrättsper­spektiv, men inbegriper även en diskussion om att rättigheter för vuxna står på spel när staten i ökad utsträckning skärper migrat­ionskontrollen. Kapitlet avslutas med en dis­kussion om migrationsrättsliga utmaningar och (potentiella) möjligheter i förhål­lande till barn­konventionen som svensk lag sedan fem år tillbaka.

    Läs mer om Situationen för barn i migrationskontexter i Sverige – vad har hänt sedan barnkonventionen blev svensk lag? Några samtida utmaningar och möjligheter
  • Familjens gränser eller gränser för familjen?

    2024. Amanda Johansson Köves.

    While respect for family life is central as a human right, states retain the authority to control migration and limit possibilities for family reunification. This doctoral dissertation in public law examines the tension between states’ control over migration and individuals’ rights to family life, suggesting that family migration law can be understood as a system of migration control that includes restrictions on entry and prioritisation of certain family relationships.The purpose of this thesis is to analyse how migrants’ family ties are constructed within family migration law. This objective is pursued through a mapping and analysis of relevant legal frameworks and applications. The study includes both legal sources and empirical materials, specifically decisions from the Swedish Migration Agency.Methodologically, the research employs both doctrinal legal method and thematic analysis combined with a social constructionist approach. A fundamental premise is that law plays a significant role in society and that legal regulations and applications are not neutral but represent a form of power. An important aspect of this approach is the examination of legal discretion. Given that the Swedish Aliens Act is characterised as framework law, expressed through vague language and concepts, legal practitioners must make their own choices and considerations in legal judgments. Analysing the scope of this discretion and how norms, assumptions, and expectations regarding valid family structures are managed is a crucial part of the analysis. These norms, assumptions, and expectations, expressed in both legal regulations and practice, are described as different ‘logics’ through which family ties are constructed, specifically social and biological logics, as well as time-based logics. The overall conclusion is that the demarcation and meaning assigned to family ties occur through specific power processes. The thesis demonstrates that power is expressed through the predominance of legal practitioners’ own logic in interpreting the family concept. Among the effects of this power is the restriction of various forms of family ties, influenced by social, biological, and temporal logics. The thesis highlights that temporality is a particularly prominent means of governing family migration. In terms of temporal logics, family ties are often constructed as ‘broken’, controlling how past events may limit opportunities for family reunification both now and in the future. Temporal logics also relate to how family ties are constructed based on chronological age. Furthermore, power is identified as a manifestation of biopolitical disciplinary power, showing that families granted residence permits are those that can exhibit the ‘right’ form of intimacy and family characteristics. This includes the assumption that a family primarily consists of a mother, a father, and their common biological minor children. Consequently, the nuclear family is produced and reproduced in family migration law as the site where family life is expected to unfold. Overall, the thesis demonstrates how family migration law operates as an arena of power when classifying and assessing family ties.

    Läs mer om Familjens gränser eller gränser för familjen?
  • Kan ett samboförhållande föreligga mellan personer som aldrig haft eller velat ha sex med varandra? Samborna på Sollerön

    Artikel
    2023. Amanda Johansson Köves, Tove Lindgren.

    I Samborna på Sollerön hade HD att ta ställning till om förhållandet mellan två personer var ett sådant ”parförhållande” som krävs för att definieras som sambor enligt 1 § sambolagen. Personerna var asexuella. Av förarbetena framgår att sexuellt samliv normalt ska ingå för att förhållandet ska anses vara ett parförhållande. HD kom trots det fram till att parternas nära personliga och känslomässiga gemenskap medförde att de ändå skulle betraktas ha haft ett parförhållande i sambolagens mening. Avgörandet illustrerar den uppluckring av sociala normer kring familjebildning och den vidgning som gradvis sker av synen på vad närståenderelationer kan vara. Samtidigt ger domen uttryck för ett visst fasthållande av gamla normer genom att sexuellt samliv fortfarande utgör utgångspunkten för bedömningen om ett parförhållande föreligger. Den här dubbelheten inom familjejuridiken – att lagen å ena sidan är lyhörd inför förändrade samhällsvärderingar, å andra sidan bygger på mer traditionella föreställningar om par- och familjeförhållanden – har problematiserats inom bland annat den familjerättsliga forskningen. Dubbelheten går alltså att skönja även i HD:s avgörande och diskuteras närmare i artikeln.

    Läs mer om Kan ett samboförhållande föreligga mellan personer som aldrig haft eller velat ha sex med varandra? Samborna på Sollerön
  • Barns rättigheter i migrationsprocessen

    Kapitel
    2020. Louise Dane, Amanda Johansson Köves.

    Barnkonventionen innebär en skyldighet för stater att bistå barn i olika migrationsprocesser i syfte att säkerställa att barn får reell tillgång till sina rättigheter enligt konventionen. Barnkonventionen har därför potential att både ge dessa barn ett starkt skydd och att ge de rättstillämpande myndigheterna en faktisk måttstock att förhålla sig till. Det övergripande syftet med detta kapitel är att redogöra för hur barnkonventionen kan påverka Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas arbete. I kapitlet behandlas först de krav som barnkonventionen ställer på svenska migrationsmyndigheters handläggning och tillvägagångssätt, härefter redogörs för hur barnkonventionen påverkar och har bäring på hur bestämmelser i utlänningslagen ska tolkas. Slutligen diskuteras migrationsrättsliga utmaningar och möjligheter med att barnkonventionen sedan den 1 januari 2020 är svensk lag.

    Läs mer om Barns rättigheter i migrationsprocessen