Att utveckla skolverksamheten och ämnesundervisningen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elever att utveckla kunskaper och förmågor kopplade till olika skolämnen är ett mål som många har gemensamt. Detta gäller undervisande lärare vars arbete inkluderar att hela tiden utveckla och tänka till kring sin undervisning för att skapa ännu bättre förutsättningar för elevernas lärande. Det gäller också rektorer och skolhuvudmän som i och genom det systematiska kvalitetsarbetet (hädanefter benämnt som SKA-arbete) har en strävan att kontinuerligt utveckla skolans verksamhet för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas lärande. Och det gäller de många forskningsprojekt, exempelvis inom ramen för ULF-avtal (Utbildning, Lärande, Forskning) och Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), som har som ambition att bidra till undervisningsutveckling och skolans vetenskapliga grund och därmed också till elevers lärande.Trots att dessa tre verksamheter (lärares vardagliga undervisningsutveckling, skolors/skolhuvudmäns SKA-arbete och undervisningsutvecklande forskningsprojekt) har, om inte samma, så åtminstone synnerligen överlappande mål, pågår de ofta mer eller mindre separerat från varandra. Var för sig kan de bidra till viktig och välbehövlig utveckling av skolverksamheten och undervisningen, men sammankopplade kan de sannolikt nå betydligt längre. Utifrån såväl ett skol- och huvudmannaperspektiv, som utifrån ett ULF-verksamhetsperspektiv, finns därmed ett behov av att i ännu högre grad knyta samman lärares identifiering och hantering av undervisningsutmaningar som uppstår i klassrummet, skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete och formulering av de forskningsfrågor som beforskas inom ramen för exempelvis ULF-satsningar. Syftet med det projekt som ligger till grund för den här rapporten är därför att identifiera förutsättningar, utmaningar och möjligheter i relation till en sådan sammankoppling.

I artikeln argumenterar forskningsnätverket FUTURES (vid Stockholms universitet) för betydelsen av ämnesdidaktisk forskning runt elevers framtidsföreställningar. Utifrån en narrativ ansats, och med hjälp av empiriska exempel från en pilotstudie, analyseras och beskrivs gymnasieelevers framtidsberättelser och en diskussion förs om implikationerna för samhällskunskapsundervisningen. Analysen visar att elevernas berättelser om framtiden ofta har en eurocentrisk utgångspunkt och en genomgående pessimistisk ton. Berättelserna tar avstamp i samtida skeenden som klimatkrisen och pågående internationella konflikter. De flesta eleverna utesluter eller distanserar sig i berättelsen från det egna potentiella aktörskapet i framtiden. Två huvudsakliga implikationer för undervisningen diskuteras. För det första vikten av att samhällsundervisningen skapar möjligheter för eleverna att fördjupa förståelse av de egna möjligheterna till politisk påverkan i frågor som rör samhällets utveckling. Vi lyfter fram potentialen i att ta avstamp i ytterligare ämnesperspektiv från bland annat historia, geografi och religionskunskap när framtidsfrågor diskuteras. För det andra vikten av att eleverna ges möjlighet att i berättelser om framtiden skriva in sig själva som aktiva, engagerade och kunniga medborgare.

Religionskunskap och psykologi är två skolämnen som tar sig an livsnära, existentiella och livsåskådningsrelaterade frågor och kan därmed aktualisera s.k. “existensdimensioner”. Aktualiseringen av existensdimensioner i undervisningen, vilken  kan ske i mötet mellan en elevs livsvärld/erfarenheter och ett specifikt psykologi- eller  religionskunskapsinnehåll, rymmer stor potential att ta till vara på, men också  utmaningar att bemöta. En potential av särskilt intresse för denna studie är relationen  mellan aktualiseringen av existensaspekter och elevers vidgade ämnesförståelse.  Tidigare forskning har konstaterat att relationen mellan elevers meningsskapande och  engagemang i undervisningen och deras sätt att relatera till ämnets innehåll och former  spelar roll för deras lärande och ämnesförståelse (se t.ex. Berg & Aldenmyr 2023; Hidle  2022; Löfström 2023; Osbeck et al 2024; Persson 2023; Törnegren & Deldén 2024). Trots  detta visar sig kunskapen om de faktiska förutsättningarna och villkoren för mötet  mellan eleven och olika ämnesinnehåll i den konkreta ämnesundervisningen behöva  utvecklas ytterligare. Syftet med denna studie är därför att bidra med denna  kunskapsutveckling. I denna paper presentation kommer vi att presentera resultat från  en intervjustudie med 31 gymnasielärare i religionskunskap och psykologi om deras  tankar kring och bemötande av existensdimensioner i ämnesundervisningen. Ett särskilt  fokus riktas mot potential och utmaningar, men också mot resonemang kring didaktiska  val och implikationer för undervisning. Intervjustudien är en del av ett större,  externfinansierat forskningsprojekt: Existensaspekter i undervisningen - religionskunskap och psykologi  (https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/existensaspekter-i- %C3%A4mnesundervisningen-religionskunskap-och-psykologi) Resultaten från intervjustudien kommer att ligga till grund för planering och  genomförande av en interventionsstudie i de båda ämnena, vilken kommer att  genomföras under höstterminen -25. 

Highlights:–Civic visual literacy is partly model generic, partly model specific, and partly content dependent–A central aspect of civic visual literacy is moving beyond the model itself–Entirety, expansion, and agency are three key aspects that students need to discernPurpose: The aim is to specify the meaning of visual literacy within the context of social science education (SSE).Design/methodology/approach: Data consist of 94 recorded small-group discussions from four learning studies in SSE aimed at qualifying students’ reasoning about societal systems and issues. Phenomenography was used to identify key aspects that students needed to discern if they were to develop qualified reading of flowcharts and scatterplots.Findings: Civic visual literacy should be understood as partly model generic, partly model specific, and partly dependent on the content visualised. Entirety, expansion, and agency are aspects that students must discern if they are to develop a more qualified civic visual literacy and thus be able to reason about societal systems and issues in aqualified way, using visual representations as a tool.Research limitations/implications: Four models were used. Future studies should investigate the extent to which the results hold in relation to different subject content and model types.Practical implications: Entirety, expansion, and agency must function as focal points in SSE teaching when visual representations are used.  

Med vardagliga undervisningsutmaningar som grund för det kollegiala utvecklingsarbetet finns stor potential att stärka den gemensamma kunskapsbasen i ett meningsfullt systematiskt kvalitetsarbete.Författarna erbjuder här tankesätt, konkreta redskap och en stegvis arbetsgång för att systematiskt ringa in och ta sig an de ämnesdidaktiska undervisningsutmaningar som uppstår i klassrummen. I boken lyfts vikten av att lärare tillsammans identifierar de ämnesdidaktiska utmaningarna och utifrån dessa finner vägar att vässa undervisningen. Det handlar om att ta avstamp i befintlig kunskap och erfarenhet i ett utvecklingsarbete som både kan dra nytta av och utgöra utgångspunkt för ny ämnesdidaktisk forskning.Den här boken vänder sig till praktiserande eller studerande lärare och rektorer i 7-9 som vill anlägga ett granskande förhållningssätt till den egna praktiken. Den kan med fördel köpas in av en hel skola för att främja det gemensamma lärandet i en skolutveckling som gör skillnad.