Anna Christiernsson Bitr. universitetslektor

Kontakt

Namn och titel: Anna ChristiernssonBitr. universitetslektor

Epost: anna.christiernsson@juridicum.su.se

Telefon: +468162358

Arbetsplats: Juridiska institutionen Länk till annan webbplats.

Besöksadress Rum C 982Universitetsvägen 10 C

Postadress Juridiska institutionen106 91 Stockholm

Forskargrupp

Baltic Sea Fellows

Om mig

Docent och lektor i miljörätt.

Undervisning

Min undervisning har omfattat stora delar av den svenska miljörätten, EU:s miljörätt och den internationella miljörätten. För närvarande är jag kursföreståndare för kurserna Juridik och praktik och undervisar på Civilrätt D, Miljörätt, Transboundary Environmental Law, Cross-Cutting Issues in Environmental Law och Methods, Theories and Practices in Env. Law. Jag handleder och examinerar examensarbeten i miljörätt.

Forskning

Min forskning handlar om rätten som styrmedel för att nå miljömål och hantera hållbarhetskonflikter. Detta inkluderar bland annat frågor om rättslig styrning i komplexa, dynamiska och gränsöverskridande sammanhang, samordningen mellan miljö- och sektorslagstiftning samt adaptiv och ekosystembaserad förvaltning. Min forskning omfattar bland annat fiske- och jaktlagstifning, art- och områdesskydd, inklusive strandskydd, miljökvalitetsnormer, planeringslagstiftning, kulturmiljölagstiftning samt egendomsskydd. Den omfattar såväl EU-rätt som svensk rätt.

Projektledare för det tvärvetenskaplig forskningsprojektet APEEL, Rättsliga perspektiv på landskapsplanering för en hållbar klimatomställning (Formas, 2021-28).

Huvudhandledare för:

Edith Lalander Malmsten (fr.om. 1 sept. 2021) (landskapsplanering och klimat)
Rebecka Thurfjell (fr.om. 1 sept. 2022) (fiske och skydd av biologisk mångfald)
Emma Flevaud Dufau (fr.om. 2 sept. 2024) (skydd av biologisk mångfald och klimat)

Äldre publikationer, som inte omfattas inte av publikationslistan nedan, inkluderar bland annat:

Vetenskapliga artiklar (peer-review-granskade)

Christiernsson A. och G. Michanek. 2016. Miljöbalken och fisket. Nordisk miljörättslig tidskrift 2016:1, s. 11–28.
Stage, J, Christiernsson, A. och P. Söderholm. 2016. The economics of the Swedish individual transferable quota system: Experiences and policy implications. Marine Policy 66, s. 15–20.
Christiernsson, A. 2015. God miljöstatus och fiske – Hur effektiva är miljökvalitetsnormer? Nordisk miljörättslig tidskrift 2015:2, s. 93–106.
Christiernsson, A., Michanek, G. och P. Nilsson. 2015. Marine Natura 2000 and Fishery – The Case of Sweden. Journal for European Environmental and Planning Law 12:1, s. 22–49.
Christiernsson, A. 2015. Åtgärdsprogrammens funktion vid länsstyrelsernas prövningar och tillsyn av vattenverksamheter. Nordisk miljörättslig tidskrift 2015:2, s. 59–75.
Michanek, G. och A. Christiernsson. 2014. Adaptive Management of EU Marine Ecosystems – About Time to Include Fishery. Scandinavian Studies in Law 59, s. 228–234.
Söderholm, P. och A. Christiernsson. 2008. Policy Effectiveness and acceptance in the taxation of environmentally damaging chemical compounds. Environmental Science and Policy 11, s. 240–253.
Söderholm, P. och A. Christiernsson. 2007. Environmental Taxation of Fertilizers in Europe: Policy Design, Outcome and Future Potential. I Critical Issues in Environmental Taxation IV. Oxford: Oxford University press, s. 515–541.

Konferensbidrag

Christiernsson, A. 2006. Legal Limits and Adaptive Management of Wildlife Populations Swedish Law. Digital Library of the Commons, Indiana University.

Rapporter

Chapron, G. Christiernsson, A. Darpö, J., Epstein Y. och M. Forsberg. 2018. Slutrapport från Forskningsprogrammet Claws and Laws 2013–2017 .
Michanek, G., Darpö, J. Jagers, S. Sundblad, E.L., Söderholm P. och L. Gipperth med bidrag från Christiernsson, A., Ek, K. Olsen Lundh, C., Persson, L., Sevä M. och C. Söderberg. 2016. Genomförandet av det svenska systemet för miljökvalitetsnormer. Lärdomar från forskningsprogrammet SPEQS, Syntesrapport.
Stage, J., Christiernsson, A. och P. Söderholm. 2015. Samhällsekonomisk utvärdering av havsmiljöarbete. Exemplet överförbara fiskerättigheter. Havsmiljöinstitutets rapport 2015:5.
Söderholm, P., Christiernsson, A. och J. Stage. 2015. Samhällsekonomiska analyser i havsmiljö- och vattenförvaltningen: kartläggning, kategorisering och utvecklingsområden. Havsmiljöinstitutets rapport 2015:4.
Christiernsson, A. et al. 2014. Fiske och Natura 2000. 7 kap. 28 a § miljöbalken i EU-rättslig belysning. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:7.

Doktorsavhandling

Christiernsson, A. 2011. Rättens förhållande till komplexa och dynamiska ekosystem. Akademisk doktorsavhandling i miljörätt. LTU.
Christiernsson, A. 2008. Skyddet av biologisk mångfald vid jakt. Akademisk. Licenciatavhandling, LTU.

Populärvetenskapliga arbeten

Christiernsson, A. 2013. Föråldrad jaktlag slår hårt mot rovdjuren. Miljöaktuellt. IDG. Nr. 2: 8.
Christiernsson, A. 2010. Juridiken och återetableringar. Biodiverse 4:7.
Bergström et al. 2010. Viltet. I Vilt, människa, samhälle (red. Danell och Bergström). Liber AB, s. 17–32.
Bergström et al. 2010. Åtgärder - minska viltskadorna. I Viltet, människa, samhälle (red. Danell och Bergström). Liber AB, s. 285–301.

Publikationer

Sök publikationer

Safeguard ecosystem function and carbon storage capacity in deep soft seabeds
Övrigt
2025. Anna Christiernsson, Clare Bradshaw, Volker Brüchert, Sofia Wikström, Francisco J. A. Nascimento.
Policy Briefs från Stockholms universitets Östersjöcentrum
Deep soft bottoms are of vital importance for the functioning of the whole marine ecosystem and for long-term carbon storage. These functions may be reduced when the bottoms are trawled for commercial fishing and during seabed mining. Still, these habitats are often overlooked when outlining marine protected areas and restricting fisheries and exploitation. EU Member States must better protect deep soft bottoms in the Baltic and North Sea.
Läs mer om Safeguard ecosystem function and carbon storage capacity in deep soft seabeds
The Law, Sustainable Energy Use and the Preservation of Heritage Values in Sweden
Konferens
2025. Melina Malfry, Anna Christiernsson, Mia Geijer, Tor Broström.
The purpose of this ar cle is to present the results from a Swedish legal researchproject – the REKO project – and to analyse how its findings are relevant for EU memberstates facing the implementa on of the amended Energy Performance of Buildings Direc ve.We have iden fied that a major obstacle to renova ng towards a sustainable builtenvironment involves unclear legal construc on, including which buildings are protected ordesignated as culturally valuable, and when a legal pre-assessment is needed. We find thatthis obstacle is being compounded by an overall problem in the lack of relevant knowledgeamong property owners, energy experts, and decision-makers. We can conclude that theinterpreta on of the law regarding the protec on of heritage values and the requirementsfor energy eﬃciency measures is quite clear. However, it is diﬃcult for the property ownersand the average person to understand how these diﬀerent sustainability goals relate to each other. A clarifica on in the law may therefore be needed, not least in order to ensure legalcertainty for property owners. Addi onally, in light of the amended direc ve, clarifica on inthe law may be necessary to specify that energy requirements must be adjusted if they riskharming the heritage value in a way that is prohibited.
Läs mer om The Law, Sustainable Energy Use and the Preservation of Heritage Values in Sweden
Värna och skydda de viktiga funktionerna i djupa mjukbottnar
Övrigt
2025. Anna Christiernsson, Clare Bradshaw, Volker Brüchert, Sofia Wikström, Francisco J. A. Nascimento.
Policy Briefs från Stockholms universitets Östersjöcentrum
Djupa mjukbottnar är viktiga för hela det marina ekosystemets funktion och för långsiktig kolinlagring. Dessa funktioner riskerar att försämras när bottnarna trålas vid kommersiellt fiske och vid gruvdrift på havsbotten. Ändå förbises dessa livsmiljöer ofta när man fastställer marina skyddsområden och begränsar fiske och exploatering. EU:s medlemsländer måste skydda djupa mjukbottnar i Östersjön och Nordsjön bättre.
Läs mer om Värna och skydda de viktiga funktionerna i djupa mjukbottnar
God ekologisk status i ytvattenförekomster
Bok
2024. Anna Christiernsson, Christina Olsen Lundh.
Syftet med boken är att ge grundläggande kunskaper om miljökvalitetsnormen god ekologisk status, vilka rättsliga skyldigheter som åligger Sverige enligt ramdirektivetför vatten samt hur direktivet har genomförts i den svenska lagstiftningen. I boken ges också en kortfattad beskrivning av miljökvalitetsnormer som rättsligt instrument samt rättsliga möjligheter att ställa krav på verksamheter och åtgärder för att säkerställa att miljökvalitetsnormer följs.Boken vänder sig främst till studenter vid olika universitetsutbildningar där miljö- kvalitetsnormer behandlas. Vi tror dock att boken även kan vara användbar för praktiskt verksamma personer som vill ha en mer övergripande förståelse för den rättsliga regle- ringen i Sverige, den EU-rättsliga bakgrunden och rättsutvecklingen.
Läs mer om God ekologisk status i ytvattenförekomster
Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket. Del 1. Om utflyttning av trålgräns
Artikel
2024. Anna Christiernsson, David Langlet, Ulf Bergström.
Förvaltningsrättslig Tidskrift 163-182
Under senare tid har mycket kritik riktats mot det storskaliga ström- mingsfisket i Östersjön. Det anses medföra risker både för miljön och för det småskaliga kustfisket. Av denna anledning har en omfördelning av fiskemöjligheter samt en utflyttning av trålgränsen föreslagits. I två artik- lar, del 1 och 2, analyserar vi rättsliga förutsättningar för att genomföra dessa två åtgärder i Sveriges territorialhav. I den första delen behandlar vi frågan om utflyttning av trålgräns och särskilt medlemsstaters handlings- utrymme enligt EU-rätten, givet EU:s exklusiva kompetens, att införa förbud som också träffar andra staters fiske. I den andra delen behandlar vi frågan om omfördelningar av fiskemöjligheter och särskilt medlems- staters handlingsutrymme enligt EU-rätten att anta en nationell metod för fördelning av fiskemöjligheter som innebär en ojämlik behandling av nationella fiskefartyg. Sammanfattningsvis visar analyserna i den första delen att det föreligger ett relativt stort utrymme för Sverige att anta natio- nella fiskeregler av miljöskäl i territorialhavet, även i områden där andra stater har tillträde, samt att åtgärder inte förutsätter fullständig vetenskap- lig säkerhet om åtgärdernas effekt eller att åtgärderna ensamt säkerställer målen. En annan slutsats är att åtgärder som antas av stater i enlighet med bemyndigande i EU-rätten gäller före de bilaterala fiskeavtalen mellan medlemsstater vid eventuella konflikter.
Läs mer om Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket. Del 1. Om utflyttning av trålgräns