Profiles

Ali Mohamed

Ali Mohamed

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för pedagogik och didaktik
E-post ali.mohamed@edu.su.se
Besöksadress Frescativägen 54
Postadress Institutionen för pedagogik och didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Identitetsskapande på sociala medier

Syftet med denna forskning är att utveckla kunskap om hur identitet formas och vad som kännetecknar lärande på sociala medier. I denna forskning fokuserar jag på vilka identiteter formas på sociala medier,  hur kommer identiteter till uttryck på sociala medier och vad som kännetecknar sociala medier som lärmiljöer? Flera forskare skriver att sociala medier har blivit en integrerad del av våra liv. Sociala medier är alltså ett begrepp som omfattar en uppsättning av tjänster som möjliggör för människor att samspela och kommunicera med varandra. Det finns olika plattformar av sociala medier såsom nätgemenskaper, mediedelningar, nätverkspel, bloggar, direktmeddelande, mikrobloggar, forum, epost, virtuell värld och mötesplatser. Sociala medier består av ett användargenererade innehåll som både skapas och används av människor som deltar i dessa medier som möjliggör för människor att kommunicera och samspela med varandra oberoende av tid och rum. Enligt senaste rapport från Internetstiftelsen i Sverige, iis.se har mer än 90 procent av Sveriges befolkning tillgång till nätet där man söker information, kollar på YouTube, använder olika Sociala medier såsom Facebook, Twitter, Instagram etcetera. Användningen av de olika sociala medierna varierar beroende på bland annat ålder och varierade möjligheter som dessa medier erbjuder samt tillgång och även om man använder mobiltelefoner eller datorer. I sociala medier finns även forskningar runt om världen och även i Sverige som tyder på radikalisering och uppmanade till har och våld. Sociala medier har blivit även populära och används som bland annat som nyhetskälla. Bland de som använder Twitter som kanal för att sprida sina nyheter och uttryck är USAs president Donald Trump, och i Sveriges använder tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt sociala medier som kommunikationskanal. På Facebook bildas öppna och slutna grupper eller webbsidor som lockar till sig tusentals medlemmar. Även finns många personer som lockar till sig stort antal följare som deltar i personernas inlägg med kommentarer, gillamarkeringar eller bara där som lurker som spanar och läser vad som skrivs. En del inlägg i olika grupper utvecklas tilläggen med tusentals kommentarer och delningar. I vissa kommentarer bildas grupperingar som följer särskilda kommentarer som kan leva inte bra en dag utan i årtal. Inlägg eller kommentarer kan också sparas som skärmbilder och används vid olika sammanhang, som argument, bildbevis eller annat syfte. Olika plattformar av sociala medier kan användas på olika sätt; YouTube används för film och kommunikation med kommentartexter, eller direktsändning, Instagram med bildberbetning används för att dela bilder och korta filmer men även korta kommentarer, chatt men inte på samma sätt som Facebook som ger större möjligheter till att bland annat bilda grupper och skapa långa inlägg med text, bild eller film eller direktsändning. Alltså, Sociala medier möjliggör för dess användare att producera, konsumera och reproducera information, skapa identiteter, lära och organisera sig. Styrkan med sociala medier är att de bygger i stort sätt på användargenererade innehåll som kan göras tillgängliga för medlemmar oberoende av tid och rum. På sociala medier interagerar och kommunicerar deltagare genom användning av text, bilder, symboler, memer eller skämtbilder, musik och film. Flera forskare har betonat att sociala medier har blivit alternativa medier till traditionella (institutionaliserade) medier. Detta gör att sociala medier blir alltmer naturliga miljöer för bland annat diskussioner och debatter som framkallar starka känslor som påverkar människans liv. I sociala medier kan enskilda individer lättare skapa kontakt med varandra och få  återkoppling på sina budskap. Tidigare forskning har visat varierande resultat om vad som gör att människor använder sig av sociala medier och hur de använder det. Mycket fokus ligger på hat, mobbning men också att fysiska platser flyttas till digitala arenor. Sådana forskningar har däremot fokuserat bland annat på ungdomar på framför allt öppna grupper. Det finns även studier som behand­lar identitetsfrågor men främst avsett hur människor presenterar sig själva på sociala medier genom personliga presentationer, bloggar eller Twitter. Hur som helst saknas  fortfarande studier om människors identitetsskapande och lärande i öppna och slutna grupper särskilt  inom pedagogik. I pedagogik intresserar sig forskare för mänskliga utvecklings- och påverkansprocesser. Pedagogik besvarar frågor om hur och varför i samhället, och vad som möjliggör människors handlande, vilket gör det viktigt för mig som pedagog att forska om människors identitetsformering på Sociala medier. Jag har därför börjar studera människor i framför allt slutna grupper genom att vara medlem på sådana grupper för att kunna studera det sociala livet i dessa fält så som det är. Genom en deltagande nätobservation; alltså det som kallas netnografi försöker jag närma mig det sociala livet så som det är i dess naturliga miljön. I metoden netnografi, erkänns onlinemiljön som forskningsfält där forskaren strävar efter att skapa en förförståelse för andras människors utkikspunkt, genom att interagera och kommunicera med dem, observera dem, studera dessa människors handlingar i form av text, bilder, symboler, musik och film.

Senast uppdaterad: 26 december 2018

Bokmärk och dela Tipsa