Profiles

Anna-Malin Karlsson

Anna-Malin Karlsson

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 35 12
E-post anna-malin.karlsson@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D566
Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Från augusti 2018 är jag professor i svenska vid Stockholms universitet. Tidigare arbetade jag sex år (2012-2018) som professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala universitet. Dessförinnan var jag professor i svenska vid Södertörns högskola i fyra år (2008-2012).

Jag är intresserad av språkets roll i de sociala sammanhang vi ingår i. Jag är också nyfiken på språket som meningsskapande resurs i relation till andra sådana - som bilder, former, kroppsrörelser etc. Framförallt har jag använt mig av funktionell grammatik och socialsemiotik i analyser av texter och samtal och samspelet mellan dem. Jag har kommit att ägna mig ganska mycket åt vad man brukar kalla tillämpad eller praxisorienterad forskning, vilket kanske är ett av skälen till att jag alltmer börjar intressera mig för språkvetenskapens gränser och vetenskapshistoriska utveckling.

Varje månad skriver jag språkspalt i Svenska Dagbladet (länk).

Forskning

Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället (VR 2015-2017)

Tillsammans med Theres Bellander, Ulla Melander Marttala, Mats Landqvist och Zoe Nikolaidou.

Projektet undersöker kommunikation kring hjärtfel hos barn och kommer att avslutas under 2018.

Mer information: projektets hemsida vid Uppsala universitet

Tidigare projekt

Omsorg som språkarbete (FAS/Forte 2010-2012)

Tillsammans med Zoe Nikolaidou (Södertörn) och Gunilla Jansson (Stockholms universitet).

Projektet fokuserde andraspråkstalares arbetssituation på arbetsplatser i äldreomsorgen. För arbete inom vård och omsorg innebär det som ibland kallas den nya arbetsordningen det att arbetsuppgifterna utökas med exempelvis dokumentation och kontaktmannaskap. När kraven på språklig och kommunikativ kompetens ökar riskerar de som inte uppfyller dem att bli utan arbetsuppgifter och på sikt hamna utanför arbetslivet. Det övergripande syftet med projektet var att bidra till en såväl vidgad som fördjupad förståelse för vad som brukar beskrivas som bristfälliga kunskaper i svenska och de problem med marginalisering som är förknippade med detta. Hur påverkar de ökande kraven de anställdas möjligheter att delta i centrala arbetspraktiker på arbetsplatsen? Vilka problem uppstår och hur löses de? Projektet bestod av två delstudier I delstudie 1 (som genomfördes vid Södertörns högskola) undersöks skriftpraktiker medan delstudie 2 fokuserade samtalspraktiker. Målet var att utveckla metoder för medvetandegörande och kunskapsutveckling som verksamheten kan använda.

Grammatiska metaforer i svenskan

Projektet var ett forskarassistentprojekt finansierat av Vetenskapsrådet (2007-2008). Utgångspunkten var den systemisk-funktionella grammatikens teori om hur vi skapar betydelse genom språket. Begreppet grammatisk metafor beskriver här hur överförd betydelse kan skapas med hjälp av lexikogrammatiken; genom att uttrycka en processbetydelse som ett substantiv (som "målning") tingifierar vi den och genom att utforma påståendehandlingar som frågor förändrar vi vår relation till mottagaren. Grammatiska metaforer har hittills främst förknippats med vetenskapliga register, men såväl teorin i sig som senare forskning talar för att grammatiskt överförd betydelse skapas inom alla tänkbara verksamheter, bara behovet av att uttrycka sig "icke-vardagligt" (inkongruent, med en SFL-term) finns. En av de övergripande frågorna för projektet är: Hur används svenska språkets resurser för att skapa specialiserad betydelse i olika sammanhang? Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ny empiri diskutera och problematisera ett av de mer omhuldade begreppen inom SFL: kongruens (och inkongruens).

CELiNE, Content Embedded Literacy Education for the 'New Economy' (EU-projekt, Leonardo, 2008-2009)

Projektet grundade sig på idén att skriftbruk i den nya arbetsordningen genomsyrar de flesta yrken och att läsande och skrivande är inbäddade i andra arbetsuppgifter. Syftet var att utveckla metoder för läs- och skrivträning i yrkesutbildningar. Jag ledde den svenska delen av projektet fram till 31 december 2008.

Text och arbete i den nya ekonomin (Vetenskapsrådet 2005-2007, förlängt till 2009)

I projektet undersöktes hur kunskap och perspektiv i komplicerade arbetsprocesser medieras och förhandlas genom skrivna texter. Av särskilt intresse var arbete inom heterogena projektgrupper. Liksom i projektet Skriftbruk i arbetslivet utgick vi från teorier och arbetssätt inom New Literacy Studies men förde även in interaktionsanalys samt verksamhets- och aktivitetsanalys.

Mer information: Projekthemsida Text och arbetewww.amkarlsson.se/textocharbete

Skriftbruk i arbetslivet (Vetenskapsrådet 2002-2004)

Projektet undersökte skriftanvändningens roll och plats i vanliga svenska yrken: undersköterska, byggnadsarbetare, lastbilsförare, butiksbiträde, förskollärare, IT-supportspecialist och fordonsmekaniker. Teoretiskt och metodiskt byggde det på arbete inom New Literacy Studies. Observation och intervjuer kombinerades med analyser av arbetsplatsen som skriftbruksmiljö samt (multimodal och språklig) analys av använda texter.

Mer information: Projekthemsida Skriftbruk i arbetslivetwww.amkarlsson.se/skriftbruk

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas Visa alla publikationer av Anna-Malin Karlsson vid Stockholms universitet

Filer

  • CV (180 Kb)

Senast uppdaterad: 12 september 2018

Bokmärk och dela Tipsa