Profiles

Anna-Malin Karlsson

Anna-Malin Karlsson

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 35 12
E-post anna-malin.karlsson@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 674
Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är intresserad av språkets roll i de sociala sammanhang vi ingår i och har forskat om språkanvändning i arbetslivet och om vårdkommunikation. Min doktorsavhandling handlade om personliga hemsidor på Internet. Bland annat har jag använt mig av funktionell grammatik och socialsemiotik i analyser av texter och samtal och samspelet mellan dem. Jag har kommit att ägna mig ganska mycket åt vad man brukar kalla tillämpad eller praxisorienterad forskning, vilket är ett av skälen till att jag alltmer börjar intressera mig för språkvetenskapens gränser och vetenskapshistoriska utveckling.

Tidigare arbetade jag sex år (2012-2018) som professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala universitet. Dessförinnan var jag professor i svenska vid Södertörns högskola i fyra år (2008-2012).

Varje månad skriver jag språkspalt i Svenska Dagbladet (länk).

Sedan den 1 januari 2019 är jag prefekt vid institutionen.

Undervisning

Jag handleder två doktorander vid Uppsala universitet: Linda Pfister och Hanna Åkerström.

Forskning

Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället (VR 2015-2017)

Tillsammans med Theres Bellander, Ulla Melander Marttala, Mats Landqvist och Zoe Nikolaidou.

Projektet undersökte kommunikation kring hjärtfel hos barn och avslutades under 2018. Resultaten sammanfattas och förmedlas på www.hälsokommunikation.se

Omsorg som språkarbete (FAS/Forte 2010-2012)

Tillsammans med Zoe Nikolaidou (Södertörns högskola) och Gunilla Jansson (Stockholms universitet).

Projektet fokuserde andraspråkstalares arbetssituation på arbetsplatser i äldreomsorgen. Projektet bestod av två delstudier I delstudie 1 (som jag var ansvarig för) undersöks skriftpraktiker medan delstudie 2 fokuserade samtalspraktiker. Målet var att utveckla metoder för medvetandegörande och kunskapsutveckling som verksamheten kan använda.

Länk till närmare presentation av projektet på institutionens hemsida.

Grammatiska metaforer i svenskan (fo.ass. VR 2007-2008)

Begreppet grammatisk metafor beskriver här hur överförd betydelse kan skapas med hjälp av lexikogrammatiken; genom att uttrycka en processbetydelse som ett substantiv (som "målning") tingifierar vi den och genom att utforma påståendehandlingar som frågor förändrar vi vår relation till mottagaren. En av de övergripande frågorna för projektet var: Hur används svenska språkets resurser för att skapa specialiserad betydelse i olika sammanhang? Ett annat syfte är att med utgångspunkt i ny empiri diskutera och problematisera ett av de mer omhuldade begreppen inom SFL: kongruens (och inkongruens).

CELiNE, Content Embedded Literacy Education for the 'New Economy' (EU-projekt, Leonardo, 2008-2009)

Projektet grundade sig på idén att skriftbruk i den nya arbetsordningen genomsyrar de flesta yrken och att läsande och skrivande är inbäddade i andra arbetsuppgifter. Syftet var att utveckla metoder för läs- och skrivträning i yrkesutbildningar. 

Text och arbete i den nya ekonomin (Vetenskapsrådet 2005-2007, förlängt till 2009)

I projektet undersöktes hur kunskap och perspektiv i komplicerade arbetsprocesser medieras och förhandlas genom skrivna texter. Av särskilt intresse var arbete inom heterogena projektgrupper. Liksom i projektet Skriftbruk i arbetslivet utgick vi från teorier och arbetssätt inom New Literacy Studies men förde även in interaktionsanalys samt verksamhets- och aktivitetsanalys.

För mer information, se dokumentet Projektet Text och arbete, längst upp till höger.

Skriftbruk i arbetslivet (Vetenskapsrådet 2002-2004)

Projektet undersökte skriftanvändningens roll och plats i vanliga svenska yrken: undersköterska, byggnadsarbetare, lastbilsförare, butiksbiträde, förskollärare, IT-supportspecialist och fordonsmekaniker. Teoretiskt och metodiskt byggde det på arbete inom New Literacy Studies. Observation och intervjuer kombinerades med analyser av arbetsplatsen som skriftbruksmiljö samt (multimodal och språklig) analys av använda texter.

För mer information, se dokumentet Projektet Skriftbruk i arbetslivet, längst upp till höger.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2019. Theres Bellander, Anna-Malin Karlsson. PLoS ONE 14 (6)

    In this article, patient activity in 8 audio recorded specialist consultations on fetal cardiology is investigated in order to explore how, why and when patients tend to participate in encounters in which the doctor dominates the interaction. The overall question is: How can the participation of patients in the consultations be connected to the development of higher levels of health literacy, i.e. to interactive literacy and to critical literacy? Patient participation is here understood as interactive action and is analyzed in terms of different interactive moves, which are related to different recurring topics. Despite the highly standardized format of the consultations, there is a large variation between the patients’ participation: between 0.7 and 2.8 moves per minute. The patients participate most during the topics ‘Prevalence’ and ‘Consultations’ and least during the topic ‘The normal heart’. Although most of the patients' moves are responses to what the doctor says, they remarkably often pose questions and use so called rejoinders. By posing questions, they take control of the information flow and sometimes even change the topics. By using rejoinders, they analyze the problems involved in the discussion e.g. by asking for clarifications or confirmation. Patients with a low over-all participation rate also use fewer moves that indicate higher literacy levels. The qualitative analysis problematizes the idea of a simple scale from basic literacy to critical literacy. Moves that indicate basic literacy skills are interactively important for the learning activity, led by the doctor. However, patients who mainly support the doctor’s initiatives don’t take the opportunity to influence the flow of information in ways that might favor their health literacy development.

  • 2018. Anna-Malin Karlsson (et al.). Resultatdialog 2018, 57-59
Visa alla publikationer av Anna-Malin Karlsson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 26 juli 2019

Bokmärk och dela Tipsa