Profiles

Andrea Dankić. Foto: Henrik Persson

Andrea Dankic

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)
Telefon 08-674 79 57
E-post andrea.dankic@etnologi.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 E, plan 7
Rum D 4
Postadress 106 91 Stockholm 106 91 Stockholm

Om mig

Mina forskningsintressen berör frågor om kreativitet, praktik, kunskap, autenticitet, intersektionalitet.

I egenskap av lärare och pedagog strävar jag efter att ständigt arbeta med att skapa bästa möjliga förutsättning för en god pedagogisk miljö. Ett led i detta består av att vara lyhörd för studenters olika förutsättningar för inlärning och göra mitt bästa att bistå dem i deras lärande.

Fredagen den 13 dec 2019 kl. 10:00 i Nordenskiöldssalen, Geovetenskapens hus kommer jag att försvara min doktorsavhandling.

Forskning

I avhandlingen med titeln Att göra hiphop. En studie av musikpraktiker och sociala positioner (2019) undersöker jag vad som krävs för att få erkännande att ägna sig åt hiphopmusik. Hiphop associeras ofta med föreställningar om autenticitet baserat både på hur musiken låter och skapas, och på den kategorisering som utövarna beskrivs utifrån som bland annat består av kön, etnicitet, ras, klass och plats. Avhandlingen fokuserar på hur det praktiska musikskapandet samspelar med dessa sociala kategorier och visar att båda är lika viktiga för utövarna att förhålla sig till i sitt skapande.

Med utgångspunkt i framför allt intervjuer och observationer bland klubb-dj:ar, på battlerapscenen och på musikläger riktade till tonårstjejer, undersöks skapandeprocesser i Sverige under första halvan av 2010-talet. I avhandlingen identifieras en social position som ges namnet idealtypisk hiphopposition. Genomgående i materialet förhåller sig utövarna till denna position, som kan beskrivas i termer av bland annat en (ofta) arg ung man som rasifieras som icke-vit och som är från ett miljonprogramområde i Stockholm. Emellanåt kritiserades denna hiphopposition på olika vis av utövarna, andra gånger reproducerades den.

Övrigt källmaterial som ligger till grund för studien består av nätbaserat material såsom hemsidor och sociala medier-innehåll samt bilder och låttexter.

 

Publikationer som inte finns i DiVA

Peer-review granskade artiklar

Dankić, Andrea (2013). Hanouneh style resistance. Becoming hip-hop authentic by balancing skills and painful lived experiences. CyberOrient, 7:2. Finns enbart tillgänglig online: http://www.cyberorient.net/article.do?articleId=8625.

Andra vetenskapliga artiklar

Dankić, Andrea (2013). A room moderately one’s own. The negotiation of place through stories of authenticity construction among an artist and her musical followers. Nätverket: en etnologisk tidskrift, Vol. 18. 7 s.

Dankić, Andrea (2012). Musikaliskt lego byggt på kunskap och färdighet. I: Lundin, Johan (ed.), Intro - en antologi om musik och samhälle. Kira: Malmö. 7 s.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Avhandling (Dok) Att göra hiphop
    2019. Andrea Dankić (et al.).

    This dissertation explores music-making processes within the genre of Swedish hip-hop during the first half of the 2010s. Hip-hop is often associated with strong notions about authenticity based both on musical tradition regarding style and aesthetics, as well as social categories such as race, gender, class and place. While hip-hop scholarship has often focused on analyzing social categories as part of identity politics, the practical music-making aspect has often been neglected. The aim of this dissertation is to analyze how hip-hop musicking has been constituted by the combination of musical practices, skills, social positions, and knowledge. The prerequisites of Swedish hip-hop music are analyzed, with a particular focus on the intersection between practical music-making and gender, race, ethnicity, generation and place.

    The primary empirical material consists of qualitative interviews with and observations among club DJs, battle rappers, and hosts at battle rap events, as well as both the participants and the instructors at musical camps. Material from social media is also a part of the empirical material.

    The musicological concept of musicking with its understanding of music as a collection of social processes is an important theoretical foundation for this study. Thinking in terms of musicking instead of music enabled me to broaden the scope of possible social settings where the fieldwork was conducted, as well as the choice of study participants. In order to define the practices, knowledges, skills, and positions specific to the hip-hop context, I introduced the concept of hip-hop musicking. The term “hip-hop musicking” signifies the conceptual marriage of practical music-making and the identity formations within processes of hip-hop music-making. I argue that the concept of musicking benefits from an intersectional perspective, as social positions enable and shape musical practice.

    In the dissertation, the concept of an ideal–typical hip-hop position, inspired by Weber’s ideal type, is used to explore the processes behind music-making that are involved in hip-hop musicking. The ideal–typical individual is understood to be a young man racialized as non-white, is (often) angry, has a criminal record, and is from a vulnerable urban area in Stockholm. Throughout the empirical material, this hip-hop position appears in what is understood as the reproduction of stereotypical ideas of hip-hop music as a masculine and racialized coded sphere. However, it also appears in musicking where feminism is in focus.

    The results of the dissertation show that ideas about this ideal–typical social position strongly affect who is given recognition for their dedication to hip-hop musicking. This is relevant, as ideas about authenticity are important both for the empirical field and for hip-hop scholarship. At times, the study’s participants criticized this position, but at other times, they reproduced it. I argue that the ideal–typical hip-hop position can be understood as something constant that is also involved in change processes. Therefore, development is ongoing in terms of what is considered hip-hop musicking, while aspects of the ideal–typical position are allowed to remain the same. A part of the goal of musicking includes fighting with the ideal–typical and the normative. This, in turn, reproduces power relations while simultaneously involving possibilities for change.

Visa alla publikationer av Andrea Dankic vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 6 december 2019

Bokmärk och dela Tipsa