Profiles

Andreas Hellerstedt

Adjunkt, gästforskare

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
Telefon 08-674 73 20
E-post andreas.hellerstedt@idehist.su.se
Besöksadress Frescativägen 22-26
Rum B 335
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är för närvarande vikarierande studievägledare på Institutionen för kultur och estetik med ansvar för Idéhistoria. Jag arbetar också i viss utsträckning som lärare. Jag finns i rum 335 under mina mottagningstider kl. 10-13 tisdagar (som också är min telefontid), annars är det enklast att kontakta mig via mail. OBSERVERA att den fysiska mottagningstiden är inställd tills vidare. Det går utmärkt att istället boka in en tid för ett möte via Zoom, kontakta mig genom andreas.hellerstedt@idehist.su.se. Under Digitalt öppet hus 2020-03-31 finns jag tillgänglig i Zoom här: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/136381660

 

 

Undervisning

Som lärare har jag, sedan 2007, undervisat vid Stockholms universitet, Södertörns högskola och Lunds universitet. Jag har framför allt undervisat på grundkursen i Idéhistoria, i första hand då delkurs 2, om den tidigmoderna perioden. Jag har också handlett uppsatser på alla nivåer och undervisat på olika temakurser som Framstegstanken, Dygdens historia (på Historiska institutionen) och för närvarande också på Dödens idéhistoria. Från och med 2020 undervisar jag också på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Forskning

Jag har som forskare framför allt ägnat mig åt tidigmodern idéhistoria. I min avhandling (2009) behandlade jag ödesföreställningar vid 1700-talets början. Avhandlingen belönades 2010 med "Johan Nordströms och Sten Lindroths pris för framstående vetenskapligt arbete". 2011-2013 arbetade jag med ett postdoc-projekt i Lund om Machiavellireception i Sverige. 2013-2016 ledde jag ett tvärvetenskapligt projekt vid Historiska institutionen om dygdebegreppets historia. Jag har ägnat mig åt furstespeglar i Norden från medeltid till 1700-talet, hjältebegreppets historia, visor om avrättade brottslingar och spelbaserat lärande ur historiskt perspektiv, i synnerhet i Johann Amos Comenius verk. Under 2020 arbetar jag med ett forskningsprojekt om synen på djurs rättigheter, djurs själar och djurs dygder runt år 1700 i Sverige och Finland.

 

Till höger hittar du länkar till några av de texter jag publicerat. För ett par av dem krävs att man loggar in via ett bibliotek, t ex Stockholms universitetsbibliotek, för att få tillgång till hela texten.

 

Mina senaste publikationer:

"Det enda ointagliga befästningsverket: Politisk kärlek i tre klassiska furstespeglar", i Eros, philia, agape: Kärlekens kulturhistoria (festskrift till Inga Sanner) (Lund: Ellerströms, 2020), s. 196–214.

 

med Stefano Fogelberg Rota (UmU), “Heroische Tugend (frühneuzeitliche Herrschertugend)”, i Compendium Heroicum, https://www.compendium-heroicum.de/.

 

med Peter Mozelius (MiUn), “Game-based learning: three historical approaches for the modern classroom”, Proceedings of the 9th Irish conference on game-based learning, ed. by Patrick Felicia (kommande, 2020), s. 52-60.

 

“‘Monstrum Rationis Status': Reason of State as Radical Philosophy at Uppsala University 1743-1747”, i Early Modern Disputations and Dissertations in an Interdisciplinary and European Context, red. Hanspeter Marti, Robert Seidel & Meelis Friedenthal, i serien Intersections (Leiden: Brill, kommande 2020).

 

”’Far fort, wår Unders-kung til thet Tig Herren drifwer’: Undermän, hjältar och Sveriges fall i Lohmans och Freses tillfällesdikter”, i Att dikta för livet, evigheten och döden, red. Arne Jönsson, Valborg Lindgärde, Daniel Möller & Arsenii Vetushko-Kalevich (Göteborg: Makadam, kommande 2020), s. 570-590.

 

"Fostrad i purpur: Furstespeglar på latin 1681-1703", Karolinska förbundets årsbok 2019, s. 89-122.

 

"From Ingenium to Virtus: The Cultivation of Talent in Seventeenth Century Dissertations from Uppsala University", Nordic Journal of Educational History 6:1 (2019), s. 71-93.

 

“Praeses and Praeceptor: a Late 17th Century University Dissertation as a ‘Mirror for Princes’”, i Early Modern Academic Culture, red. Bo Lindberg (Vitterhetsak., 2019), s. 161-176.

 

(såsom redaktör och författare till två kapitel): Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the 18th century, Knowledge Communities, (Amsterdam University Press, 2018).

 

med Peter Mozelius, "From Comenius to Counter-Strike: 400 years of Game-based learning as a didactic foundation", Proceedings of the 12th European Conference on Games Based Learning, red. Mélanie Ciussi (Sophia Antipolis: Academic Conferences and Publishing, 2018), s. 232-239.

 

”Historien om vår andra natur: Dygdebegreppet och historisk forskning”, Scandia 83:1 (2017), s. 99-112.

 

”Tapperhet, adelskap och luthersk ortodoxi under karolinsk tid”, i Mod i strid och filosofi, red. Peter Haldén & Biörn Tjällén (Nordic Academic Press, 2017), s. 105-122.

 

”The Absolute Hero – Heroic Greatness and Royal Absolutism in Sweden 1685-1715” i Stefano Fogelberg Rota & Andreas Hellerstedt (red.), Shaping Heroic Virtue: Studies in the Art and Politics of Supereminence in Europe and Scandinavia, Brill Studies in Intellectual History 249 (Brill; Leiden 2015), s. 153-185.

 

”Döden talar. Om svenska avrättningsvisor från 1600- och 1700-talen”, Arr: Idéhistorisk tidsskrift, 2/2016, s. 75-83.

 

(redaktör tillsammans med Emma Hagström Molin), Lärda samtal: en festskrift till Erland Sellberg (Ellerströms, 2014).

 

"Ett stort bevis av Evangelii kraft och sanning. Den vackra avrättningen som herrnhutisk propaganda", Historisk Tidskrift 3/2011, s. 491-510.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Avhandling (Dok) Ödets teater
    2009. Andreas Hellerstedt (et al.).

    The purpose of this dissertation is to study the function of the conceptions of Fate in political contexts as well as in views on society, in early 18th century Sweden. The investigation is centered on three main concepts, namely Providence (lat. providentia), Fate (lat. fatum) and Fortune (lat. fortuna).

    Four specific questions are treated: Were these conceptions of Fate used as a ‘scapegoat’ or an ‘alibi’ for God, as has been suggested by recent research? How was the catastrophe of the Great Northern War (1700–1721) dealt with by aid of these conceptions? What capacity to shape their own destiny were people thought to have? Which interpretations regarding the conceptions of Fate were regarded as incorrect, and why?

    The dissertation shows how conceptions of fate were well established and filled a number of important functions in society, such as comfort, social discipline, and preservation of one's personal as well as national honor. Christian and classical traditions both played important parts in shaping these concepts. In particular, the philosophy of stoicism and the early Christian philosopher Boethius were central influences.

  • Bok (red) Lärda samtal
    2014. Emma Hagström Molin, Andreas Hellerstedt.
  • 2014. Andreas Hellerstedt. Förmoderna offentligheter
  • 2014. Andreas Hellerstedt. Utopin i vardagen
  • 2017. Peter Mozelius (et al.).

    Game-based learning (GBL) is an emerging field reaching new contexts. Research has reported about students’ rich use of digital games and the learning potential of GBL in traditional school subjects. Digital games have been tested as educational tools in various subjects in Swedish schools during the last decade, in areas such as teaching and learning of history and foreign languages. However, there is a lack of detailed research on attitudes toward the use of GBL in history education.

    Main aim of the study was to examine and discuss attitudes toward an increased use of digital games in formal history education. Earlier studies have analysed students’ opinions and preferences, but this study has a focus on the teacher perspective and on which design factors are important if digital games should be an alternative for self-learning in history education. The research approach has been qualitative cross-sectional study where secondary school teachers have answered questionnaires with open-ended questions on their view of didactics and the use of GBL in formal education. All selected respondents are registered as professional secondary school history teachers. Furthermore, teachers have described their own gaming habits and their game design preferences.

    Findings show that a majority of the informants have good knowledge about digital games with historical setting and also a positive attitude toward an increased use of GBL. Secondary school teachers also have a tradition of using various media in their teaching and learning activities and there are neither any regulations against an increased use of digital games. An important aspect of history education, where digital games might not the first choice, is in the description of the main changes and influence of a historical époque. Authors’ recommendation is to use games that can enable tangential learning where the gaming sessions could be seen as appetisers for further and deeper learning.

  • 2010. Andreas Hellerstedt. Dygder och laster, 250-264
  • 2005. Andreas Hellerstedt. Karolinska förbundets årbok, 7-46

    I denna uppsats, som bygger på min D-uppsats framlagd vid Stockholms universitet 2004, undersöker jag offentliga avrättningar, med fokus på 1600-talets slut och 1700-talets början. Vid denna tid var de offentliga avrättningarna förskräckliga skådespel som följdes med stor nyfikenhet av åskådare i tusental. Dödens stund var ett sanningens ögonblick, och detta gällde i synnerhet vid en avrättning, då den dödsdömde genom ett oförskräckt uppträdande kunde ge prov på sin oskuld. Avrättningarna gav också upphov till en rik flora av litteratur – ögonvittnesskildringar, skillingtrycksvisor som utgav sig för att vara den dömdes sista ord, samtal mellan avrättade i dödsriket och förmanande predikningar. Med hjälp av detta material återskapas tidens syn på döden och hur människan borde förhålla sig till den, synen på kroppen, människans värde och mycket annat. Läran i konsten att dö, ars moriendi, efter medeltida och antik romersk förebild, hade ett stort genomslag. Typiskt ortodoxt lutheranska föreställningar spelade också en framskjuten roll, såsom i betoningen av Guds nåd, som gjorde det möjligt för alla människor, oavsett hur grova brottslingar de var, att hoppas på frälsning. Mindre ortodoxa var dock de besläktade föreställningarna om dödsstraffet som ett sätt att begå självmord utan att riskera själens salighet. Gammaltestamentliga föreställningar om Guds försyn, hämnd och syndastraff var också av stor betydelse. Förbundet med dessa var metaforen Lyckans hjul. De högt uppsatta män som avrättades, såsom Johan Reinhold Patkul (1707), Georg Henric von Görtz (1719) och Peter Brenner (1720), fick utgöra exempel på hur obeständig denna världens lycka (Fru Fortuna som vänder sitt hjul) är.

  • 2014. Maria Andersson, Andreas Hellerstedt. Lärda samtal
Visa alla publikationer av Andreas Hellerstedt vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 26 augusti 2020

Bokmärk och dela Tipsa