Mitt främsta forskningsområde är lärande genom visuella representationer i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min forskning inom detta fält fokuserar på relationen mellan hur en visuell representation av ett ämnesinnehåll är utformad och vilken förståelse av ämnesinnehållet som eleverna ges möjlighet att utveckla. Jag tittar också på hur en visuell representations utformning spelar roll för vilka undervisningspraktiker som etableras i klassrummet, och därmed vilket lärande som möjliggörs.

Sedan hösten 2020 är jag med och driver ett treårigt forskningsprojekt (finansierat av ULF-avtal) som fokuserar på hur elever förstår olika visuella modeller i samhällskunskapsundervisningen och hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Från hösten 2023 leder jag även ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Skolforskningsinstitutet som fokuserar på hur undervisning baserad på visuella modeller av hållbarhet kan utformas för att stödja elevers lärande av komplexa relationer i hållbarhetsfrågor. Projektet fokuserar samhällskunskap och naturkunskap.

Från hösten 2023 är jag också med och driver ett treårigt forskningsprojekt med fokus på religionskunskaps- och psykologiundervisning. I detta projekt undersöker vi de möjligheter och utmaningar som uppstår när undervisningen aktualiserar sådant som upplevs ”livsnära” av eleverna och hur mötet mellan eleven och ett livsnära/existensaktualiserande ämnesinnehåll kan hanteras på ett klokt sätt i undervisningen. Även detta projekt är finansierat av Skolforskningsinstitutet.

Ett ytterligare forskningsområde som jag intresserar mig för är analysförmågan i samhällskunskap. Jag har varit med och drivit ett flertal studier som fokuserar just denna förmåga.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Agens och existens i ämnesundervisningen: medborgarbildning i religionskunskap, psykologi och samhällskunskap

  2022. Ann-Sofie Jägerskog, Thérèse Halvarson Britton, Maria Olson. Nordidactica (4), 1-26

  Artikel

  The purpose of the article is twofold. Firstly, the ambition is to argue on a theoretical basis, with exemplification in three school subjects in Sweden - religious education, psychology and social studies, for a widening of the understanding of the citizenship education assignment of schools and subject teaching and the point in doing so. Secondly, the ambition is to show what this can mean specifically in relation to the subject teaching of these three school subjects in Swedish primary school and in upper secondary school. The starting point in the argumentation is taken from Hannah Arendt's thoughts on education, man and existence (2004, 1958/2013). The argument leads to the notion that the citizen-forming task of subject teaching not only needs to include agency dimensions - students' 'doing', their opportunities for action and readiness for action in society and in the world - but also existential dimensions - students' 'being in society and the world', their opportunities to grow as unique people in the meeting with subject teaching. As agency dimensions seem to be more elaborated in current subject didactic research than existential dimensions, the ambition in the article is to elaborate in an in-depth manner how existential dimensions can be depicted and the importance of them

  Läs mer om Agens och existens i ämnesundervisningen

• Slutrapport – Utprövning av ett kartläggningsredskap för identifiering av undervisningsutmaningar

  2022. Inger Eriksson, Sebastian Björnhammer, Ann-Sofie Jägerskog.

  Rapport

  Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och Stockholms universitet har sedan 2017 samverkat inom den nationella försöksverksamheten – ULF-avtal. Den nationella försöksverksamheten (som är planerad att permanentas från och med 2025) syftar till att utveckla modeller för hur praktiknära forskning kan bedrivas i samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten. En av principerna med ULF-avtalet är att forskningsfrågorna ska ta sin utgångspunkt i skolans problem och utmaningar (https://www.ulfavtal.se/ Om ULF-avtal). Huvudmännen inom STLS konstaterade att de kvantitativa data – som meritvärden, betyg och brukarundersökningar – som vanligtvis utgör underlag för analyser och resultatdialoger endast ger indikationer om problem på en aggregerad nivå. Av olika anledningar är det mindre vanligt att mer klassrumsnära data diskuteras och analyseras. Det innebär att innehållet i undervisningen och dess behandling i relation till elevernas lärande sällan är i fokus i samband med skolans systematiska kvalitetsarbete. Även om denna typ av arbete görs i årskurs- och ämneslärargrupper tenderar eventuella erfarenheter och problematiska områden att osynliggöras när resultaten rapporteras i huvudmannaorganisationen. Samordningsgruppen för ULF/STLS tillsatte under våren 2020 en arbetsgrupp som bestod av representanter för huvudmännen inom STLS (Per Anderhag, Stockholms stad, Bo Karlsson, Botkyrka kommun & Jonatan Lannemar, Nacka kommun) och en av STLS dåvarande vetenskapliga ledare (Inger Eriksson) samt en representant för Stockholms universitet (Pär Larsson). Uppdraget var att “genomföra ett mindre utredningsarbete i relation till ovanstående problemområde. Syftet var att skapa underlag för att pröva möjligheterna att grunda forskningsprojekt inom STLS i erfarenheter och tillgängliga från huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. 

  Föreliggande rapport innefattar förutom de två handböcker (bilaga 1 & 2) som utgör pilotprojektets konkreta 3 resultat en beskrivning av arbetet. Vi har valt att kalla kartläggningsredskapet: Systematisk Kartläggning av Undervisningsutmaningar (SKU). 

  Frågorna som pilotprojektet skulle söka svar på var bland annat: Hur behöver en modell för undervisningsnära ämnesvis kartläggning vara utformad för att ge tillräckligt, men inte för detaljerad, information om vad som utgör problem och utmaningar i undervisningen? Hur kan identifierade problem omvandlas till forskningsbara och (i relation till forskningsfronten) relevanta frågor som äger giltighet bortom den lokala kontexten? I vilken utsträckning förefaller problem identifierade i en skola eller förskola äga giltighet även för andra skolor/förskolor och därmed indikera ett mera generellt kunskapsbehov? 

  Läs mer om Slutrapport – Utprövning av ett kartläggningsredskap för identifiering av undervisningsutmaningar

• Varför fortsätter flykten över Medelhavet?

  2021. Ann-Sofie Jägerskog (et al.). Forskning om undervisning och lärande 9 (2), 5-29

  Artikel

  Denna artikel bygger på en studie som undersöker vad det innebär att analysera en samhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad elever behöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga. Elever från samtliga stadier i grundskolan ombads att, före och efter en lektion som fokuserade på flyktingsituationen kring Medelhavet, skriftligt besvara en fråga om orsaker till denna flykt. En fenomenografisk analys av de 233 elevsvar som genererades visade att det sätt som eleverna erfor flyktingsituationen på var tydligt kopplat till kvalitén på deras analyser. I analysen av elevsvaren identifierades tre aspekter som tycks vara kritiska för elever att urskilja för att de ska kunna kvalificera sina kausalanalyser av en samhällsfråga. Dessa aspekter berör en samhällsfrågas dynamik, komplexiteten i kausalitet och vikten av att ta olika dimensioner i beaktande (som samhälleliga respektive individuella dimensioner eller historiska respektive framtida dimensioner). Dessa aspekter visade sig var viktiga för elever i alla årskurser som ingick i studien. Artikeln diskuterar även implikationer för undervisning. 

  Läs mer om Varför fortsätter flykten över Medelhavet?

• The affordance of visual tools

  2021. Ann-Sofie Jägerskog. Journal of Social Sciences Education 20 (1), 65-90

  Artikel

  Purpose: This paper results from an intervention study focusing on the relationship between visual representation used in teaching about pricing in economics and teaching-learning practices established in the classroom, with a focus on the affordance offered through the representations used.

  Method: Lessons were conducted with four upper secondary classes: two had lessons based on graphs and two on a causal loop diagram. Transcriptions of the lesson, including small group discussions, were analysed using a practice theory perspective, identifying actions and goals driving them. Results arising from the two representations were compared.

  Findings: Different actions were mediated through the different representations. A causal loop diagram afforded more qualified actions, and more epistemic teaching-learning practices, than graphs.

  Research limitations/implications: This study should be replicated with different subject contents /visual representations.

  Practical implications: Choice of visual tools used in teaching will affect the practice established and thus the knowledge made available for students to experience.

  Läs mer om The affordance of visual tools

• Sex bärande principer för god forskningssamverkan

  2021. Malin Tväråna, Ann-Sofie Jägerskog, Mattias Björklund.

  Rapport

  Läs mer om Sex bärande principer för god forskningssamverkan

• Ämnesdidaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete

  2021. Maria Andrée (et al.). Ämneslärarens arbete, 449-490

  Kapitel

  Läs mer om Ämnesdidaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete

• Using visual representations to enhance students’ understanding of causal relationships in price

  Ann-Sofie Jägerskog. Scandinavian Journal of Educational Research

  Artikel

  This study investigates how different visual representations of price facilitate learning in upper secondary social science education. Three lessons on pricing were given to four classes (n = 94 students). Two classes had lessons based on graphs and the other two classes used a causal loop diagram. Students’ written pre- and post-test answers were analysed phenomenographically and results arising from the two visual representations were compared. The results suggested that the causal loop diagram facilitated a more complex way of understanding the causal relationships in pricing than the graph. The traditional way of introducing price, through the use of supply/demand graphs, is thereby problematised. This study extends current knowledge by identifying a synergy between phenomenography and research on visual representations and has specific implications for teaching and learning.

  Läs mer om Using visual representations to enhance students’ understanding of causal relationships in price

• Making Possible by Making Visible

  2020. Ann-Sofie Jägerskog (et al.).

  Avhandling (Dok)

  This thesis focuses upon the relationship between teaching and learning of dynamic phenomena and processes in social science and the use of visual representations in social science teaching. Teaching in social science uses many visual representations, such as models, flowcharts and diagrams, in order to help students to grasp phenomena, structures and processes in society. However, it is a challenge to use a visual simplification of a complex reality without reducing its complexity, and we often do not know what understanding is facilitated or even hindered through the use of different visual representations. We thus need to identify the relationship between how the content is visually illustrated and composed (compositional structure) and how students understand the content visualised. We also need to improve our understanding of the relationship between visual representations used in teaching and the teaching-learning practices established in the classroom. This thesis aims to contribute to these areas, with a focus on visual representations of pricing in economics, as an example of a complex and dynamic process in social science.

  Paper I uses phenomenography and variation theory to investigate students’ conceptions of causal relationships in pricing. Causality was identified as a central dimension of variation in understanding pricing. Different conceptions of causality in pricing were identified in upper secondary students’ written answers and critical aspects of causal relationships in pricing were identified. Paper II compares the outcome of using two different visual representations of pricing. This paper draws attention to the ways in which these representations helped students to discern the critical aspects identified in Paper I. A causal loop diagram was considerably more effective than supply/demand graphs in helping students to discern the critical aspects of causal relationships in pricing. A conclusion drawn is that the compositional structure of a visual representation used in teaching plays a vital role for how students understood the content visualised and which aspects of the phenomenon are more easily discerned, and which are not. Paper III uses a practice theory perspective to deepen the understanding of the results from Paper II. Results from Paper III suggest that the causal loop diagram, to a greater extent than the graph, contributed to the establishing of an epistemic practice, a practice where knowledge was developed and transformed. This was for instance seen in the causal loop diagram affording discussions concerning the causal relationships and encouraging further questions and reflections. A conclusion drawn is that a visual representation as an action-mediating tool plays a central role in forming the teaching-learning practices established in the classroom.

  The results from the three papers are also discussed in relation to two challenges: (i) how simplified visualisations of complex processes and structures may facilitate students developing a qualified understanding of such processes and structures and (ii) how disciplinary developed visual representations, when used in social science teaching, may be used with a different goal than when used in the discipline, where they were developed. The contributions of this thesis are both empirical, theoretical and practical and several practical implications for teaching and learning in social science were identified.

  Läs mer om Making Possible by Making Visible

• Students’ understanding of causation in pricing

  2019. Ann-Sofie Jägerskog, Peter Davies, Cecilia Lundholm. Journal of Social Science Education 18 (3), 89-107

  Artikel

  The aim of this study is to extend previous research on conceptions of price by highlighting variation in students’ understanding of causality. It also aims to offer a new way of using ’dimensions of variation’ in phenomenographic research to analyse the structure of conceptions of complex phenomena. The study uses data from 96 upper secondary students who were asked to provide written answers to two problems before and after a short programme of teaching. This yielded a total of 349 open responses which were analysed phenomenographically. The study revealed four qualitatively distinct ways of understanding causation in pricing. It also revealed new insights in how different dimensions of variation in conceptions of pricing are related to each other. The study suggests that the form of a problem posed to students will affect the dimensions of variation in conceptions that are exposed. Conclusions drawn are relevant for research and teaching.

  Läs mer om Students’ understanding of causation in pricing

• Multimedia learning trumps retrieval practice in psychology teaching

  2019. Ann-Sofie Jägerskog (et al.). Scandinavian Journal of Psychology 60 (3), 222-230

  Artikel

  It is well established that studying with (vs. without) visual illustrations as well as taking tests (vs. restudying) is beneficial for learning, but on which strategy should one put the efforts, or should they be combined for best learning? Eighty-eight upper secondary school students were given a brief lecture presented verbally (6 classes) or with the aid of a visual illustration (visuoverbal, 6 classes). The information was processed again by taking a memory test or by restudying. Recall and transfer tests were conducted after some few minutes and again after one week. The visuoverbal lecture resulted in better learning than verbal presentation only. A significant study strategy by retention interval interaction was found. However, this interaction was not qualified by a testing effect. Hence, taking tests (retrieval practice) did not lead to better learning than restudying. It was concluded that it is worthwhile to use visual illustrations in teaching. However, the present study did not reveal any synergistic effects from the combination of visuoverbal presentation and retrieval practice.

  Läs mer om Multimedia learning trumps retrieval practice in psychology teaching

• Makt - relation eller tillstånd?

  2018. Ann-Sofie Jägerskog (et al.).

  Artikel

  Läs mer om Makt - relation eller tillstånd?

• Pictures and a Thousand Words

  2015. Ann-Sofie Jägerskog, Fredrik Jönsson, Staffan Selander.

  Avhandling (Lic)

  For teachers and students to be able to make informed decisions about how to best improve learning, it is important to compare learning strategies that are known to be effective. Both multimedia learning, based on the notion that individuals learn better from words and pictures presented together than from words alone, and retrieval practice, based on the idea that retrieving knowledge from the memory is an active process that has a beneficial impact on learning, have been found robust learning strategies in earlier research. However, the two strategies remain to be investigated in combination. The combination of the two seemingly robust strategies was investigated in Study I and results showed a modest effect of retrieval practice in terms of decreased forgetting and a strong effect of multimedia learning. Retrieval practice did not improve memory performance beyond the beneficial effect of using a visual illustration. Study II investigated the beneficial effects of the use of visual illustrations in more detail in terms of preferred learning style (visual, verbal or mixed), a notion that has reached wide popular ac- ceptance within the educational field. Support was not found for the learning styles hypothesis. Rather, results showed that the positive effects of learning with the aid of a visual illustration holds independently of preferred learning style, which renders strong support for multimedia learning in terms of its generalizability. Most interestingly, students with mixed or visual learning styles performed generally better on the learning test than students with a verbal learning style, which may imply that it is worthwhile to help students develop a preference for visual or multimodal aspects of information pro- cessing in order to further improve learning. The findings presented in this thesis provide new knowledge regarding the combination of learning strate- gies and contribute with important insights into the relation between learning style and the use of visual illustrations in psychology teaching. The findings also pose challenges for students and teachers, as well as people designing learning materials, concerning how to approach the use of visual illustrations and retrieval practice in teaching and learning. 

  Läs mer om Pictures and a Thousand Words

• Analysing ‘meta-phenomena’ - a way of extending phenomenography/variation theory?

  2021. Ann-Sofie Jägerskog, Peter Davies.

  Konferens

  The aim of this presentation is to highlight the potential of multi-dimensional analysis, where different outcome spaces of the same phenomenon are understood in relation to each other. Building on earlier studies investigating students’ conceptions of price, this study offers a new way of understanding the development of more complex conceptions of pricing by investigating how dimensions of variation in conceptions of pricing are related to each other. The study uses data from 94 upper secondary students who were asked to provide written answers to two problems before and after a short programme of teaching. This yielded a total of 328 open responses which were analysed phenomenographically. The analysis identified causality as an important dimension of variation in understanding pricing. The analysis also revealed new insights into how different dimensions of variation in conceptions of pricing are related to each other: less developed conceptions of how supply is related to price and unidirectional conceptions of causation were associated with treating pricing as a single producer decision rather than the outcome of interacting market forces. These findings prompt a discussion on the meaning and use of the term ’dimension of variation’, as well as how multi-dimensional analysis could contribute to building on a rich phenomenography history in moving forward.

   

  Läs mer om Analysing ‘meta-phenomena’ - a way of extending phenomenography/variation theory?

• Visualising the complex and the changing: Identifying critical aspects of social science models

  2022. Ann-Sofie Jägerskog (et al.). Earli SIG9 2022: Phenomenography and variation theory in practice

  Konferens

  Extended summary

  We live in a world that is rapidly changing and what we believe to be true today may very well be overturned tomorrow. Many of the issues raised in social studies education are characterized by changeability and complexity, such as conflicts, sustainable development, issues of justice, as well as political, social and economic processes. One common way of helping students to grasp the complex relations and the changeability involved in social studies related issues is to use models. Examples of models often used in social studies teaching are models illustrating sustainable development or political processes, as well as illustrations of the socio-economic cycle and diagrams visualizing relations between different factors in society. However, teacher experience as well as earlier research indicate that students often find it difficult to understand and interpret models (see for instance Roberts & Brugar, 2017; Jägerskog, 2020; Sundler, Dudas & Anderhag, 2017). In addition, there is a risk that these seemingly fixed models do not offer an understanding of the changeability in societal issues. 

  The aim of this presentation is to discuss how phenomenography and variation theory (with a focus on critical aspects) can increase our understanding of how models used in social studies teaching can help students understand the complexity and changeability in societal issues. The aim is also to discuss the possible transferability of critical aspects between different kinds models used in social studies teaching. 

  The presentation is based on a project aiming at identifying students’ understanding of two kinds of models (flowcharts and plot diagrams) often used in social studies teaching, and what students need to discern in order to develop the ability reason in a qualified way about the content illustrated. The material analysed consists of 46 recorded and transcribed small group discussions where students in year 6 and 8 in compulsory school and year 1 in upper secondary school discuss a question that concerns either a flowchart illustrating the democracy system in Sweden, a flowchart of the socio-economic cycle, a plot diagram illustrating the relationship between different countries’ GDP and level of CO2 emissions, or a plot diagram illustrating the relationship between birthrate per woman in different countries and the amount of years girls in these countries attend to school. The transcribed material was analysed using phenomenographic methods and critical aspects were identified for the four different models investigated (Marton, 2015). 

  Results show that the critical aspects identified in part can be understood as model and content specific, but in part as model generic. This means that although two flowcharts (or two plot diagrams) illustrate different content, the aspects identified as necessary for students to discern in order to reason about the content illustrated in a qualified way, are very similar. Although similarities are especially clear between models of the same kind (i.e between two different plot diagrams or two different flowcharts), similarities can also be found between the different kinds of models (i.e between flowcharts and diagrams).This raises questions concerning the transferability of critical aspects between different kinds of models and if aspects that reoccur in relation to different models, such as aspects of changeability and complexity, could be understood as especially characteristic for social studies models.

   

  References

  Jägerskog, A., (2020). Making possible by making visible. Learning through visual representations in social science. (Doktorsavhandling). Stockholms universitet.

  Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. Routledge.

  Roberts, K. L., & Brugar, K. A. (2017). The view from here: Emergence of graphical literacy. Reading Psychology, 38(8), 733-777.

  Sundler, M., Dudas, C. & Anderhag, P. (2017). Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten? Forskning om undervisning och lärande, 5(2), 6-29.

   

  Läs mer om Visualising the complex and the changing

• Att göra det stora och föränderliga gripbart: Modeller som möjlighet och utmaning i samhällskunskapsundervisningen

  2022. Ann-Sofie Jägerskog (et al.).

  Konferens

  Läs mer om Att göra det stora och föränderliga gripbart

• Progression of critical thinking in social science education

  2021. Ann-Sofie Jägerskog, Malin Tväråna.

  Konferens

  Critical thinking is a central aspect of analysing societal issues of various kinds, which is at the forefront of social science education in both primary and secondary education. This presentation will focus on progression in this ability. The most well-known theories developed to describe progression of knowledge in educational settings are general (Dolin, 2013). Subject specific models for knowledge progression are less developed, not least in social science. Teachers of social science subjects tend to use a simplified version of Bloom’s taxonomy (1956), but also an image of students moving from the familiar to the unfamiliar, when describing knowledge progression in their subject (Christensen et.al., 2006). However, using Bloom’s taxonomy often leads to a separation of the ability to reason critically from understanding of facts (Case, 2005), while empirical studies indicate that this contradicts how students develop critical thinking in social science (Case, 2013; Nygren et.al., 2018; Tväråna, 2019). Based on four studies concerning students’ critical thinking in relation to societal issues, we would in this presentation like to discuss aspects of progression. We compare the results from studies of critical thinking in relation to issues of distributive and retributive justice (Tväråna, 2019), power (Tväråna et al., in progress), economic value (Björklund et. al., in progress) and global political issues (Jägerskog et.al., in progress). Three of the studies include several different age groups (from the earlier years of elementary school to upper secondary students), which enables an analysis of aspects of progression both in terms of the meaning of a more or less qualified critical social science thinking and in relation to different age groups. The results offer a contribution to practice as well as theory in terms of implications for teaching and a potential deepening of the understanding of progression in social science education.

  Läs mer om Progression of critical thinking in social science education

• Agens och existens i ämnesundervisningen 

  2021. Ann-Sofie Jägerskog, Therese Halvarsson britton, Maria Olson.

  Konferens

  I denna paperpresentation, baserad på en artikel, är syftet att på teoretisk grund, med nedslag i tre skolämnen, dels argumentera för en vidgad förståelse av skolans och ämnesundervisningens medborgarbildande uppgift, dels visa vad denna kan betyda för ämnesundervisningen. Med inspirerad utgångspunkt i Hannah Arendt (2004, 2013) a) argumenterar vi för vikten av att denna uppgift innefattar både agens- och existensdimensioner, och b) konkretiserar vad de två dimensionerna kan innefatta i skolämnena religionskunskap, psykologi och samhällskunskap (på högstadiet och gymnasiet). Den vidgade förståelsen av ämnesundervisningens medborgarbildande uppgift innebär en inkludering av existensdimensioner på ett sätt som för med sig både möjligheter och utmaningar. Dessa behöver uppmärksammas och hanteras på ämnesspecifika vis. Ett förslag på hur detta kan göras lyfts fram, där utgångspunkt tas i Eamonn Callans (2016) begreppspar ‘dignity safe’ och ‘intellectually unsafe’ space. Avslutningsvis lyfts möjliga implikationer för utformandet av en ämnesundervisning som innefattar en vidgad medborgarbildande uppgift. Sammantaget är ambitionen att bidra till ämnesdidaktisk forskning och ämnesundervisningsutveckling med utgångspunkt i frågan om ämnesundervisningens medborgarbildande uppdrag.

  Läs mer om Agens och existens i ämnesundervisningen 

• Att möjliggöra genom att synliggöra

  2020. Ann-Sofie Jägerskog.

  Konferens

  Bakgrund

  I många ämnen, inte minst i de samhällsorienterande, används ofta olika typer av visuella representationer, så som modeller, flödesscheman och diagram, i undervisningen för att hjälpa elever att utveckla en förståelse för komplexa fenomen, processer och relationer. Tidigare forskning visar att en modells utformning kan spela stor roll för hur elever förstår det ämnesinnehåll som illustreras och därmed vilket lärande som görs möjligt (se exempelvis Jägerskog, 2020; Wheat, 2007). Detta eftersom modellens utformning påverkar vad som kommer i förgrunden respektive bakgrunden och därmed vilka aspekter av det visualiserade ämnesinnehållet som elever ges möjlighet att urskilja (Danielsson & Selander, 2014; Kress, 2010). Det har också föreslagits, utifrån ett praktikteoretiskt perspektiv, att olika modeller av ett ämnesinnehåll har potential att mediera, eller öppna upp för, olika typer av handlingar i klassrummet (Wertsch, 1998). Denna aspekt är viktig att ta fasta på när man undersöker relationen mellan visuella representationer och lärande, eftersom de undervisningspraktiker som elever inbjuds att delta i är relaterade till vilket lärande som görs möjligt (Lave & Wenger, 1991; Eriksson & Lindberg, 2016).

   

  Syfte och frågeställningar

  Syftet med studien var att undersöka vilken roll en visuell modells utformning spelar för vilka undervisningspraktiker som etableras i klassrummet och därmed vilket lärande av ämnesinnehållet som görs möjligt. Det exempel som användes i studien var visuella representationer av prisbildning i samhällskunskapsundervisning. Den specifika frågeställningen som undersöktes var vilka kommunikativa handlingar, i termer av elevers och lärares frågor, kommentarer, beskrivningar och sätt att prata om ämnesinnehållet, som två olika visuella prisbildningsmodeller möjliggör och därmed vilka undervisningspraktiker som etableras i klassrummet när dessa modeller används i samhällskunskapsundervisningen.

   

  Metod

  I en lektionsserie bestående av tre samhällskunskapslektioner introducerades fyra gymnasieklasser till ämnesområdet prisbildning. I två av klasserna baserades undervisningen på en traditionell utbud/efterfrågan-graf och i två av klasserna baserades undervisningen på ett loop-diagram. Transkriptioner av lektionerna, liksom av de smågruppsdiskussioner som utgjorde en del av undervisningen, analyserades för att identifiera lärares och elevers kommunikativa handlingar, de motiv som tycktes driva dessa handlingar, och därmed de undervisningspraktiker som etablerades i klassrummet.

  Resultat

  Resultaten visar att det finns en relation mellan den visuella modell som användes i undervisningen och de undervisningspraktiker som etablerades i klassrummet, dvs vilka kommunikativa handlingar som de olika modellerna medierar och öppnar för. Loop-diagrammet bidrog i större utsträckning än utbud/efterfrågan-grafen till etablerandet av en epistemisk praktik, dvs en praktik där kunskap utvecklas och transformeras. Exempelvis skapade loop-diagrammet potential för meningsskapande diskussioner om kausala relationer och uppmuntrade till fördjupande frågor och reflektioner kring ämnesinnehållet. I de klassrum där utbud/efterfrågan-grafen användes hamnade fokus i stor utsträckning på att förstå modellen i sig, snarare än att diskutera relationerna i prisbildning. En slutsats som dras är att visuella modeller är handlings-medierande verktyg som spelar stor roll för formandet av de undervisningspraktiker som etableras i klassrummet och därmed vilket lärande som gör möjligt. Att välja visuella representationer och modeller för undervisning blir därmed en central uppgift i det didaktiska arbetet.

   

  Referenser

  Danielsson, K., & Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

  Eriksson, I., & Lindberg, V. (2016). Enriching ‘learning activity’ with ‘epistemic practices’ – enhancing students’ epistemic agency and authority. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 16(1).

  Jägerskog, A. (2020). Using visual representations to enhance students’ understanding of causal relationships in price. Scandinavian Journal of Educational Research. Manuscript accepted for publication.

  Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

  Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge University Press.

  Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. New York: Oxford University press.

  Wheat, I. D. (2007). The feedback method. A system dynamics approach to teaching macroeconomics (Doctoral thesis). University at Bergen, Bergen. 

   

   

   

   

  Läs mer om Att möjliggöra genom att synliggöra

• Hinder och möjligheter för ökad genomströmning i lärarutbildningskurser - resultat från workshops med lärarutbildare på HSD

  2020. Ann-Sofie Jägerskog, Viveca Lindberg.

  Konferens

  Tidigare rapporter (t.ex. UKÄ, 2017) har visat att genomströmningen på lärarutbildningarna är problematisk, något som även gäller Stockholms universitet. Syftet med detta projekt, som är finansierat med rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning, är att undersöka hur genomströmningen kan öka på HSD med bibehållen hög kvalitet. Detta är en central fråga för lärarutbildningen i stort och för den egna institutionen. I projektet har vi 

  • Analyserat statistiska uppgifter om genomströmningen inom institutionens (HSD) kurser i lärarutbildningarna
  • Genomfört och analyserat en kartläggningsuppgift bland lärarutbildare på HSD
  • Distribuerat en enkät till de drygt 218 studenter som identifierades som avhopp under perioden 2013–2019 
  • Påbörjat en kartläggning av vilka examinationsformer som används på institutionen
  • Granskat nationella rapporter och ett urval av internationell forskning om avbrott i lärarutbildning specifikt och högre utbildning generellt 

  Syftet med postern är att rapportera analysen av kartläggningsuppgiften bland HSD:s lärarutbildare. Denna genomfördes i två steg. I steg 1 identifierades “nycklar till god genomströmning”, d.v.s. vilka faktorer som ansågs möjliggörande respektive hindrande. I steg 2 relaterades detta bl.a. till olika examinationsformer. Fyra teman av framgångsfaktorer för god genomströmning identifierades i steg 1: 

  • Examinationsrelaterade faktorer 
  • Didaktiska strategier 
  • Interna (HSD) ramvillkor 
  • Externa (bortom HSD) ramvillkor 

  Dessa konstruerades till två modeller som sammantaget synliggör hur de olika faktorerna samspelar (se Figur 1 och 2 nedan). I steg 2 kompletterades analysen med en femte faktor som nyanserade resultatet ytterligare, nämligen formerandet av en begynnande läraridentitet. Resultatet från kartläggningen bekräftar och nyanserar resultaten i tidigare studier som visar att hindren för genomströmning i högre utbildning kan ligga på såväl program- som strukturnivå (Alon & Gelbgiser, 2011; Darmody & Smyth, 2008). 

  Resultatet från denna delstudie kommer att jämföras med enkätsvaren, samt sättas i relation till de examinationsformer som används på institutionen, och användas för att föreslå hur HSD:s didaktiska strategier, där examinationsformer utgör en del, kan vidareutvecklas.

  Läs mer om Hinder och möjligheter för ökad genomströmning i lärarutbildningskurser - resultat från workshops med lärarutbildare på HSD

• Visual representations in light of critical aspects

  2019. Ann-Sofie Jägerskog.

  Konferens

  In this paper, teaching and learning through visual representations is discussed in light of phenomenography and critical aspects. Results and conclusions are based on a study investigating how different visual representations of price facilitate learning of causal relationships in price in upper secondary social science education. Two main conclusions are argued for in the paper. First, the compositional structure of a visual representation matters for what critical aspects of the phenomenon visualised are given primacy and thus what understanding of the content is made possible for the students to develop. Second, phenomenography and critical aspects can well be used in order to analyse and create visual representations used in teaching, in order to create good conditions for learning. Results are of high relevance for teachers as well as teacher educators, as it highlights possibilities, but also challenges, with choosing and using visual representations in teaching and learning and as it highlights how phenomenography and critical aspects can function as useful tools when teaching with visual representations.

  Läs mer om Visual representations in light of critical aspects

• The meaning of knowing how to analyse complex societal issues in Social Studies

  2019. Max Strandberg (et al.).

  Konferens

  Läs mer om The meaning of knowing how to analyse complex societal issues in Social Studies

• Qualitative differences in the ability to analyse societal issues – the example of the Mediterranean refugee crisis

  2019. Ann-Sofie Jägerskog (et al.). Book of Abstracts, 400-401

  Konferens

  The aim of this presentation is to present a proposal of what it means to be able to analyse societal issues in social studies education. This ability is considered central in both compulsory and upper secondary Social Studies education, and it has been suggested as one of several ways of thinking, that may be significant for Social Studies as a subject (Sandahl 2015). However, we still do not know much about what analysing in the Social Sciences means in general and for students in different age groups (Barton & Avery, 2016). Identifying this is crucial in order to design teaching that effectively enables students in different age groups to develop this ability. The study addresses the question of what it means to be able to analyse societal issues, with a focus on the 2015 migration situation, and was carried out as a learning study with iteratively conducted research lessons with students in year 1, 6 and 8 in compulsory school and year 2 in upper secondary school. The data, consisting of written student responses to open-ended questions (pre- and post-tests), as well as recorded group discussions, were analysed using phenomenographic methods (Marton, 2014) in order to identify qualitatively different ways of analysing the societal issue in focus. Results suggest that the most qualified way of analysing the migration situation was characterised by (i) seeing the migration situation as a dynamic process, where (ii) a consequence can also be a cause and where (iii) different dimensions are related.

  Läs mer om Qualitative differences in the ability to analyse societal issues – the example of the Mediterranean refugee crisis

• Runda klossar i fyrkantiga hål? Om kvalitetskriterier i praktiknära forskning.

  2018. Ann-Sofie Jägerskog.

  Konferens

  Kvalitetskriterier inom forskning har traditionellt sett en stark influens från kvantitativ forskning, där hypoteser testas och data analyseras statistiskt. Begrepp som reliabilitet och validitet definieras ofta på sätt som är relevanta för statistiska analyser, men inte nödvändigtvis applicerbara inom andra forskningsansatser. Exempelvis är det inom den praktiknära forskningen ofta varken möjligt eller eftersträvansvärt att isolera, mäta och manipulera separata variabler i samma studie. Det är snarare så att utvecklingsforskning till sin natur ofta har att hantera många interrelaterade element samtidigt. Att definiera, identifiera och reflektera kring kvalitetskriterier är inte oproblematiskt, men nödvändig, något som gäller all forskning. Att det i många forskningsansatser, så som praktiknära forskning, ofta inte är relevant med statistiska beräkningar av reliabilitet och validitet får inte leda till att en diskussion om kvalitetskriterier i forskningen försummas. Utmaningen ligger i att hitta relevanta och användbara sätt att diskutera kvalitetskriterier även inom dessa forskningsansatser, vilket tycks kräva en delvis ny och breddad förståelse av begrepp som validitet och reliabilitet. Att hitta nya former för att diskutera kvalitetskriterier som är relevanta för praktiknära forskning handlar om att undvika fällan att försöka få ner runda klossar i fyrkantiga hål. Frågan är hur vi skapar hål som passar för nya klossar. Här finns ett stort arbete att göra inom den praktiknära forskningen.

  Läs mer om Runda klossar i fyrkantiga hål? Om kvalitetskriterier i praktiknära forskning.

• Making Possible by Making Visible

  2018. Ann-Sofie Jägerskog, Cecilia Lundholm, Peter Davies. Programme and Book of Abstracts

  Konferens

   

   

  Making Possible by Making Visible

  Investigating Learning Opportunities when Using Different Visual Representations of Price

   

  Abstract. The aim of the study was to contribute to the understanding of how two different visual representations of price facilitate learning of the concept. Upper secondary students’ understanding of price in relation to two different visual representations was investigated from a multimodal point of view. Lessons were conducted with four different classes, of which two had lessons based on the traditional supply/demand graph and two on a causal loop diagram (Wheat, 2007). Students conducted a written pre- and post-test and the material was analysed phenomenographically and in relation to the visual representation used. Results suggest that students’ understanding of price was affected by the visual representation used in teaching in terms of more qualified understandings being developed through the use of a causal loop diagram than the graph. Results also indicate the importance of reflecting on what conceptual understanding visual representations represent and facilitate, when choosing representations for teaching and learning.

   

  Keywords: Visual representation; learning; price

   

  Research aims

  Visual representations are frequently used in economics textbooks and in every day economics teaching (Reimann, 2004). Price, often presented in terms of a supply/demand graph, is a key concept in economics teaching, however often difficult for students to grasp (Lundholm, 2018). Prior research has investigated whether or not graphs of pricing facilitate learning (Cohn et al., 2001), qualitatively different ways of understanding price (Pang & Marton, 2003) and common problems when learning about price (Strober & Cook, 1992). However, how learning and a complex understanding of pricing is affected by the use of different visual representations has not yet been addressed. The aim of this study was to contribute to the understanding of how two different visual representations of price (a supply/demand graph and a causal loop diagram) facilitate learning of the concept and what aspects of conceptual understanding is made possible by these visual representations. What is especially focused upon is students’ understanding of the relationships between supply, price and demand.

   

  Theoretical framework

  From a perspective of multimodal learning, images should, rather than being considered simply adding something to the written or spoken text, be seen as a separate means of communication, highlighting certain aspects of the subject content illustrated (Kress & van Leeuwen, 2006). This means that an image as well as writing has its distinct potentials for meaning making and that different visual representations of the same subject content may communicate partly different messages (Danielsson & Selander, 2014) This implies that different aspects of the subject content may be made possible to discern through different visual representations. Investigating what learning is facilitated through the use of different visual representations of the same subject content would therefore be central both for multimodal theory and for practice.

   

  Learning about price does not merely involve learning facts and terms, but involves developing an understanding of complex processes, relations and interactions. Goldwater and Schalk (2016) distinguish between intrinsic features and extrinsic relations, arguing that students need to understand not only superficial features, but also the deep relational structures in the content being learnt. The difference between a novice and an expert in a subject, they argue, is the ability to see the latter (Goldwater & Schalk, 2016). Following reasoning on multimodal learning, visual representations may highlight relations and complex processes differently and could possibly facilitate different aspects of such relations. Identifying how different visual representations make it possible for students to discern various aspects of the relations involved is of interest to theory and practice. 

   

  Methodology

  A series of three lessons were conducted with four different upper secondary classes (96 students in total). Two classes had lessons based on the traditional supply/demand graph and two on a causal loop diagram. The research data consisted of in all 349 written student answers to the questions on price assessed in the pre- and post-test. The material was analysed phenomenographically in order to identify students’ different ways of understanding price and the critical aspects necessary to discern in order to develop a more qualified understanding of the concept (Marton & Booth, 1997). Students’ ways of understanding price in the pre-test was compared to the post-test and analysed in light of the visual representation used in the teaching. From this data conclusions were drawn concerning what critical aspects seemed to be possible for the students to discern through the use of the different visual representations.

   

  Results

  The study presents two interesting results. First, two new dimensions of variation in students’ understanding of price was identified: the causal relationships between supply, price and demand in pricing and how cost changes when output changes. The different categories of conceptions of price in the first dimension (the causal relationships in pricing) were; i) a relationship between supply and demand with no reference to price, ii) a one-way causal relationship between price and demand/supply, iii) bidirectional causal relationships between price and demand and/or price and supply, and iv) complex relationships, where supply, price and demand are interrelated. The two conceptions in the second dimension (how cost changes when output changes) were i) taking a producer perspective and ii) taking a market perspective on how demand and price are related. The critical aspects identified concern for the first dimension understanding price as a coordinating mechanism, understanding the bidirectional influence as a key characteristic of the relationships, and understanding the dynamic causal relationships between supply, price and demand. For the second dimension, the critical aspect concerns understanding price as dependent on the market, not merely a producer.

   

  Figure 1. Outcome space??

   

  Second, results show that students’ understanding of the relationships between supply, price and demand was affected by the visual illustrations used in teaching. Students presented with the causal loop diagram developed more qualified ways of understanding the causal relationships in pricing than did students presented with the graph. Fewer students in the causal loop-groups expressed understandings belonging to categories 1 and 2 in the post-test compared to the pre-test and many more students expressed understandings belonging to the more qualified ways of understanding the relationships in pricing. The critical aspects necessary to discern in order to develop more qualified understandings of price in terms of the causal relationships in pricing thus seemed easier to discern if presented with a causal loop diagram than a graph. Both visual representations seemed to enable the students to develop their understanding of how cost changes when output changes. Results indicate the importance of reflecting on what conceptual understanding the visual representations themselves represent and facilitate, when choosing illustrations in teaching and learning.

   

  Figure 2. Diagram of results from pre- and post-tests??

   

  Conclusion

  This study contributes to both theory and practice: 1) to theory in terms of an extended understanding of what learning is facilitated through different visual representations in economics, which could also be seen as a contribution to the field of multimodal learning and ii) to practice in terms of implications for teaching in economics as well as the designing of course material on price.

   

  References

  Cohn, E., Cohn, S., Balch, D. C., & Bradley Jr, J. (2001). Do graphs promote learning in principles of economics?. The Journal of Economic Education, 32(4), 299-310.

  Danielsson, K., & Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

  Goldwater, M. B., & Schalk, L. (2016). Relational Categories as a Bridge Between Cognitive and Educational Research. Psychological Bulletin. Advance online publication. http://dx.doi.org/10.1037/bul0000043

  Kress, G. R., & van Leeuwen, T. (2006). Reading images: The grammar of visual design. London: Routledge.

  Lundholm, C. (2018). Conceptual change and the complexity of learning. In T. Amin &

  O. Levrini (Eds.). Converging and Complementary Perspectives on Conceptual Change. London: Routledge.

  Pang, M. F., & Marton, F. (2003). Beyond“lesson study”: Comparing two ways of facilitating the grasp of some economic concepts. Instructional Science, 31(3), 175-194.

  Reimann, N. (2004). First-year teaching-learning environments in economics. International Review of Economics Education, 3(1), 9-38.

  Strober, M. H., & Cook, A. (1992). Economics, lies, and videotapes. The Journal of Economic Education, 23(2), 125-151.

  Wheat, I. D. (2007). The feedback method of teaching macroeconomics: is it effective?. System Dynamics Review, 23(4), 391-413.

   

   

   

   

  Läs mer om Making Possible by Making Visible

• Att möjliggöra genom att synliggöra

  2018. Ann-Sofie Jägerskog. Nationell ämnesdidaktisk konferens 2018: Översikt program

  Konferens

  Syftet med studien var att undersöka hur två olika visuella representationer av prisbildning kan möjliggöra lärandet av begreppet. Tidigare forskning har studerat om grafer underlättar lärandet (Cohn et al., 2001), kvalitativt skilda sätt att förstå pris (Pang & Marton, 2003) och vanliga problem när man lär om prisbildning (Strober & Cook, 1992). Hur lärande kring prisbildning påverkas av olika visuella representationer har ännu inte studerats. En lektionsserie på tre lektioner genomfördes med fyra gymnasieklasser, varav två hade lektioner baserade på den traditionella utbud-/efterfrågangrafen och två på ett loopdiagram (Wheat, 2007). Skrivna för- och eftertest, samt inspelade smågruppsdiskussioner, analyserades fenomenografiskt. Resultatet visar olika sätt att förstå prisbildning, kritiska aspekter för denna förståelse samt vilket lärande, i relation till de kritiska aspekterna, som verkar möjliggöras genom de två visuella representationerna.

  Läs mer om Att möjliggöra genom att synliggöra

• Vad är det elever i olika åldrar kan när de kan analysera flyktingsituationen?

  2018. Ann-Sofie Jägerskog (et al.). Nationell ämnesdidaktisk konferens: Forskning och samverkan

  Konferens

  Varför flyr många, varför stannar andra kvar, hur påverkas individer och samhälle av flyktingsituationen? Vad innebär det att kunna svara på dessa frågor för elever i olika åldrar? Studien har genom en learning study tillsammans med tio verksamma lärare utvecklat och undersökt undervisning om och lärande av analys av flyktingsituationen i årskurserna 1, 6, 8 samt år 2 på gymnasiet. Undervisningsdesignen utgick från kartläggningar av hur elever i olika årskurser uppfattade och analyserade flyktingsituationen. De mest kvalificerade elevsvaren utmärks av att analysen relaterar till flyktingsituationen som en dynamisk process, använder konsekvenser i en processkedja även som orsaker, samt relaterar flera olika dimensioner till varandra. Vi exemplifierar undervisning som möjliggjorde även för de yngsta eleverna att uppvisa denna slags analys.

  Läs mer om Vad är det elever i olika åldrar kan när de kan analysera flyktingsituationen?

• Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?

  2017. Ove Bergqvist (et al.). Lärarnas forskningskonferens 31 oktober 2017, 24-25

  Konferens

  I samhällskunskap undervisas elever i frågor om hur olika samhällen är organiserade och strukturerade, om värden och värdefrågor samt om hur man kan analysera, kritiskt granska och dra relevanta slutsatser om argument i samhällsfrågor. Undervisningen utgår ofta från de dagsaktuella frågor som på- verkar vårt samhälle just nu. En av dessa samhällsfrågor är det faktum att många människor under en längre tid flytt i båt över Medelhavet, en farofylld flykt som medför stora risker och en osäker framtid. Projektets utgångspunkt är denna aktuella flyktingsituation - varför så många flyr, varför andra stannar kvar och hur individer och samhälle påverkas av flyktingsituationen, idag och i den nära framtiden. Vad är det man kan när man kan analysera flyktingsituationen – om man går i ettan, i sexan, i åttan, eller första året på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap för att utveckla elevernas förmåga att analysera flyktingsituationen? Det här är ett aktuellt och viktigt ämnesområde, och kunnandet som undersöks (förmågan att analysera en samhällsfråga) är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt svensk forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s. 71). Internationell forskning har främst fokuserat hur elevers idéer om samhällsfrågor relaterar till social bakgrund och kulturell identitet (Barton & Avery, 2016), medan forskning som syftar till att beskriva innebörden av elevers samhällskunskapskunnande saknas. I ett större ram-projekt som påbörjades 2015 av SO-nätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies undersöks elevers förmåga att analysera i ämnet samhällskunskap. Syftet med ramprojektet är att bidra till att elevers analysförmåga preciseras och att vi på så vis utvecklar kunskap om hur denna förmåga kan möjliggöras genom undervisning. Symposiet presenterar tre delprojekt som inom ramen för den övergripande studien om innebörden av analysförmågan i samhällskunskap undersöker innebörden av och undervisning för elevers förmåga att analysera situationen med flyktingströmmarna från Syrien till Europa. Tre lärarlag från olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – har under läsåret 2016/2017 utformat och studerat undervisning för elever i årskurs 1 och 6, i årskurs 8 och i gymnasiets år 1. I delprojekten har elevers erfarande av flyktingsituationen och deras sätt att analysera denna kartlagts och analyserats fenomenografiskt (Marton, 1981; Larsson, 1986). Lärargrupperna har därefter utgått från resultaten av dessa kartläggningsanalyser för att med hjälp av variationsteori (Lo, 2012; Marton, 2014) utforma, pröva och revidera undervisning för att möjliggöra elevers utvecklande av förmågan att analysera flyktingsituationen. Varje delstudie har genomfört två cykler av planering, genomförande och analys av forskningslektioner med åtföljande för- och eftertest (jfr. Learning Study). Elevmaterial i form av skriftliga kartläggningar och inspelade och transkriberade lektioner/ gruppdiskussioner har analyserats för att identifiera kritiska aspekter (Marton 2014; Pang & Ki, 2016) av förmågan att analysera flyktingsituationen som behöver fokuseras i undervisning. Under symposiet presenteras de gemensamma utgångspunkterna och frågeställningarna, samt de tre delprojektens olika undervisningsinterventioner och analyser. Sammanfattningsvis diskuteras vilka likheter och skillnader som tycks finnas mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet och kritiska aspekter av att kunna göra detta i olika undervisningskontexter.

  Läs mer om Analys av flyktingfrågan – vad är det vi vill att eleverna ska kunna göra när de analyserar flyktingsituationen, och vad i vår undervisning möjliggör det?

• Ord och bild – ett nödvändigt brobygge i undervisningen?

  2016. Ann-Sofie Jägerskog. Program till nationell ämnesdidaktisk konferens, NÄD 2016: Ämnesdidaktiska broar

  Konferens

  Två lärstrategier som i tidigare forskning visat sig vara robusta är användandet av visuella illustrationer, baserat på idén att människor lär bättre från ord och bild kombinerat än från enbart ord, och användandet av minnestestning, baserat på idén att framplockning av kunskap från minnet är en aktiv process som gynnar lärandet. Dessa två lärstrategier har dock inte studerats i kombination tidigare. I detta paper presenteras resultat från en studie kring användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen. Multimediaprincipens robusthet i jämförelse med minnes-testning studerades, liksom frågan om vem som gynnas av användandet av visuella illustrationer, i termer av lärstilspreferens. 12 gymnasieklasser deltog i en psykologi-lektion där innehållet presenterades verbalt eller med hjälp av en visuell illustration och/eller minnestestning. Eleverna genomförde ett lärandetest och resultatet analyserades i relation till elevernas självrapporterade lärstilspreferens. Resultatet visade att användandet av en visuell illustration hade en stark positiv effekt på lärandet, medan minnestestningen hade en viss positiv effekt. Minnestestning bidrog dock inte ytterligare till lärandet utöver den positiva effekten av en visuell illustration. Resultatet påvisade inget stöd för lärstilshypotesen. Elever med visuell eller mixad lärstil visade sig dock prestera generellt sett bättre på lärandetestet, oavsett presentationsformat, än elever med verbal lärstil. Detta skulle kunna betyda att det är värt att hjälpa elever att utveckla en preferens för visuella eller multimodala aspekter av lärande för att ytterligare förbättra förutsättningarna för lärande. Resultaten innebär utmaningar för lärare och elever, liksom för personer som arbetar med att ta fram läromedel, kring hur man kan använda både ord och bild i undervisning och lärande.

  Läs mer om Ord och bild – ett nödvändigt brobygge i undervisningen?

• Bilder och tusen ord

  2015. Ann-Sofie Jägerskog. Lärarnas forskningskonferens 2015

  Konferens

  Användandet av visuella illustrationer som ett sätt att förklara abstrakta begrepp, fenomen och samband har traditionellt sett förekommit i relativt stor utsträckning i undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena (Kozma, 2003). Inom de samhällsvetenskapliga ämnena har dessa däremot inte använts i lika stor utsträckning, utan bilder tenderar i dessa sammanhang att snarare användas som dekoration eller motivation (Pauwels, 2000). Idén om att människor lär bättre med hjälp av ord och bild kombinerat än från enbart ord (multimediaprincipen) har studerats i flertalet studier, men nästan alltid med material från just de naturvetenskapliga ämnena och matematik (Johnson & Mayer, 2009; Seufert, Schutze & Brunken, 2009). Studier kring hur användandet av visuella illustrationer kan bidra i lärandeprocessen inom de samhällsvetenskapliga ämnena finns däremot inte i någon större omfattning. En av de studier som tittat närmare på just detta drar slutsatsen att det är tveksamt om visuella illustrationer har en positiv inverkan på lärandet inom de samhällsvetenskapliga ämnena, eftersom det bland eleverna tycks saknas ett gemensamt visuellt bildspråk i dessa ämnen och att illustrationerna därmed inte är intuitiva och inte heller bidragande i lärprocessen (Westelinck, Valcke, Craene & Kirshner, 2005).  Studier som fokuserar på lärstil menar dessutom att vissa elever gynnas mer än andra av användandet av visuella illustrationer och att undervisningen skulle individanpassas därefter (Riding & Cheema, 1991). Med utgångspunkt i avsaknaden av forskning kring användandet av visuella illustrationer i samhällsvetenskapliga ämnen undersöker jag i min studie effekten av användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen. Jag ställer detta i relation till dels multimediaprincipen och dels lärstilshypotesen. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur elever lär psykologi med hjälp av visuella illustrationer och vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen.

   

  Sjuttiotvå elever från 12 olika klasser och tre olika gymnasieskolor i Stockholm deltog i studien. Samtliga klasser fick en lektion kring minnets struktur. Hälften av klasserna fick genomgången verbalt presenterad, d.v.s. enbart muntligt, medan den andra hälften fick samma genomgång visuoverbalt presenterad, d.v.s. med en visuell illustration ritad parallellt med den muntliga genomgången. Samtliga elever fick även fylla i ett lärstilstest (svensk version av Style of Processing; Childers, Houston & Heckler, 1985) som kategoriserade dem i en av tre lärstilar: visuell, verbal eller mixad.  Samtliga elever gjorde ett lärandetest i slutet av lektionen, där både rent innehållsliga frågor och mer förståelseorienterade frågor fanns inkluderade. Resultaten analyserades statistiskt med variansanalys och t-tester.

   

  Tre intressanta resultat framkom i analysen. För det första hittades starkt stöd för multimediaprincipen. Elever som fick en visuoverbal presentation av ämnesinnehållet presterade betydligt bättre på efterföljande lärandetest än elever som fick en verbal genomgång. Detta gällde oberoende av lärstil. För det andra hittades inget stöd för lärstilshypotesen. Samtliga lärstilsgrupper gynnades av användandet av en visuell illustration och elever med en verbal preferens gynnades inte mer än andra av den verbala presentationen. För det tredje visade sig elever med en visuell eller mixad lärstil prestera bättre på lärandetestet än elever med verbal lärstil, oavsett presentationsformat, d.v.s. oavsett om de fick presentationen kombinerad med bild eller ej. Utifrån dessa resultat kan man dra slutsatsen att visuella illustrationer bör användas i psykologiundervisningen och att dessa illustrationer, i motsats till vad som föreslagits av Westerlinck med kollegor (2005), kan bidra till lärande även inom de samhällsvetenskapliga ämnena. Man kan även dra slutsatsen att man, baserat på data i denna studie, inte bör anpassa undervisningen utifrån elevers individuella lärstilspreferens, utan att samtliga elever bör få möjligheten att lära med hjälp av visuella illustrationer. Resultaten väcker även frågor kring huruvida det är möjligt att guida elever till en mer visuellt/multimodalt orienterad preferens och därmed skapa förutsättningar för ännu bättre lärande.

   

  Childers, T. L., Houston, M. J., & Heckler, S. E. (1985). Measurement of individual differences in visual versus verbal information processing. Journal of Consumer Research, 12, 125-134.

  Johnson, C. I. & Mayer, R. E. (2009). A testing effect with multimedia learning. Journal of Educational Psychology, 101, 621-629.

  Kozma, R. (2003). The material features of multiple representations and their cognitive and social affordances for science understanding. Learning and Instruction, 13, 205-226.

  Pauwels, L. (2000). Taking the visual turn in research and scholarly communication key issues in developing a more visually literate (social) science. Visual studies, 15, 7-14.

  Riding, R. J., & Cheema, I. (1991). Cognitive styles: An overview and integration. Educational Psychology, 11, 193-215.

  Seufert, T., Schutze, M., & Brunken, R. (2009). Memory characteristics and modality in multimedia learning: An aptitude-treatment-interaction study. Learning and Instruction, 19, 28-42.

  Westelinck, K., Valcke, M., Craene, B., & Kirschner, P. A. (2005). Multimedia learning in social sciences: Limitations of external representations. Computers in Human Behaviour, 21, 555-573.

  Läs mer om Bilder och tusen ord

• Who Benefits From Visual Illustrations In Psychology Teaching

  2015. Ann-Sofie Jägerskog, Fredrik Jönsson, Staffan Selander. 16^th Biennial EARLI Conference for Research on Learning and Instruction: Towards a reflective society – synergies between learning, teaching and research

  Konferens

  A key question concerning the use of visual illustrations in teaching is whether teaching should be adapted according to students’ preferred learning style (visualiser-verbaliser), whether focus should be on strategies that work well in general (multimedia learning), independent of preference, or whether it is worthwhile to combine the two to further improve learning. Upper secondary school students were given a lecture presented only verbally or with the aid of a visual illustration. Results from a learning test were analysed in relation to the students’ self rated learning style. Visouverbal presentation resulted in better learning than verbal presentation only, independently of learning style. Support was not found for the learning styles hypothesis, since there was no crossover interaction. However, students with mixed or visual learning styles performed generally better on the learning test than students with a verbal learning style. Since the use of visual illustrations seems to have a beneficial effect on learning for all students, this mode of instruction ought to be used in teaching. Rather than being a tool for teachers to adapt their teaching, learning styles diagnoses may be used in order to identify students who need to develop their study strategies towards a more visual preference.

   

  Aims

  The idea that individuals’ learning styles are important to take into account when adapting classroom methods has reached wide popular acceptance within the educational field and among the general public (Riding & Cheema, 1991). Also, multimedia learning has been proven a robust learning strategy, suggesting that instruction including a visual illustration improves learning more than purely verbal instruction (Paivio, 1986; Mayer, 2010). However, studies focusing on the effects of different presentation formats in teaching often do not take into account the role of individual instructional preference (Kollöffel, 2012). In the present study we investigated the learning styles hypothesis in terms of the verbaliser-visualiser dimension, and the multimedia instruction hypothesis. A key issue is whether teachers should adapt their teaching according to students’ preferred learning style, whether they instead should focus their efforts on strategies that work well in general (multimedia learning) and independent of preference, or whether it is worthwhile to combine the two to further improve student learning. In previous multimedia research there is an overrepresentation of material from the natural sciences and it has been questioned if multimedia learning holds in the social sciences (Mayer, 2011; Westelinck, Valcke, Craene, & Kirschner, 2005). We investigated this further by using materials from a psychology course.

   

  Methodology

  72 students were recruited from three upper secondary schools in Stockholm, Sweden. Participants were tested in 12 already existing classes, randomly assigned to one of two presentation formats (verbal vs. visuoverbal). A psychology lecture was held in the classroom and the to-be-learned material consisted of a memory model. For one half of the groups, a visual illustration including all different steps in the orally presented process was drawn simultaneously on the white board. The Style of Processing questionnaire (SOP; Childers, Houston, & Heckler, 1985) was used to identify the students’ preferred way of processing new information. The results from the SOP scale place participants in one of three groups: visual, mixed or verbal. The students conducted a learning test, consisting of both recall and transfer questions.

   

  Findings

   The multimedia instruction hypothesis was supported in a significant main effect of presentation format F(1, 71) = 27.37, MSE = .55 p < .001. Students who received visuoverbal instruction scored significantly higher on the learning test compared to students who received a verbal presentation only (visuoverbal: M = .58, s = .16; verbal: M = .40, s = .16, d = 1.12). As shown in figure 1, this was the case independently of learning style (visual, d = 2.62; mixed, d = 0.98; verbal, d = 0.61).

  A significant main effect of learning style was found F(1, 71) = 5.79, MSE = .12, p = .005. Students with a visual or a mixed learning style performed better on the learning test compared to students with a verbal learning style (visual: M = .53, s = .18; mixed: M = .53, s = .16; verbal: M = .40, s = .19).

  A significant interaction between learning style and presentation format was found, F(2,71) = 3.12, MSE = .06, p = .051. As shown in figure 1, this interaction depends on participants with a visual learning style benefitting more from a visuoverbal presentation than participants with a mixed or verbal learning style.

  Figure 1. Proportion correct answers across the different learning style groups for the verbal and visuoverbal presentation formats respectively. Error bars represent the standard errors.

   

  Theoretical and educational significance

  Results from our study show that a visuoverbal presentation results in better learning than verbal presentation only, independently of individual learning style. This suggests that a visuoverbal mode of instruction ought to be used in psychology teaching.

  An interaction between learning style and presentation format was found. However, as suggested by Pashler and colleagues (2008), convincing support for the learning styles hypothesis would require a crossover interaction, where visualisers perform better than verbalisers in a visuoverbal condition and verbalisers perform better than visualisers in a verbal condition. This was not the case and accordingly support for the learning styles hypothesis in terms of the verbaliser – imager dimension was not provided, although visualizers benefitted more from the use of visual illustrations than verbalizers and mixed processors. Consequently, based on the results from this study one could not conclude that classroom teaching in general should be adjusted according to individual students’ learning style in order for each student to best learn.

  Students with a visual or mixed learning style performed better on the learning test compared to students with a verbal learning style. Since the learning styles diagnosis focuses on preference, these results could imply that it is worthwhile to help students develop a preference for visual aspects of information processing. In line with this argumentation, learning style diagnoses may be used to identify students who could develop their study strategies towards a more visual preference, rather than being a tool for teachers to adapt their teaching according to each student’s individual learning style.

   

  References

  Childers, T. L., Houston, M. J., & Heckler, S. E. (1985). Measurement of individual differences in visual versus verbal information processing. Journal of Consumer Research, 12, 125-134.

  Kollöffel, B. (2012). Exploring the relation between visualizer–verbalizer cognitive styles and performance with visual or verbal learning material. Computers & Education, 58(2), 697-706.

  Mayer, R. E. (2010). Introduction to multimedia learning. In R. E. Mayer (Ed). The Cambridge Handbook of Multimedia Learning (1-16). New York: Cambridge University Press.

  Mayer, R. E., (2011). Instruction based on visualizations. In R. E. Mayer, & P. A. Alexander  (Eds.), Handbook of Research on learning and Instruction. New York, NY: Routledge.

  Pashler, H., McDaniel, M., Rohrer, D., & Bjork, R. (2008). Learning Styles, Concepts and Evidence. Psychological Science in the Public Interest, 9(3), 105-119.

  Paivio, A. (1986). Mental representations: A dual coding approach. New York: Oxford University Press.

  Riding, R. J., & Cheema, I. (1991). Cognitive styles: An overview and integration. Educational Psychology, 11, 193-215.

  Westelinck, K., Valcke, M., Craene, B., & Kirschner, P. A. (2005). Multimedia learning in social sciences: Limitations of external representations. Computers in Human Behaviour, 21, 555-573.

   

  Läs mer om Who Benefits From Visual Illustrations In Psychology Teaching

Visa alla publikationer av Ann-Sofie Jägerskog vid Stockholms universitet