Stockholms universitet
This page in English

Annika JohanssonUniversitetslektor, Docent

Om mig

Fil. dr. och docent Annika Johansson arbetar sedan 2006 som universitetslektor och ämnesansvarig i nederländska.

Fr o m 2006 t o m 2019 var hon studierektor för huvudområdet nederländska med ansvar för avdelningens pedagogiska verksamhet och för handledning av avdelningens lärarpraktikanter i ett samarbete med Universiteit Utrecht.

Fr o m 2023 är Annika Johansson medlem i Aktuell högskolepedagogisk forskning vid CeUL, Aktuell högskolepedagogisk forskning - Centrum för universitetslärarutbildning (su.se)
Under 2021 var hon Pedagogisk ambassadör vid Centrum för universitetslärarubildning med ett projekt om digital examination i språk.

Under perioden 2012-2014 var hon prefekt för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (inklusive nederländska).

Vid ett flertal tillfällen har hon varit gästlärare vid Universiteit Gent och Universiteit van Amsterdam.

Annika Johansson representerar nederlandistiken i Norden som medlem i styrelsen för Internationale Vereniging voor Neerlandistiek (IVN).

 

Översättningar av nederländsk fack- och skönlitteratur till svenska, ett urval:

Förseningen, Tim Krabbé, 1995 (Vertraging), bokförlaget Trevi, översättning tillsammans med Ingrid Wikén Bonde.

Sladdbarnet, Maarten ’t Hart, 1997 (De nakomer), bokförlaget Atlantis.

Nutida målare i Nederländerna och Flandern, Ludo Bekker och Elly Stegeman, 1997, Stichting Ons Erfdeel.

Maria Magdalena, bakom myterna, Esther de Boer, 1998 (Maria Magdalena, de mythe voorbij), bokförlaget Cordia.

Grottan, Tim Krabbé, 1998 (De grot), bokförlaget Forum.

Ett urval dikter av Ester Jansma, publicerade i poesiboken Bortom berg, bortom slätter, bortom hav, 1998.

Omvägar till Santiago, Cees Nooteboom, 1999 (De omweg naar Santiago), Albert Bonniers förlag.

Kärleken man inte förstår, Bart Moeyaert, 2000 (Het is de liefde die we niet begrijpen), Bokförlaget Rabén & Sjögren.
Ny upplaga av boken utkom 2019 under titeln Kärleken vi inte förstår hos Lilla Piratförlaget.
Intervju med översättaren i Sydsvenskan i samband med att Bart Moeyaert tilldelades Astrid Lindgren Memorial  Award 2019.https://www.sydsvenskan.se/2019-04-02/ett-extremt-populart-val-av-juryn

Alla är ledsna nuförtiden, Bart Moeyaert, 2019 (Tegenwoordig heet iedereen Sorry), Lilla Piratförlaget.

Bröder, Bart Moeyaert, 2020 (Broere), Lilla Piratförlaget.

Väntar på Matros, Ingrid Godon & André Sollie, 2022 (Wachten op Matroos), Vombat förlag.

Conoci de Chico, Conny Palmen, 2022 (Conoci de Chico), tidskriften Erazmo 14/2022. Erazmo_14.pdf (bg.ac.rs)

Morris. Pojken som hittade hunden, Bart Moeyaert, 2023 (Morris. de jongen die de hond vond), Lilla Piratförlaget.

 

Undervisning

Nederländska I:

- Uttal och språkövningar, 3 hp
- Modern nederländskspråkig litteratur, 7 hp

Nederländska II 
- Kontrastiv lingvistik nederländska-svenska, 8 hp
- Skriftlig språkfärdighet, 8 hp
- Nederländskspråkig litteratur och litteraturhistoria, 10 hp

Nederländska, kandidatkurs 
Handledning av kandidatuppsatser, 15 hp
Nederländsk litteratur, 6 hp
Vetenskapligt skrivande, 3 hp
Nederländsk lingvistik, 6 hp

Fristående distanskurser:
- Nätbaserad kurs i nederländsk läsfärdighet, 7,5 hp
- Nederländska, språkfärdighet, 7,5 hp
- Modern litteratur från Nederländerna och Flandern, 7,5 hp (kurs på svenska)

Pedagogisk meritering:

11–22 september 1995, Amsterdam. Kurs i pedagogik med inriktning mot nederländska som främmande språk på universitetsnivå: Certificaat Nederlandse taal en cultuur. Arrangerad av Nederlandse Taalunie.

HT 2000. Kurs i universitetspedagogik (UP1), 3 poäng (4,5 hp), Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet.

20–24 augusti 2007, Amsterdam. Kurs i pedagogik med inriktning mot nederländska som främmande språk på universitetsnivå: Werken met authentiek materiaal. Arrangerad av Nederlandse Taalunie.

25–29 augusti 2008, Amsterdam. Kurs i pedagogik med inriktning mot nederländska som främmande språk på universitetsnivå: Literatuur en cultuur in het taalonderwijs. Arrangerad av Nederlandse Taalunie.

VT 2009. Kurs i universitetspedagogik (UP2), 4,5 hp, Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet.

21-27 augusti 2011, Leuven. Kurs i didaktik med inriktning mot nederländska som främmande språk på universitetsnivå: Alles over het vak Nederlands, van didactiek tot toetsing. Arrangerad av Nederlandse Taalunie.

18-24 augusti 2013, Amsterdam. Kurs i didaktik med inriktning mot nederländska som främmande språk på universitetsnivå: Allemaal taal. Didactische aspecten van geïntegreerd taalonderwijs. Arrangerad av Nederlandse Taalunie.

HT 2019. Forskarhandledning i teori och praktik (3 hp), Centrum för universitetslärarutbildning, Stockholms universitet.

Forskning

Annika Johansson disputerade 2006 på en avhandling om kontrastiv verbsemantik nederländska – svenska inom det teoretiska ramverket kognitiv semantik.

Avslutade projekt:

2019 avslutades projektet Handboek contrastieve semantiek Nederlands - Zweeds som finansierades av Nederlandse Taalunie (kenmerk STOCKH(32). Resultatet har publicerats i boken Kontrastiva studier i nederländska och svenska. Med en inledning om tredjespråksinlärning och tvärspråklig medvetenhet i vilken ett antal språkstrukturer i nederländska och svenska behandlas. Boken tar även upp forskningsfältet tredjespråksinlärning för vuxna (L3) som anknyter till Annika Johansson språkfärdighetsundervisning i nederländska vid Stockholms universitet. I denna forskning analyseras främst metalingvistisk och tvärspråklig medvetenhet utifrån ett didaktiskt perspektiv.

I augusti 2015 under konferensen Negentiende Colloquium Neerlandicum höll hon en keynote om tredjepråksinlärning av nederländska.

2018 - 2023. Global media for children? A multimodal analysis of dubbed children's animation. I september 2019 presenterades de första resultaten under 9th Congress of the European Society for Translation Studies i Sydafrika: Living Translation - People, Processes, Products. (Artikel under peer review) 

Maj 2020 - oktober 2022. Forskare i projektet Binnenlandse vogels, buitenlandse nesten: Uitgevers van vertaalde Nederlandstalige literatuur in relatie tot het Nederlandse en Vlaamse letterenbeleid. (Artikel under peer review)


Pågående projekt:

Mars 2023 - mars 2024 (+ mars 2021 - maj 2022). Forskare i projektet DLIT: Dutch Literature in Translation. Dutch Literature in Translation (univie.ac.at)

Deltagare i forskningnätverket Transkulturella litteraturstudier Transkulturella litteraturstudier - Stockholms universitet

Medlem i följande redaktioner:

Stockholm German and Dutch Studies, Stockholm University Press Stockholm University Press

Lage Landen Studies, Academia Press Centrale Redactie - Internationale Vereniging voor Neerlandistiek (ivn.nu)

Internationale Neerlandistiek, Amsterdam University Press (i redaktionsrådet) Redactie - Internationale Vereniging voor Neerlandistiek (ivn.nu)

 

Forskningsprojekt

DLIT: Nederländsk litteratur i översättning

Ett projekt i samarbete med 12 universitet där översatt nederländskspråkig litteratur från svenska, tyska, engelska, italienska, franska, tjeckiska, serbiska, slovakiska, rumänska och ungerska samlas i databasen The Digital Library and Bibliography of Dutch Literature in Translation (DLBT).

DLIT logo

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Tredjespråksinlärning och metalingvistisk medvetenhet - ett didaktiskt perspektiv

    2018. Annika Johansson. TijdSchrift voor Skandinavistiek 36 (2), 182-188

    Artikel

    The contribution deals with third language acquisition and metalinguistic awareness in relation to Swedish and Dutch. The use of posture verbs in the above-mentioned languages is outlined to exemplify the outcome of focusing on metalinguistic awareness in language acquisition as a didactic tool. The contribution will discuss the set up and results of a cloze test taken by Swedish-speaking learners of Dutch, which measures the accurate use of posture verbs.

    Läs mer om Tredjespråksinlärning och metalingvistisk medvetenhet - ett didaktiskt perspektiv

  • Het onpersoonlijk passief in het Nederlands en het Zweeds

    2016. Gudrun Rawoens, Annika Johansson, Heleen Boons. International Neerlandistiek 54 (2), 99-116

    Artikel

    This paper gives an account of the impersonal passive in Dutch and Swedish and has two goals: first, to define the impersonal passive and second, to offer a corpus-based study of impersonal passives in both languages. Impersonal passives are defined as passive constructions encoding actions with a general reference. They are made up of an overt expletive subject, viz. er ‘there’ in Dutch and det ‘it’ in Swedish, combined with a passive predicate. A contrastive study of the impersonal passive gives a wider and in-depth analysis of this structure in both languages by applying knowledge from two grammatical traditions. The empirical part of the study reveals that impersonal passives occur more frequently in Dutch than in Swedish. Moreover, the empirical data show that elements such as telicity, transitivity and control come into play in an interesting way in impersonal passives.

    Läs mer om Het onpersoonlijk passief in het Nederlands en het Zweeds

  • Contrastief corpusonderzoek: Het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse werkwoord komma

    2008. Annika Johansson. Taal aan den lijve, 7-28

    Kapitel

    In mijn proefschrift over het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse werkwoord komma heb ik deze twee multifunctionele werkwoorden gecontrasteerd met behulp van twee corpora (Johansson 2006). Het INL 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 en de concordanties van Språkbanken (24,5 miljoen woorden uit krantenteksten, Press 1995, 1996 en 1997), Göteborgs universitet, werden als empirisch materiaal gebruikt bij het in kaart brengen van grammaticale betekenissen van de twee werkwoorden. In totaal werden 1490 zinnen met komen en 1518 zinnen met komma geanalyseerd en ingedeeld in drie categorieën: zelfstandig werkwoord, hulpwerkwoord en koppelwerkwoord. In het materiaal kwamen in het bijzonder twee interessante functies van komen en komma naar voren. Het Zweedse komma blijkt in zeer beperkte contexten als koppelwerkwoord te functioneren, bv. Han kom fri med målvakten ‘hij kwam vrij voor de keeper’, en het Nederlandse komen blijkt in beperkte contexten de rol van futuraal hulpwerkwoord te kunnen spelen, bv. Hier komen huizen te staan. Deze twee functies van de werkwoorden hebben gedeeltelijk de vorm van vaste verbindingen aangenomen. Het gebruik van corpora bleek dus een bron van verrassende informatie over de betekenissen van het Nederlandse komen en het Zweedse komma.

    Läs mer om Contrastief corpusonderzoek: Het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse werkwoord komma

  • De relatie tussen werkwoorden van beweging en ruimtelijke partikels en bijwoordelijke bepalingen

    2008. Annika Johansson. Tijdschrift voor Neerlandistiek in Scandinavië en ommelanden, 1-8

    Artikel

    In mijn proefschrift (Johansson 2006) over het Nederlandse werkwoord komen en het Zweedse komma heb ik de ruimtelijke partikels binnen, buiten, thuis, beneden, boven en de bijwoordelijke bepalingen hier en daar onderzocht in relatie tot komen en gaan.

    Op het moment ben ik bezig met een onderzoek naar het systeem van Nederlandse werkwoorden van beweging (in het algemeen) in constructies met ruimtelijke partikels en

    bijwoordelijke bepalingen. Tot nu toe heb ik de Nederlandse werkwoorden komen, gaan, brengen, rennen, lopen, wandelen en de boven vermelde partikels/bijwoordelijke bepalingen geanalyseerd.

    Als materiaal gebruik ik verschillende corpora: voor het Zweeds de concordanties van Språkbanken, Göteborgs universitet, vooral krantenteksten uit SvD00. Voor het Nederlands gebruik ik het Inl 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 (Inl95) en Google.

    Het Zweeds dient als uitgangspunt voor de analyse van het Nederlands.

    Läs mer om De relatie tussen werkwoorden van beweging en ruimtelijke partikels en bijwoordelijke bepalingen

  • Nederländskans komen och svenskans komma

    2006. Annika Johansson (et al.).

    Avhandling (Dok)

    The aim of this dissertation is to give a detailed analysis of the Dutch verb komen ‘come’ and the Swedish verb komma ‘come’ based on a systematic comparison. Focus has been placed on grammatical polysemy and the study is written within the framework of cognitive linguistics. Both verbs can be defined as corresponding to a complex category consisting of a prototypical meaning and other meanings which can be central or peripheral in relation to the prototype.

    Two monolingual corpora consisting of newspaper texts were used as sources of data: INL 27 Miljoen Woorden Krantencorpus 1995 and Press 95, 96, 97 Concordances in Göteborg University’s Bank of Swedish. A sample of 1,490 tokens of komen and 1,518 tokens of komma was taken from the two corpora. When analyzing the two verbs and their context the following ten variables were taken into consideration: 1) physical movement, 2) animate or inanimate subject, 3) adverbial, 4) future reference 5) bounded or unbounded aktionsart, 6) ingressive meaning, 7) accidentality, 8) infinitive marker, 9) predictive and/or intentional meaning, and 10) causativity.

    The results indicate that komen and komma have the same prototypical meaning. However, the semantic extensions from the prototype differ between the two verbs. If we consider the two verbs in a network, the meanings of komen and komma occupy different positions relative to the prototype. On the one hand, when Dutch komen is a copulative verb and/or occurs in lexicalized verb phrases, the resultative meaning is more central, while the aspectual meaning is peripheral. On the other hand, the temporal meaning of Swedish komma, as a future auxiliary verb, holds a more central position than the resultative meaning which is more peripheral. Nevertheless, Dutch komen, which is not considered a future auxiliary verb, but is rather an aspectual auxiliary verb shows similarities in the present tense (komen te + V2) with the Swedish kommer att construction (a true future auxiliary verb). That is, Dutch komen can have clear future reference, but in a limited context. Whereas Dutch komen is categorized as a copulative verb, the Swedish komma is not considered a copulative verb. Nevertheless, it is clear from the corpus that Swedish komma has a copula-like function, but in a limited context. Finally, it has become clear that komen and komma have undergone somewhat different grammaticalization processes even though both verbs contain similar meanings.

    Läs mer om Nederländskans komen och svenskans komma

  • Verwerving van de Nederlandse positiewerkwoorden staan, zitten en liggen

    2018. Annika Johansson, Rogier Nieuweboer.

    Artikel

    This article aims at looking into the acquisition of the Dutch posture verbs staan 'stand', zit 'sit' and liggen 'lie' by learners of Dutch at Stockholm University and Helsinki University. Firstly, this study presents a systematic semantic description which gives an outline of the uses of the Dutch posture verbs based on categories originating from Lemmens & Perrez (2010) and De Knop & Perrez (2014). Secondly, a pilot study was conducted consisting of two cloze tests to see whether this semantic description can enhance the acquistiton of these particular verbs. Finally, we discuss the outcome of the two cloze tests taken by the Swedish-speaking and Finnish-speaking learners at the universities mentioned above. This part of the article also takes crosslinguistic awareness and CLIL (content and language integrated learning) into consideration as didactic tools when learning a third language.

    Läs mer om Verwerving van de Nederlandse positiewerkwoorden staan, zitten en liggen

  • A corpus-based contrastive study of impersonal passives in Swedish and Dutch

    2018. Annika Johansson, Gudrun Rawoens. Languages in Contrast

    Artikel

    This paper deals with impersonal passives in two Germanic languages, Swedish and Dutch. Impersonal passives constitute one type of impersonal construction (denoting constructions with non-canonical subjects) as described in Siewierska ( 2008a : 116). Formally, they consist of an overt expletive subject, such as det ‘it’ in Swedish and er ‘there’ in Dutch, combined with a passive predicate. Semantically, such passive constructions encode actions with a general reference, i.e. where no agent is specified (cf. Siewierska 1984 , Engdahl 2006 , Viberg 2010 ). The study is corpus-based and uses a bidirectional translation corpus of Swedish and Dutch to map out the specific morphosyntactic and semantic profile of the impersonal passive in both Swedish and in Dutch. The similarities and differences make these languages suitable to study from a contrastive perspective in that interesting aspects on impersonal passives are highlighted in the translation data.

    Läs mer om A corpus-based contrastive study of impersonal passives in Swedish and Dutch

  • Kontrastiva studier i nederländska och svenska

    2019. Annika Johansson.

    Bok

    Den här boken tar upp två forskningsfält och kopplar ihop dem: kontrastiva studier och tredjespråksinlärning. Fokus i boken ligger på beskrivningen av ett antal språkstrukturer i nederländska och svenska som inte har behandlats kontrastivt tidigare: rumsliga uttryck för befintlighet och riktning, kopulaverb och deras kategorisering, opersonlig passiv och opersonliga konstruktioner samt positionsverben stå, sitta, ligga och motsvarande verb på nederländska. Hur kan man föra samman klassisk kontrastiv analys och tredjespråksinlärning? De två närbesläktade språken nederländska och svenska är inga typiska skolspråk som man lär sig i unga år i grundskolan och på gymnasiet, utan inlärare kommer framför allt i kontakt med dem som tredje språk och i vuxen ålder. Det innebär att inlärarna redan har kunskap i tidigare inlärda språk och ofta har utvecklat viss metalingvistisk och tvärspråklig medvetenhet. Vad innebär det? Det betyder att flerspråkiga språkbrukare i högre utsträckning än enspråkiga språkbrukare ”kan tala och resonera om språket själv, dess struktur och funktion” och även ha ”specifik kunskap om hur två eller några språks strukturer förhåller sig till varandra” (s. 8). Vid inlärningen av ett tredje språk ska man alltså se tidigare inlärda språk som en resurs, speciellt de språk som är närbesläktade. Genom att studera språkliga strukturer kontrastivt kan man som inlärare fördjupa sin tvärspråkliga medvetenhet. Vilka språkliga strukturer i det tredje språk som jag lär mig liknar strukturer som finns i mitt första eller andra språk? Vilka språkliga strukturer i tredje språket liknar däremot inte strukturer i tidigare inlärda språk? Sådana strukturer kan kräva mer uppmärksamhet. Tvärspråklig medvetenhet är således en viktig inlärningsstrategi.

    Läs mer om Kontrastiva studier i nederländska och svenska

  • Språktrotters

    2008. Annika Johansson, Jeanna Wennerberg, Harry Peeridon.

    Bok

    The Swedish version of Taaltrotters, consisting of a booklet ‘passet’, a CD, a film, and a website with more material (both for teachers and for pupils). See http://www.studiotaalwetenschap.nl/taaltrotters/ (Swedish).

    Läs mer om Språktrotters

  • Digital examination i språkfärdighet

    2022. Annika Johansson.

    Rapport

    Projektets mål är att utveckla former för digital examination i språkfärdighet som äger rum på distans. Examination i språkfärdighet har tidigare skett vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska främst i form av salstentamen men sedan våren 2020 har det blivit tydligt att en utveckling av digital examination när den sker på distans krävs. Det finns två anledningar till detta. För det första och mest givna att vi i samband med corona-pandemin på kort tid blev tvungna att ställa om till online-undervisning med som konsekvens digital examination eller online-examination. Digital examination i språkfärdighet på distans är en utmaning eftersom den handlar om att testa nivån på inlärningen av ett andra eller tredje språk och inte om examination av språket som struktur, vilket sker i kurser i lingvistik. För det andra, flera av institutionens språk planerar att i framtiden erbjuda fler kurser online för att nå ut till studenter runt om i landet, eftersom ett antal av institutionens språk endast ges vid Stockholms universitet i Sverige. Att gå tillbaka till salstentamen efter pandemin för online-kurser passar mindre bra. Nämnda anledningar har skapat behov av att utveckla former för digital examination som kan motverka plagiat. I projektet utvecklas i första hand pedagogiska former för både formativ och summativ digital examination där den formativa bedömningen kopplas till studenternas självreglerande lärande.

    Läs mer om Digital examination i språkfärdighet

Visa alla publikationer av Annika Johansson vid Stockholms universitet

Redigera profilen