Profiles

Anna Storm portrait

Anna Storm

Docent

View page in English
Arbetar vid Kulturgeografiska institutionen
E-post anna.storm@humangeo.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 8
Rum X 332
Postadress Kulturgeografiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Jag har disputerat i teknikhistoria vid KTH (2008) och är docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet (2016). Sedan 1 januari 2018 arbetar jag som forskare vid Kulturgeografiska institutionen och leder de tvärvetenskapliga forskningsprojekten “Atomic Heritage goes Critical” (2018-2020) och "Nuclear Legacies" (2015-2018) som involverar fem forskare och fallstudier i Sverige, Ryssland, Frankrike och Storbritannien. Jag deltar också i forskningsprojekten “Cold War Coasts” och "Nuclearwaters" som är förlagda till KTH. Jag har tidigare arbetat vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning samt vid Samtidshistoriska institutet, båda vid Södertörns högskola. År 2006 fick jag the Joan Cahalin Robinson Prize, min avhandling Hope and rust: Reinterpreting the industrial place in the late 20th century belönades med the ICOHTEC Publication Prize for Young Scholars 2009, och min monografi Post-Industrial Landscape Scars (Palgrave Macmillan 2014) nominerades till the Turku Book Award 2015.

Undervisning

Jag är för närvarande kursansvarig för kursen Den urbana kulturmiljön, samt handleder uppsatser på grundnivå och avancerad nivå. Jag handleder även doktorander.

Forskning

Mina forskningsintressen rör post-industriella landskap och deras förändringar, såväl fysiskt som vad de betyder för människor. Jag intresserar mig för industriella kulturlandskap men även industriella naturlandskap och närmar mig dem främst utifrån ett kulturarvsperspektiv. I min bok Post-Industrial Landscape Scars (Palgrave Macmillan 2014) undersöker jag industriellt påverkade, på vissa sätt skadade, landskap. Dessa landskap synliggör inte bara mänskliga maktrelationer utan utmanar också våra förståelser av ekologi, estetik, minne och kulturarv. Jag föreslår tre kategorier som kan karaktärisera olika slags skadade post-industriella landskap, och också olika steg i en potentiell återhämtningsprocess eller läkning: 1) återanvända, 2) ruiner, 3) odefinierade. I boken lanserar jag också metaforen ärr som ett sätt att fånga komplexa temporaliteter men också faktorer som orättvisa, konflikt, berättande, skönhet, kommodifiering och försoning. Just nu arbetar jag med naturföreställningar kopplade till kärnkraft, med särskilt fokus på mänskliga relationer till fisk i anslutning till kärnkraftverk.

Senast uppdaterad: 22 februari 2018

Bokmärk och dela Tipsa