Birgitta Englund Dimitrova Professor emerita

Jag är professor emerita med inriktning på tolkning och översättning (översättningsvetenskap).

 

Interaktion och kognition i tolkade samtal

Dialogtolkning har varit ett av mina forskningsintressen ända sedan slutet av 1980-talet, med publikationer fr.o.m. 1991; jag var en av pionjärerna i att använda video för samtalsanalys av tolkade samtal.  Mitt första projekt rörde läkarsamtal genom tolk (språk: spanska-svenska), och här publicerade jag arbeten om framför allt turtagning och feedback och om icke-verbala aspekter av samtalet, det som idag brukar kallas multimodal analys.

På senare år har jag återvänt till forskning om tolkade samtal. Projektet 

Invisible process – cognition and working memory of dialogue interpreting

 (2017-2023, projektledare docent Elisabet Tiselius), har finansiering av Vetenskapsrådet (se fil med projektbeskrivning till höger). Projektet undersöker kognitiva processer hos dialogtolkar med olika tolkerfarenhet, med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Tolkspråken är svenska, franska, spanska och polska. Projektmedarbetare är, förutom Tiselius och jag själv, Aleksandra Adler som doktorand. Dessutom har Thomas Thomsen skrivit masteruppsats (2018) på material från projektet. Elisabet Tiselius och jag har flera gemensamma publikationer från projektet: 1) 2016: artikel om dialogtolkars kognitiva processer; 2) 2019: artikel om dialogtolkars språkkunskaper (se nedan Publications); 3) 2021:  artikel om kognitiva aspekter av turtagningsprocessen i dialogtolkning (se nedan Publications); 4) 2023: artikel om dialogtolkens monitorering (se nedan Publications); 5) under utgivning (planerad 2023): artikel om dialogtolkars arbetsminne, baserad på psykometriska test.  

Jag har också undersökt verbal och icke-verbal tolkteknik och tolketik i ett TV-program där programledaren Jacob Dahlin intervjuar en gäst och samtidigt fungerar också som tolk. Språken är ryska och svenska. Under 2019 resulterade detta i två artiklar, båda tillgängliga med open access. Den ena artikeln (på svenska) behandlar den kognitiva belastning som ligger i att samtidigt utföra två olika uppgifter, programledare och tolk. Den andra har fokus på etiska förhållningssätt i den kombinerade uppgiften och är publicerad i 

Perspectives: Studies in Translation Theory and Practice 

(

se nedan Publications). 

Översättning och tolkning i 1700-talets Sverige: med fokus på Johan Helmich Romans översättningsverksamhet 

Projektet rör aspekter av svensk översättningshistoria under 1700-talet. Jag studerar främst den översättningsverksamhet som Johan Helmich Roman (1694-1758) bedrev. Han var kompositör och hovkapellmästare vid det svenska hovet och kallas ofta "Den svenska musikens fader", men hans översättningar är mindre kända. Roman introducerade redan på 1730-talet flera av Georg Friedrich Händels vokalverk för svensk publik och där var översättningarna till svenska en central del. Jag arbetar för närvarande på en artikel om några av de översatta librettona, som är tidiga exempel på musikdramatisk översättning till svenska.

I en tidigare artikel (publicerad 2021, se nedan under Publications) gjorde jag en delvis ny tolkning av uppgifter i de tillgängliga primärkällorna till Romans orkestersvit Golovinmusiken (som daterats till 1728).

En annan artikel med 1700-talsanknytning publicerade jag 2022; den analyserar en artikel i Vetenskapsakademiens Handlingar från 1759 som bl.a. beskriver en döv man, Lars Nilsson i Flinsmåla - en text som brukar anföras som det kanske första omnämnandet i Sverige av att en döv kommunicerar via tecken. I min artikel framför jag hypotesen att detta kan vara ett exempel på non-professional interpreting, dvs ett samtal som språkmedlats via en tvåspråkig familjemedlem. Se Publications nedan.

Johan Helmich Roman var musikaliskt underbarn, kompositör med kosmopolitiska erfarenheter och kapellmästare vid det svenska hovet. Den döve Lars Nilsson bodde i en liten by, kunde visserligen läsa, skriva och räkna men levde som inhyseshjon de sista decennierna av sitt liv. Två män med vitt skilda levnadsvillkor – javisst. Men jag menar att översättning och tolkning spelade en viktig roll i bådas liv. Och under ett drygt decennium i mitten av 1700-talet levde de faktiskt bara ett par kilometer ifrån varandra vid den småländska kusten norr om Kalmar.

 

Kognitiva aspekter av översättnings- och tolkningsprocessen. Publikationer fr o m 1993

Kognitiva aspekter av översättnings- och tolkningsprocessen har varit ett av mina intresseområden under många år, och resulterat i ett stort antal publikationer. Jag har här studerat faser i översättningsprocessen och vad som utmärker dem, med särskilt fokus på hur översättare granskar och reviderar sina texter.  Detta har varit nära anknutet till ett intresse för och studium av hur översättare med olika grad av erfarenhet angriper en översättningsuppgift, och som en speciell aspekt av detta, hur expertkunnande yttrar sig i översättningsprocessen. Jag har också utarbetat en metod för studium i processdata av textuella drag i översättningar, dvs en kombinerad process- och produktansats. Metoden har jag tillämpat på en analys av hur översättare hanterar implicit information i källtexten och om processen leder till expliciteringar i den översatta texten (översättning ryska-svenska).  De metoder som jag främst har använt för studiet av översättningsprocessen har varit loggning av skrivprocessen (keystrokelogging) och introspektion genom think-aloud-protocols och retrospektion.

Detta intresseområde vidareutvecklar jag nu i det aktuella projektet Invisible process – cognition and working memory of community interpreting, se ovan.

Översättningsvetenskap i Sverige under 30 år – en bibliografi

Under ett antal år samlade jag information om bokutgivning inom översättningsvetenskap i Sverige. Bibliografin har nu blivit publicerad i elektronisk form, se nedan under Publications.

Översättning av dialekt i skönlitteratur. Publikationer fr o m 1987

Översättning av dialekt som stilmedel i skönlitteratur har länge varit ett av mina forskningsområden. Efter en första artikel, skriven ur ett översättarperpektiv, har jag främst arbetat med empiriska studier av texter i översättning ur ett normteoriperspektiv. Det empiriska materialet är hämtat från ett flertal olika språk (svenska, engelska, ryska, bulgariska, franska).  Resultatet är hittills 7 artiklar, publicerade i Sverige, Finland, Tyskland och Ryssland.

Bulgaristik och slavistik. Publikationer mellan 1977 och 1988

Mitt allra första forskningsområde låg inom slavistik och bulgaristik. Min doktorsavhandling var en kontrastiv studie av frågesatsers syntax i modern bulgariska och makedonska. Jag har också skrivit artiklar med beskrivning av andra valda grammatiska problem i modern bulgariska och makedonska, publicerade i Sverige och Bulgarien. Dessutom berör många av mina publikationer inom Översättningsvetenskap ett eller flera slaviska språk. 

 

1977	fil dr i slaviska språk (bulgariska och makedonska), Stockholms universitet
1978-1983	assistent m m vid Institutionen för slaviska och baltiska språk: undervisning i bulgariska
1983-1986	arbete inom Stockholms läns landsting med frågor kring tolkservice. Under denna tid även undervisning i makedonska (Uppsala universitet) och bulgariska (Oslo universitet)
1986-1994	vid Slaviska institutionen och Centrum för tvåspråkighetsforskning: forskarassistent, vik. universitetslektor
1994-2006	universitetslektor vid Tolk- och översättarinstitutet.
2006-2013	professor med inriktning på tolkning och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet
2013-	professor emerita

Se pdf-fil till höger för fullständig publikationslista

Många av mina publikationer finns tillgängliga i Stockholms universitets publikationsdatabas DIVA och på min academia-sida, se länk till höger. Pga copyrightbestämmelser har jag tyvärr inte rätt att lägga alla mina publikationer öppet på internet.