The “messiness” of the classroom, or the formal educational setting, makes it hard for teachers and teacher-students to navigate. Here, the long tradition of classroom observation has been used as support for reflection by, e.g., teachers and teacher- students. The value of this special form of peer-supported learning and reflection lies in, e.g., understanding the complexities of classroom interactions or teacher evaluation and professional growth. In this article, we will discuss how automated visualisations of classroom activities can be used for in-depth, collegial, and less intrusive observations. The study is based on empirical studies (November 2020–January 2024), including 24 teachers using digital technology for registering, documenting, and visualising (RDV technology), e.g., teachers’ movements or pupils’ eye movements.

De senaste kursplanerna i bild i Lgr11 och Lgr22 betonar ämnets betydelse för elevernas deltagande i samhället och den roll bilder spelar i vardagen. Förändringen i kursplanen gör bildämnet till ett mer samhällsorienterat kommunikationsämne, från att tidigare varit konstbetonat. Men forskning visar att det finns en skillnad mellan lärarnas intentioner och elevernas förståelse av bildundervisning.

I bildundervisning skapas möjlighet att genom visuell kommunikation att arbeta utifrån elevernas egna synpunkter och med områden som de vill kommunicera. Men hur ges möjlighet att utvecklas och konstruera kunskap genom hur andra förstår och uppfattar elevernas gestaltningar? Med utgångspunkt i Michail Bakhtins tankar om hur kunskap konstrueras, belyses vikten av planerade didaktiska aktiviteter för respons, för att möjliggöra att kunskap genereras i en skapande och omskapande process. I artikeln belyses också vikten av att använda begrepp förökad förståelse. Utgångspunkten är att kunskap och förståelse konstrueras i samspel med andra.

När elever i grundskolan arbetar med estetiska gestaltningar och digitala tekniker i bildundervisningen skapas särskilda förutsättningar för det pedagogiska upplägget. Hur ser det pedgogiska upplägget ut? Vilka förskjutningar görs och på vad ligger fokus iundervisningen? Genom exempel visas hur förskjutningar görs och fokus förflyttas i undervisningen till viss del på grund av den teknik som används. I kapitlet visas hur lärarna och eleverna genom det pedagogiska upplägget inledningsvis behandlar det estetiska och visuella men hur sedan en förskjutning sker ifrån visuella mot att mer handla om hur uppgiften kan lösas ur ett teknisktperspektiv. Som metodologiska och teoretiska utgångspunkteranvänds Lee S. Shulmans modell PCK, Pedagogical Content Knowledge för tematiseringen av materialet och diskursanalys med hjälp av bland annat socialkonstruktionisten John Shotters begrepp joint action (Potter, 2010, s. 670; Shotter, 1995; 1992; 2011). Materialet är hämtat från min avhandling som behandlar hur tre bildlärare i grundskolan inter agerade med eleverna i bildarbete med digitala tekniker (Björck, 2014).

Under 2015 och vårterminen 2016 genomfördes ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan mig som forskare och en bildlärare med målet att designa, genomföra och utvärdera undervisning med digitalt arbete.Syftet med denna pilotstudie var att designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används i bildundervisning. I mitt tidigare avhandlingsprojekt ”Klicka där!” undersökte jag hur bildlärare interagerar med elever i arbete med digital teknik i bildundervisning och på vad fokus i undervisningen hamnar (Björck, 2014). I denna studie var jag intresserad av att i samarbete med läraren designa och utvärdera en lektionssekvens där digital teknik används för att kunna studera processen från start till avslut. Tillsammans med bildläraren designades därför en lektionssekvens om 10 lektioner som genomfördes under 5 veckor i en klass i årskurs 8. Det främsta syftet för bildläraren var att få digital teknik mer inbäddat i bildundervisningen och att låta eleverna själva välja på vilket sätt och i viket digitalt medium de ville arbeta (Marner & Örtegren, 2013; Örtegren, 2013). Dessa lektioner genomfördes av läraren med mig närvarande som observerande forskare. Med inspiration från Learning study och variationsteori utvärderades och justerades undervisningen för att sedan genomföras med en ny klass (Marton, 2005). Under projektet genomförde jag kontinuerligt samtal med läraren. Dessutom genomfördes intervjuer med läraren och olika elevgrupper.Studien har gett större förståelse kring viktiga aspekter för att få till stånd en tydlig undervisning samt hur undervisning med digitala tekniker kan organiseras genomföras.